Thomas Kaiserfeld

The title of this book – “Prepared for Both: Lund University and the Surrounding World” – has been chosen to demonstrate the breadth of an old university since it was founded in 1666: in the past, just recently, and right now. The emphasis is on the last fifty years, the time that has passed since the university last celebrated its existence. It can be read as a survey of the last half-century, of how the university has lived up to the old motto on its seal – “Prepared for both” – but perhaps it also gives an idea of where it is headed. The book seeks moreover to capture some of the interaction between the university and the world around it, a perspective that is often lacking, but one which is needed to understanding the variegated history of the university. Besides the editors Gunnar Broberg and David Dunér, contributing authors are Katarina Bernhardsson, Gustav Holmberg, Thomas Kaiserfeld, Elisabeth Mansén, Svante Nordin, Jan Eric Olsén, and Johan Östling.

Humanistiskt och naturvetenskapligt orienterade forskare har inte samma erfarenheter av tidsbegreppet. Likväl finns tangeringspunkter. Frågor om vad tid är, hur den konceptualiseras, vad den betyder och hur dess parametrar utstakas av naturen är intrasslade i varandra. Och perspektiven är otaliga. Naturvetenskapens tid är objektiverad och förrumsligad, medan litteraturen också fångar den tid vi som människor är och lever i. Mekaniskt mätt tid är endimensionell och objektiv medan upplevd tid är mångdimensionell och subjektiv, samtidigt som livscykelns fysiologiska dimension genomsyrar våra sociala liv. I alla dessa processer finns och verkar således tiden, men att medvetet tänka på den är, så vitt vi vet, ett privilegium för människan. Tanken med denna tvärvetenskapliga antologi, med bidrag av forskare inom fysik, geologi, sociologi, etnologi, historia, idéhistoria, litteraturvetenskap och filmvetenskap, är att greppa tiden i dess komplexitet och stimulera till dialog mellan olika synsätt och vetenskapsdiscipliner. Läs om tidsskildringar i historiska tv-dramer, om den tidsperiod som numera kallas för antropocen, om rumtid och tidsaktivism, om tid som mäts av den märkvärdiga "tiotusenårsklockan", om tiden i mikrokosmos och tiden i rymden både den faktiska rymden och den som skapades av Harry Martinson.

”Beredd till bådadera. Lunds universitet och omvärlden” vill med sitt val av titel just visa vidden av ett gammalt universitets verksamhet, i går, nyss, i dag, från grundläggandet 1666. Tyngdpunkten har lagts på de senaste femtio åren, den tid som gått sedan universitetet senast firade sin existens. Den kan läsas som en första kartläggning av det senaste halvseklet, hur universitetet har förvaltat sitt gamla motto på sigillet, men kanske också vart det är på väg. Boken vill också fånga något av samspelet mellan universitetet och omvärlden, ett perspektiv som ofta saknas, men behövs för att förstå universitetets växlingsrika historia. Boken är en antologi med nio historiska studier om allt från forskningssamverkan och internationella kontakter till spirituella medlemmar i Fråga Lund-paneler och allmänhet som vill donera sina kroppar till vetenskapen. Idéhistorikerna Gunnar Broberg och David Dunér är redaktörer för boken. Övriga medverkande är idéhistorikerna Gustav Holmberg, Thomas Kaiserfeld, Elisabeth Mansén, Svante Nordin och Jan Eric Olsén, litteraturvetaren Katarina Bernhardsson och historikern Johan Östling.

