Titti Mattsson

Richard Gärtner, 78 år, är trots sin ålder en frisk man, både till kroppoch själ, men vill ändå inte fortsätta att leva, detta på grund av sin hustrus död. Han kräver att få ett preparat för att kunna avsluta sitt liv, och ansöker hos den ansvariga statliga myndigheten om att få denna dödliga dos. I Tyskland är det enligt lag tillåtet med läkarassisterad suicid. Men är det moraliskt riktigt? Tysklands etiska råd diskuterar fallet. I olika länder har läkare, jurister, präster, politiker och allmänheten helt motstridiga synpunkter på om en läkare ska tillåtas hjälpa en patient att begå suicid. I sin nya pjäs GUD diskuterar Ferdinand von Schirach livets avslut. Och precis som i sitt första drama TERROR måste vi som läsare på slutet själva avgöra: Vem tillhör vårt liv? Vem beslutar om vår död? Vem är vi? Och vem vill vi vara? Boken avslutas med två efterord. Det ena av Titti Mattsson, professor i offentlig rätt, som skriver om frågan utifrån ett juridiskt perspektiv. Det andra efterordet har Ola Sigurdson skrivit, professor i idéhistoria. Han belyser frågan ur medicinsk-etiska, teologiska och filosofiska perspektiv. Ferdinand von Schirachs teaterpjäser, GUD och TERROR, har spelats på över 100 teaterscener i ett 30-tal länder, däribland USA, Kina, Japan, Australien, Sydafrika, Israel, Mexiko och Brasilien. Två teaterpjäser med två aktuella etiska frågeställningar. FERDINAND VON SCHIRACH är författare och advokat, bosatt i Berlin. Han har sedan debuten med novellsamlingen BROTT rönt internationella framgångar och översatts till ett trettiotal språk. Tio av hans böcker finns idag översatta till svenska, som romanerna FALLET COLLINI och TABU. I boken KAFFE OCH CIGARETTER skriver han för första gången med självbiografiska inslag. Därför har boken underrubriken 48 reflexioner. EFTERMIDDAGAR är en bok i samma anda, denna gången med 26 personliga reflexioner.

I denna antologi fokuseras och diskuteras barnkonventionen som rättsligt och praktiskt verktyg utifrån olika forskningsområden och praktiska verksamheter. Bokens författare är forskare tillhörande olika vetenskapliga discipliner, varmed barnkonventionens praktiska innebörd relateras till forskning inom ämnena offentlig rätt, civilrätt, socialt arbete, rättssociologi, folkhälsovetenskap, socialmedicin och hälsopolitik, svenska som andraspråk, semiotik, utvecklingspsykologi och statsvetenskap. Vidare medverkar författare från Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn och Barnfonden med konkreta exempel på barnrättsarbete i praktiken.I antologin diskuteras barnkonventionen som normförändrande verktyg såväl som praktiskt redskap i Sverige och internationellt, men också utifrån kritiska perspektiv där begränsningar, motsättningar och dilemman kan finnas i praktiken. Tanken är att boken genom sin tvärvetenskapliga ansats och med utgångspunkt i forskning ska bidra till vidare reflektion och kunskap kring barnkonventionens betydelse och funktion för professionella aktörer och för barns levnadsvillkor. Perspektiv på barnkonventionen riktar sig till studenter, forskare och praktiker inom de olika ämnes- och verksamhetsområdena.

Svensk barnrätt ger en grundläggande introduktion till juridik som ämne och till Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Bokens kapitel rör frågor om barns rättigheter inom ämnena familjerätt, socialrätt, utbildningsrätt, migrationsrätt, straffrätt, utsökningsrätt och hyresrätt. Sätten som barns rättigheter fått uttryck inom de olika rättsområdena skiljer sig åt. Inom vissa områden har artiklar i barnkonventionen fått direkt genomslag i svensk lagstiftning. På andra av de behandlade områdena har barnets rättigheter endast fått genomslag genom praxis från våra högsta domstolar. Därutöver är barnkonventionens artiklar 1–42 svensk lag sedan 1 januari 2020. Boken ger läsaren en övergripande bild av svensk rätt och dess förhållande till barns rättigheter samt dess olika uttryck. Syftet med boken är, i all sin enkelhet, att hjälpa den som vill introduceras till ämnet barnrätt. Detta oavsett om personen är jurist, studerande på ett juristprogram, någon som arbetar med beslutsfattande som rör barn eller är en nybörjare som hittat intresse för juridik och barnrätt.