En oanad katastrof är en olycka, om den gick att förutse är den ett misslyckande. Ikaros hade varnats av sin far, men flög i sitt högmod för nära solen -- ett av västvärldens mest kända misslyckanden. Vissa olyckor tar lång tid på sig innan de framstår som förutsägbara katastrofer. Koldioxidutsläppens inverkan på klimatet är ett sådant misslyckande, vars följder länge var oanade. Hur kan risker minimeras så att misslyckanden stoppas, och vad har en skivad schweizerost med saken att göra? Och när misslyckandet väl är ett faktum, när tågen inte går, när betygssystemet inte fungerar som det var tänkt eller när sjukvårdsköerna blir allt längre, hur kan då utvärderingar göra något åt problemet? Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2024 en samling essäer på temat Misslyckat? Idéhistorikern Thomas Kaiserfeld skriver om historiens och samtidens misslyckanden och oförutsedda konsekvenser. Thomas Kaiserfeld är teknik- och vetenskapshistoriker vid Linköpings universitet och professor i teknik och social förändring på Institutionen för tema. Han intresserar sig för teknik och vetenskap som kultur- och samhällsfenomen och har bland annat undersökt hur de har samverkat med olika andra sociala institutioner som krigföring eller politiskt beslutsfattande. Bland hans senaste publikationer kan nämnas "Konkurrens och samverkan i norra Stockholm kring 2010" i Statsvetenskaplig tidskrift (2023) och "Atomkraft och atomvapen: Institutionell tröghet i svensk fysik under efterkrigstiden" i Det dolda universitetet: Militär forskning och forskningens militarisering i det kalla krigets Sverige (under utgivning 2024). Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2024 bidrar sex forskare med texter på temat Misslyckat? i form av häften som samlas i en box.

Det som brukar kallas upptäckandets tid tar sin början i slutet av 1400-talet och blir startskottet för dagens sammanlänkade värld, men också en av de mer kritiserade epokerna i historien. Den europeiska geografin med sin långa kustremsa är kanske den viktigaste orsaken till att nationerna här utvecklade världens mäktigaste flottor. Men vilka var de politiska och ideologiska drivkrafterna som låg bakom? Vilka vetenskapliga och tekniska framsteg låg till grund för utvecklingen? Vart skulle man och varför? I denna bildrika antologi kartläggs flera aspekter av den europeiska sjöfart och handel som präglade den här händelserika perioden."Pedagogisk, välskriven och rikt illustrerad." BTJ.

Kungl. Vetenskapsakademien i Stockholm har under närmare tre sekler varit en central kunskapsorganisation i det svenska samhället. Dess institutioner och ledamöter har i laboratorier, observatorier och naturrum, ibland under expeditioner till fjärran länder, samlat underlag och skapat ny kunskap. Lika viktigt är hur Akademien verkat för att inte bara producera kunskaper, utan också för att samla in, bevara, distribuera och popularisera dem. Genom bland annat publikationer, korrespondens, möten, medaljer och belöningar har Akademien knutit samman en mångfald olika aktörer forskare, politiker, mecenater, ingenjörer, instrumentmakare och boktryckare, för att bara nämna några inte enbart i Sverige, utan över hela världen. Och genom ett ständigt flöde av remisser, yttranden och forskningspolitiska utspel har Akademien verkat för att kunskapers värde framhållits, och för att kunskaper tagits i bruk. I Kunskap i rörelse skildrar en forskargrupp bestående av ett dussintal svenska vetenskaps-, medicin- och teknikhistoriker Vetenskapsakademiens långa historia. I en första del får vi följa Akademiens organisatoriska utveckling från grundandet 1739 och in i vår egen tid. I en andra del bryts fågelperspektivet, och i nära fyrtio bildessäer får vi stifta bekantskap med några av de myriader enskildheter som också utgör denna historia.

Beyond Innovation counter weighs the present innovation monomania by broadening our thinking about technological and institutional change. It is done by a multidisciplinary review of the most common ideas about the dynamics between technology and institutions.

Denna bok behandlar naturvetenskapens ställning och naturvetares karriärvillkor under 1900-talet. Utgångspunkten är fysikers ändrade professionella och institutionella förhållanden i en tid då fysikämnet expanderade från ett litet universitetsämne till ett forskningsområde med potential att omvandla samhällslivet. Studien syftar till att förstå förhållandet mellan fysik och fysiker, mellan vetenskap och karriär. Teknikhistorikern Thomas Kaiserfeld visar hur 1900-talets forskning inom fysiken påverkades av skeenden utanför traditionella forskningsinstitutioner som universitet och högskolor.