Det rättsliga området för medicin och hälsa skapar dagligen nyhetsuppslag rörande dess kvalitet, tillgång, ansvar och konsekvenser för människors liv. Medicinsk rätt berör och påverkar flera aktörer på området för hälsa och medicin, såsom hälso- och sjukvårdspersonal, vårdgivare, patienter, forskare och olika beslutsfattare på myndigheter. Medicinsk rätt behandlar kärnområden inom den medicinska rätten, bl.a. följande• Hälso- och sjukvårdens rättsliga ansvar och patientens ställning.• Hälso- och sjukvårdssekretess• Psykiatrisk tvångsvård• Rättsmedicin• E-hälsa• Läkemedelsrätt, det rättsliga området för genetiska ingrepp och klinisk forskning.Medicinsk rättär en lärobok som riktar sig till juriststudenter och studenter inom medicin, vård och omsorg samt verksamma inom samma områden. Det är även en värdefull bok för andra som behöver en fördjupad kunskap om de rättsliga ramarna för svensk hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet.I denna tredje upplaga har hänsyn tagits till den rättsutveckling som skett inom olika delar av den medicinska rätten, vilket medfört ändringar i vissa sakfrågor.Bokens författare har särskilda sakkunskaper inom området för medicinsk rätt, där samtliga har gedigen forskningserfarenhet och/eller stor erfarenhet av juridiskt och praktiskt arbete inom området.

Området för medicin och hälsa skapar dagligen nyhetsuppslag rörande dess kvalitet, tillgång, ansvar och konsekvenser för människors liv. De frågor som behandlas inom den medicinska rätten ligger i gränslandet mellan medicin och juridik, där även etiska, sociala och policydimensioner spelar in. De medicinrättsliga reglerna berör och påverkar flera aktörer på området för hälsa och medicin, såsom hälso- och sjukvårdspersonal, vårdgivare, patienter, forskare och olika beslutsfattare på myndigheter.Medicinsk rätt behandlar vissa kärnområden inom den medicinskarätten, bl.a. följande:• Hälso- och sjukvårdens rättsliga ansvar och patientens ställning.• Hälso- och sjukvårdssekretess.• Psykiatrisk tvångsvård.• Smittskydd.• Läkemedelsrätt, det rättsliga området för genetiska ingrepp ochklinisk forskning.Medicinsk rättär en lärobok som riktar sig till juriststudenter och studenter inom området för medicin, vård och omsorg samt verksamma inom samma områden. Det är även en värdefull bok för andra som behöver en fördjupad kunskap om de rättsliga ramarna för svenskhälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet.I denna andra upplaga av boken har grundkapitlen reviderats ochfyra nya kapitel tillkommit som alla berör olika relevanta och aktuelladelar av den medicinska rätten.Bokens författare har särskilda sakkunskaper inom området förmedicinsk rätt, där många har gedigen forskningserfarenhet och/ellerstor erfarenhet av juridiskt och praktiskt arbete inom området.

Nedsatt beslutsförmåga på grund av kognitiv funktionsnedsättning är något som kan drabba alla och envar som följd av en skada eller sjukdom. I den här boken behandlas begreppet nedsatt beslutsförmåga, relevant lagstiftning samt riktlinjer inom området. Boken belyser de utmaningar som lagstiftningens intentioner om individens självbestämmande, integritet och delaktighet innebär när du möter en person med nedsatt beslutsförmåga. Den ger inga slutgiltiga svar på hur dessa dilemman ska lösas, utan erbjuder kunskap som behövs för att kunna reflektera kring frågor när det gäller att nå bästa möjliga lösning i varje enskild situation. Flera exempel från praktiken visar på utmaningar och möjligheter när det gäller att stödja beslutsförmågan. Dessutom ingår ett arbetsmaterial som kan inspirera till reflekterande samtal.Nedsatt beslutsförmåga – rätt, riktlinjer och praktik vänder sig till studerande på utbildningar som i någon del behandlar mötet med personer med nedsatt besluts-förmåga. Den kan även vara till nytta för exempelvis anhöriga och yrkesverksamma inom socialtjänst, omsorg samt hälso- och sjukvård och därtill även gode män, förvaltare, överförmyndare, jurister och lärare.

Coronapandemin slog till med full kraft i Europa under 2020. Pandemin med följdverkningar är den senaste i en rad händelser som med all tydlighet visar att EU har ett avgörande vägval framför sig för att nå en politiskt, ekonomiskt och socialt uthållig union. Utmaningarna och frågorna är många: vilka politiska och ekonomiska reformer krävs för att säkerställa omvandlingen till en grön ekonomi trots en åldrande befolkning, växande sociala behov och en undermålig integration i samhället? Hur ska EU:s medlemsländer kunna enas i migrations- och flyktingfrågan när den politiska samsynen saknas och nationella regler om integration konkurrerar om att framstå som så ogenerösa som möjligt? Vilka lärdomar kan dras av coronapandemin för att rusta EU att hantera framtida globala folkhälsokriser? Är den europeiska gröna given tillräcklig för att leda omställningen till ett klimatneutralt EU år 2050 och samtidigt säkra tillväxten? Hur ska EU verka för att uppnå en högre innovationstakt och på vilka sätt kan bankunionen bidra till att uppnå finansiell stabilitet i ett läge då det samlade lånetrycket ökat markant i pandemins spår?

Införandet av e-hälsotjänster beskrivs som ett paradigmskifte som ska öka patienters delaktighet, valfrihet och makt samt ge ökad transparens i vården. Budskapet är att framtida vårdbehov ska tillgodoses utan ökade resurser och att e-hälsa är en del av lösningen. I boken På tal om e-hälsa görs en nödvändig nyansering av denna bild genom ett brett och flervetenskapligt angreppssätt där tio författare från sex olika lärosäten ger sina perspektiv på e-hälsa.E-hälsa är inte bara teknik. Syftet med boken är att öka förståelsen av e-hälsa som ett samtida samhällsfenomen. Här diskuteras bland annat frågor som: Hur kan e-hälsa begripliggöras, kritiskt analyseras, kontextualiseras och appliceras? Vad säger den om oss och vår samtid? Vilka är de juridiska och etiska implikationerna? Hur kan vi förstå e-hälsa som övervakningsteknologi, som medieinnehåll och som konsumenttrend? Den mångfacetterade bild som boken ger bidrar till en ökad förståelse av digitaliseringen av hälsa bland studenter, forskare, praktiker och beslutsfattare.

Denna bok är en introduktion till ett nytt och angeläget rättsområde: äldrerätt. Sverige och vår omvärld möts i dag av ett snabbt befolkningsåldrande. Detta kräver att vi identifierar områden inom juridiken som berörs av äldres rätt och därför behöver ingå i ett nytt äldrerättsligt rättsområde i ett svenskt perspektiv. Boken tar upp centrala frågeställningar som juristen och juridiken ställs inför med avseende på äldres rättsliga ställning i dagens och framtidens samhälle. Det handlar om samhällets och rättens roll att tillgodose den åldrande människans behov av grundläggande skydd och stöd, men också om att förstå de särskilda problem och utmaningar en åldrande befolkning innebär på viktiga samhällsområden.Äldrerätt riktar sig till studenter och andra akademiker inom exempelvis rättsvetenskap, socialt arbete och geriatrik, men också politiker, lagstiftare, advokater, domare och många andra yrkesgrupper. En förhoppning är att boken ska inspirera till kursutveckling av olika slag inom den svenska högskolesektorn.Bakgrunden till boken är arbetet i den äldrerättsmiljö The Norma Elder Law Research Environment som sedan 2012 syftar till att etablera äldrerätten som ett rättsvetenskapligt ämne i Sverige och övriga Europa.

Familjehemsvården utgör en viktig del av samhällets stöd till de mest utsatta barnen och ungdomarna. Dessa barn är kraftigt överrepresenterade bland unga vuxna med exempelvis låg utbildning, missbruk, kriminalitet och bidragsberoende. Utifrån befintlig forskning identifierar författarna en rad brister i dagens regelverk. På vissa områden får familjehemsplacerade barn sämre stöd i Sverige än i många andra länder. Det finns också stora variationer mellan kommunerna. Slutsatsen är att samhällsvården av barn behöver stärkas och kvalitetssäkras för att tillgodose barnens rättigheter när det gäller tillgång till hälso- och sjukvård, utbildning och familj. Författarna föreslår därför lagändringar som skulle förbättra situationen för de barn som finns i familjehem, bland annat genom en grundlig hälsokontroll som inkluderar barnets tandhälsa färdighetstester i läsning och räkning samt kontinuerligt stöd i skolan stöd i övergången till vuxenlivet, när barnet fyllt 18 år. Författare är Titti Mattsson, professor i offentlig rätt vid Lunds universitet, och Bo Vinnerljung, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet.