Torbjörn Elensky

Under omprövning rymmer ett stort antal bidrag som förenas av att de utifrån ett kritiskt perspektiv diskuterar vår tids mest karakteristiska estetiska hållningar och konstnärliga tendenser. Antologin försöker se framåt, förbi de modernistiska och postmodernistiska strategier som kännetecknat 1900-talets utveckling inom konstarter som litteratur, musik, bildkonst och arkitektur. Detta innebär också en omvärdering av kulturhistorien, där en rad förbisedda författarskap och konstnärskap lyfts fram. Och där kulturhistorien utvärderas med avseende på vad som kan te sig fruktbart och ofruktbart för framtiden.

Vad är en dygd och vad är en synd? Går det att säga om våra handlingar är onda eller goda? Varje epok och kultur har haft sina respektive svar på dessa eviga frågor. I en västerländsk, protestantisk tradition har människokroppen och dess begär exempelvis ansetts vara inneboende onda, men det är ingen självklarhet i andra kulturer. Dygd och synd verkar representera en dualitet som är lika gammal som mänskligheten. Denna antologi utforskar hur uppfattningar om dygder och synder har förändrats genom historien. Essäerna tar avstamp i antikens Grekland och Rom, rör sig över den tidiga kristna perioden från Augustinus till Dante, och fram till sentida tänkare som Friedrich Nietzsche. Skribenterna, såväl svenska som internationella forskare, gör också nedslag i alltifrån det konfucianska Kina och forntida Indien till självhjälpsböcker, transhumanism och AI, samt de mänskliga rättigheternas vara eller icke vara. Boken utkommer även på svenska, Dygder och dödsynder.

Vad är en dygd och vad är en synd? Går det att säga om våra handlingar är onda eller goda? Varje epok och kultur har haft sina respektive svar på dessa eviga frågor. I en västerländsk, protestantisk tradition har människokroppen och dess begär exempelvis ansetts vara inneboende onda, men det är ingen självklarhet i andra kulturer. Dygd och synd verkar representera en dualitet som är lika gammal som mänskligheten. Denna antologi utforskar hur uppfattningar om dygder och synder har förändrats genom historien. Essäerna tar avstamp i antikens Grekland och Rom, rör sig över den tidiga kristna perioden från Augustinus till Dante, och fram till sentida tänkare som Friedrich Nietzsche. Skribenterna, såväl svenska som internationella forskare, gör också nedslag i alltifrån det konfucianska Kina och forntida Indien till självhjälpsböcker, transhumanism och AI, samt de mänskliga rättigheternas vara eller icke vara. Boken finns även på engelska.

Åren 1968 1988 förändrades de sociala mönster som präglat Sverige sedan generationer. Allt ifrågasattes i världens modernaste land. Nya uttrycksformer, nya friheter och nya sätt att leva utvecklades. Men utvecklingsoptimismen utmanades av återkommande kriser. Individen ställdes allt mer i centrum. Kollektivismen började lösas upp.

En av 1900-talets stora memoarböcker»Carlo Levi skildrar vardagen och flera av byns invånare med djup respekt men också med ett mått av förtvivlan. Känslan av att aldrig riktigt kunna överbrygga skillnaderna, hur goda intentionerna än var, är ständigt närvarande i texten.« Betyg: 4 av 5 - Maria Hjort, BTJItalienaren Carlo Levi var läkare, konstnär och författare av judisk börd. Han var uttalad antifascist, vilket ledde till att Mussolinis regim förvisade honom till Luciana, en gudsförgäten del av södra Italien. Trots att han är politiskt utstött möts Levi av värme och gästfrihet i de byar han hamnar i - Grassano och Gagliano. Trakten är ytterst fattig: här finns bara en bil, och en toalett, man saknar de mest grundläggande förnödenheter och hänger sig åt en blandning av katolicism och mysticism. Malaria och vidskepelse härjar, borgmästaren missköter skolundervisningen och står hellre på balkongen och röker, måltiderna är påvra och består som regel av bröd, olja och tomat. Kristus stannade i Eboli är Carlo Levis myllrande berättelse om människorna och livsvillkoren han möter i sin exil under åren 1935-36, på en plats som Jesus, enligt myten, bara besökte helt kort - och sedan övergav. I svensk översättning av Karin De Laval och med ett nyskrivet förord av Torbjörn Elensky, författare och kritiker. CARLO LEVI föddes i Turin 1902, där han också studerade, och avled i Rom 1975. Han var aktiv kommunist, arresterades och förvisades av fascisterna på 1930-talet. Memoarboken Kristus stannade i Eboli publicerades 1945; dess djupt inkännande blick på människorna i södern bidrog till att lyfta deras umbäranden till en nationell angelägenhet under efterkrigstiden. Boken filmatiserades av Francesco Rosi 1979.

Förlaget Ellips firar 10 år med den här färska antologin som ställer viktiga frågor om stamtiden.Vilka är utmaningarna och komplikationerna när vi försöker förstå vår egen tid? Elva författare från Finland, Sverige respektive England skriver om samtiden ur skiftande infallsvinklar: personliga, analytiska och konstnärliga.Medverkande skribenter: Sara Abdollahi, Steve Dearden, Torbjörn Elensky, Henrik Jansson, Mio Lindman, Adrian Perera, Marcus Prest, Cia Rinne, Matilda Södergran, Hannele Mikaela Taivassalo och Miia Toivio.Lyssna även på intervjun med redaktörerna Ralf och Ulrika i podcasten Folk i Finland från i somras

Mästerliga noveller om det sällsamma och övernaturliga »Kipling framstår för mig som det mest kompletta geni jag någonsin har känt.« Henry James Under sin långa karriär som författare återvände Rudyard Kipling ofta till det övernaturliga och drömska, och de åtta novellerna i detta urval är utmärkta prov på vilken framträdande plats det oförklarliga har i hans författarskap. »Vilddjurets märke« – som fått ge namn åt denna volym – är en mästerligt otäck skräckhistoria. Bland de övriga berättelserna återfinns den prosapoetiska »De fruktansvärda nätternas stad« och den smärtsamt vackra och suggestiva novellen »De«. Vilddjurets märke och andra berättelser visar en sida av Kiplings författarskap som alltför ofta hamnat i skymundan, men som än i dag drabbar oss med oförminskad styrka. Novellerna vittnar om visionen hos ett intellekt som sökte drömmen, och fann den i form av sällsamma berättelser. I översättning av Arthur Isfelt, med ett nyskrivet förord av författaren och kritikern Torbjörn Elensky. JOSEPH RUDYARD KIPLING [1865–1936] var en brittisk författare och journalist, född i Indien. Under det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet var han en av Storbritanniens mest populära författare, både i prosa och vers. Till hans mest kända verk hör romanerna Djungelboken [1894] och Kim [1901], men han betraktas också som en av de stora nydanarna inom novellkonsten. 1907, vid 41 års ålder, tilldelades han Nobelpriset i litteratur.

Leonardo Sciascia (1921–1989) föddes på Sicilien och var en av Italiens främsta författare under 1900-talet. Hans korta text Handlingar kring Raymond Roussels död berör den franske författaren Raymond Roussel (1877-1933). Den 14 juli 1933 på morgonen, under det elfte året av den fascistiska eran, hittades Raymond Roussel död i sitt hotellrum i Palermo. Efter en utredning utan obduktion fastställde med förvånande snabbhet den italienska polisen att Roussel hade begått självmord genom en överdos av barbiturater. Leonardo Sciascia träder in på scenen som en sann utredare. Han går noggrant igenom protokollet som utfärdats av domare Margiotta, vittnesmålen och uttalanden från Roussels anhöriga; han fastnar vid detaljerna och pekar på inkonsekvenserna. Slutsatsen är oomtvistlig: »han ville inte dö«. Detta är ett tillfälle för Sciascia att kritisera den fascistiska polisens metoder. Med bevisen lyfter han fram det motsägelsefulla, mysteriet och komplexiteten. Ända in döden förblir Raymond Roussel en gåta Torbjörn Elensky har översatt och skrivit förordet.

Rik samlingsvolym med en av novellkonstens verkliga mästare I denna volym möter vi Guy de Maupassant som han ska läsas: mångsidig, orädd, mänsklig. Här finns den sociala realisten som blottar hyckleri och klassförakt; psykologen som borrar i begär, skam och självbedrägeri; den svartsynte ironikern som visar hur små omständigheter störtar hela liv; och den nästan övernaturliga berättaren som för in oro, hallucination och vansinne i vardagens mest realistiska miljöer. Maupassants noveller rör sig mellan soldatbaracker, salonger, landsvägskrogar, boudoirer, fältlasarett och små normandiska byar. En prostituerad blir moralisk huvudperson i ett sällskap som ser ner på henne. Ett till synes trivialt möte leder till ett förstört rykte och ett förstört liv. Ett lättvindigt beslut slår över i katastrof. Gång på gång visar Maupassant sin känsla för maktförhållanden: mellan könen, mellan klasserna, mellan den som berättar och den som bara blir berättad om. Denna volym samlar Maupassants mest lästa och mest omtalade noveller, såsom »Fettpärlan«, »Mademoiselle Fifi«, »Ett Parisäventyr« och »Horla.« I översättning av Aslög Davidson, Hjalmar Söderberg, Hugo Hultenberg, Lennart Lagerwall, Sigfrid Siwertz, Victor Hoving och Birgit Lange, med ett nyskrivet förord av författaren och kritikern Torbjörn Elensky. GUY DE MAUPASSANT [1850–1893] räknas som den moderna novellkonstens fader. Han blev i ung ålder lärling till Gustave Flaubert, som var vän till familjen och genom sina kontakter kopplade ihop honom med andra stora författare som Émila Zola, Ivan Turgenjev och Henry James.

Varför är det så svårt att avvika i Sverige, ett land vars befolkning ser sig som öppen och tolerant? Och finns det rentav ett värde i normbrytandet, som samhället riskerar att gå miste om när varje avvikelse fördöms med kraft? I antologin Avvikare i Sverige ger nio författare och kulturskribenter sin syn på avvikandets mekanismer och konsekvenser utifrån vitt skilda perspektiv. Katarina Barrling resonerar om ett samhälle där den sekulära sfären tagit över religionens roll och där det inte finns utrymme för människor som avviker från den rätta tron. Torbjörn Elensky lyfter fram hur skräcken för massan formar den enskilda människan och beskär hennes handlingsutrymme. Gunilla Kindstrand vittnar om ett medielandskap där redaktionerna bidrar till att hålla kättarbålen vid liv.Vidare lyfter boken svenskarnas oförmåga att hantera konflikter, något som resulterar i utfrysning och riskerar att hämma samhällsutvecklingen. Vi riktar blicken mot den hårfina gränsen mellan oppurtunism och fanatism och kopplar den till den svenska hållningen under coronapandemin. Och svenskens självbild som tillitsfull varelse ifrågasätts och avvikarnas förutsättningar i den svenska godhetsregimen diskuteras. Antologin fortsätter på temat i boken Världens mest protestantiska land (2024), där statsvetaren Katarina Barrling gör en djupdykning i historien för att förstå hur det kommer sig att Sverige, landet lagom, utvecklat en alldeles egen och sträng form av protestantism.

Efter att de politiska spänningarna bedarrade i början av 1990-talet verkar vi idag stå inför en tilltagande storm. I takt med att konfliktytan mellan höger och vänster luckrats upp har andra krafter satts i rörelse. Vad göder den tilltagande nationalismen, hur hotad är demokratin och hur kan vi förstå populismen, bortom fake news och ryska trollfabriker?Torbjörn Elensky lotsar läsaren genom ett politiskt landskap i omfattande förändring. Med Trumps återkomst till Vita huset har omstöpningen av världen ökat i hastighet. De gamla kartorna är inte längre användbara.Livet efter framtiden är en guide till en samtid där man ständigt utkrävs på svar, trots att de enkla lösningarna aldrig har varit mer avlägsna.

En av de stora science fiction-klassikernaKris Kelvin anländer till forskningsstationen på den havstäckta planeten Solaris bara timmar efter att en av dess tre invånare oförklarligt har avlidit. Han varnas av de andra: Ser du någon som inte är vi, gör då ingenting, gå inte till angrepp. Förbryllad över varningen gör sig Kelvin hemmastadd, men inser snart att den väldiga oceanen utanför rymmer ett mysterium långt större än han kunnat föreställa sig. Solaris är en roman om minne och skuld, om människans vilja att förstå och oförmåga att handskas med det okända. Romanen har filmatiserats tre gånger, varav Andrej Tarkovskijs film från 1972 har kommit att betraktas som ett mästerverk. I översättning av Johan Malm, med ett nyskrivet förord av författaren och kritikern Torbjörn Elensky. STANISLAW LEM [1921-2006], född i Lwów i dåvarande Polen, nuvarande Ukraina, räknas till 1900-talets stora science fiction-författare. Solaris [1961] är hans mest kända roman och betraktas som en av de stora SF-klassikerna.

En dag händer det som inte får hända. Luften förlorar sin bärkraft. Hundratusentals flygplan över hela världen faller till marken, allt som vi tagit för givet upphör att fungera, livsmedelsbutiker plundras, anarki uppstår. Några personer finner skydd i en gammal herrgård och sakta infinner sig något som kan liknas vid ordning. De skapar sitt eget lilla samhälle. Men en ledare utses på luddiga premisser, en "schamanska" kastas ut och får klara sig på egen hand i skogen, en pojke gömmer sig på vinden och drömmer om att bygga en luftballong som ska ta honom ut i världen.Torbjörn Elenskys nya roman är en fantasieggande berättelse om hur den lilla människan i utsatta lägen kan växa och bli större - och faktiskt, som kan flyga när ingen annan kan.Glödbädden kan läsas som en spegelbok till Elenskys förra roman, om vilken Svenska Dagbladet skrev: "Eldungen är helt enkelt en fröjd att läsa, från första sidan till den sista. Språkdräkten är elegant arkaisk – det är en saga vi har att göra med, och det är upp till läsaren att bestämma hur mycket som är sant. Själv tror jag på den helhjärtat."

Tiden är mitten av 1800-talet och platsen nordvästligaste Värmland. Här föds Per Andersson under dramatiska former, dör och blir återupplivad. Ständigt jagad av sin far tas han som ung pojke om hand av patron och pastorn - deras syfte är att bevisa eller motbevisa naturalismens tes om att en ny människa kan skapas.Per växer således upp på herrgården tillsammans med patron Gummérus barn och undervisas av pastorn. I det Gummériska hemmet råder delade meningar: patron drömmer om sin ångmaskin, hans hustru om den kosmiska musik hon skapar på klavikordet i salongen. Efter många turer kommer den unge Per i kontakt med en handskrift med den blodisande titeln Eldungen. Bokens budskap lovar att lära hur man får djävlar att bli ens tjänare och visa var guldet ligger gömt.Torbjörn Elenskys härligt otidsenliga roman Eldungen är en skildring av Sverige i glappet mellan det gamla landet och de liberala reformer som så småningom ledde till folkhemmet. Och där är konflikten mellan å ena sidan industrialismens väckelse, ångmaskiner, vetenskap och å andra sidan de stora konsterna, klavikord och religion.

Modern italiensk, existentiell klassiker i efterlängtad nyutgåvaDen unge officeren Giovanni Drogo är fast besluten att försvara sitt land i det krig som alla väntar på. Han anländer, full av idealistiska anspråk, till fästningen Fort Bastiani, en utpost överblickande den ödsliga Tataröknen, och möts där av åldrade veteraner som aldrig sett ett spår av fienden. Utan att han märker det går samma öde honom obönhörligen själv till mötes. Medan han väntar på den beryktade fienden har dagar blivit till år, och år till decennier. Under den gångna tiden har hans gamla vänner inne i staden gift sig och fått barn, levt fullvärdiga liv, allt medan Dino och hans medsoldater suttit ut en enda lång och tålmodig vaka. Dino Buzzatis Tataröknen - ofta jämförd med Franz Kafkas Slottet och Albert Camus Myten om Sisyfos - skrevs 1938 när hela världen väntade på att kriget skulle bryta ut. Det är samtidigt en svidande kritik mot det militära livet och en stillsam betraktelse av det mänskliga begäret efter ära. I översättning av Eva Alexanderson, med ett nyskrivet förord av författaren och kritikern Torbjörn Elensky.DINO BUZZATI [född 1906 i Belluno, död 1972 i Milano] var en italiensk författare, journalist och konstnär med en bred litterär repertoar. Hans verklista inkluderar utöver romanerna ett antal novellsamlingar, men också dramatik, lyrik och libretton. Mest känd är Buzzati för den existentialistiska romanen Tartaröknen [Il deserto dei Tartari, 1940] som kommit att betraktas som en modern italiensk klassiker.

Hur kompromissar man med sin integritet i ett samhälle som präglas av konformism? När är anpassningen nödvändig för att leva i ett samhälle tillsammans med andra? Och vilka värden är man redo att ge upp för att passa in i gruppen? Det är frågor som diskuteras i bokens sex texter. Författaren och kritikern Torbjörn Elensky skriver om hur konformismen kan döda samhällsdebatten samtidigt som den är nödvändig för att hålla ihop ett fungerande samhälle. Regissören Pella Kågerman reflekterar kring hur hon ständigt behöver kompromissa i sin roll som filmregissör och brottas med tankar kring hur hon borde agera eller skulle ha agerat i en annan tid. Dokumentärfilmaren Bosse Lindquist skriver om mediernas hantering av Estoniakatastrofen och hur rederiets egen utredning fick fäste i ett narrativ som fortfarande genomsyrar rapporteringen kring olyckan. Författaren och förläggaren Daniel Pedersen skriver en hisnande essä i dialog med en vän som flytt från kriget i forna Jugoslavien. Filosofen Marcia Sá Cavalcante Schuback berättar om hur synen på mod har förändrats genom historien och kopplingarna till vår tid med exempel från filosofin, litteraturen och teatern. I ett inledande förord presenterar Kuba Rose historien om sina erfarenheter av den bristande patientsäkerheten på Södersjukhusets akutmottagning som födde idén till boken. Presentation av författare: Torbjörn Elensky är författare och kritiker. Medverkar regelbundet i bl a Svenska Dagbladet, Axess, Sveriges Radio. Pella Kågerman är filmregissör och belönades bl a med en Guldbagge för sin senaste film Aniara baserad på Harry Martinssons rymdepos. Bosse Lindquist är journalist och var under lång tid anställd vid SVTs dokumentärredaktion. Gjorde t ex den mycket uppmärksammade dokumentären om stjärnkirurgen Paolo Macchiarini. Daniel Pedersen är författare och förläggare på Bokförlaget Faethon. Hans skönlitterära bok Öppet vatten publicerades 2021 på förlaget Nirstedt/litteratur. Kuba Rose är fotograf och läkare. Driver 2066 Publishing tillsammans med Magnus Zackariasson. Marcia Sá Cavalcante Schuback är filosof verksam vid Södertörns högskola där hon var en av de drivande för att bygga upp den filosofiska institutionen.

Djupsinnig & humoristisk amerikansk klassiker»En modern kultklassiker« The GuardianDen excentriska och äventyrliga Christina Goering träffar den nervösa men lika företagsamma Mrs Copperfield på en fest. Det är två allvarsamma kvinnor ur den övre medelklassen som vill få ut mer av livet än vad de blivit serverade. De ger sig båda iväg på jakt efter någon sorts frälsning: Mrs Copperfield åker till Panama i sällskap med sin make, där hon finner tröst bland de kvinnor som lever och arbetar på landets bordeller, medan Miss Goering har affärer med. diverse olika män. Till sist träffas de båda kvinnorna på nytt nu förvandlade av sina erfarenheter. Två allvarligt sinnade damer är en mystisk, djupsinnig, anarkistisk och humoristisk roman, som kommit att betraktas som en amerikansk klassiker och har hyllats av författare som Truman Capote och Tennessee Williams. I översättning av Eva Thomson-Roos, med ett nyskrivet förord av författaren och kritikern Torbjörn Elensky.JANE BOWLES [född i en judisk familj i New York 1917, död 1973 i Málaga i Spanien] var en amerikansk författare och dramatiker. Hon utvecklade i tonåren ett brinnande litteraturintresse, och efter att ha bott bland annat i Schweiz bosatte hon sig i mitten av 1930-talet i New York, där hon drogs till de intellektuella bohemkretsarna i Greenwich Village. 1938 gifte hon sig med författaren Paul Bowles.»Min favoritroman« Tennessee Williams»Jane Bowles är ett underskattat geni.« The Guardian

Ett av den italienska modernismens stora verk i ny utgåva»Italiens första modernist. Svevo är en mästare.« The New YorkerEfter att Italo Svevos två första böcker misslyckats publikt och helt ignorerats av kritikerna publicerade han på egen hand Zenos bekännelser [La coscienza di Zeno] 1923. Romanen kom att bli Svevos litterära genomslag, mycket tack vare vännen James Joyce som fick boken översatt till franska. I dag betraktas Svevo som en av Italiens mest betydande författare, och Zenos bekännelser - ett av modernismens mer framträdande verk - har haft stort inflytande på efterkommande generationer av italienska författare. Den neurotiske affärsmannen och inbitne nikotinmissbrukaren Zeno uppmanas av sin psykiater att självrannsakande skriva ned sina laster i en dagbok. På så sätt ska han kunna få bukt med sitt invecklade rationaliserande av sitt ofta moraliskt tveksamma beteende. Hans sista cigarett behöver nog trots allt inte bli den sista, och även om han försöker övertyga sig själv om att han älskar sin fru finns det godtagbara ursäkter till att fortsätta en utomäktenskaplig affär. I översättning av Åsa Österman och med ett nyskrivet förord av Torbjörn Elensky. ITALO SVEVO [1861-1928] var en italiensk författare, född i Trieste i dåvarande kejsarriket Österrike. Hans far var av tyskjudisk börd och hans mor var italienska. Svevo skrev sammanlagt tre romaner samt ett flertal noveller och pjäser. Svevo var själv övertygad om att han var förebilden för James Joyces romanfigur Leopold Bloom.

En av de mest hyllade moderna franska romanerna»Att läsa denna mästerliga bok är omtumlande i den mest positiva bemärkelse. Den leder tankarna i oprövade banor och får läsaren att se tillvaron i ett nytt sken.« Betyg: 5 av 5 - Inger Littberger Caisou-Rousseau, BTJ»Sarrautes romaner är bland det smartaste och mest stilistiskt precisa i sitt slag som skrivits på franska.« The GuardianTropism är det som sker när en växt reagerar på yttre stimuli. Begreppet hämtat från biologin överförs hos Nathalie Sarraute till människan och blir till de odefinierbara rörelserna som glider vid gränsen av vårt medvetande; ursprunget till våra gester, ord och känslor. Sarrautes gestalter liknar figurer på korniga fotografier, suddiga och skugglika. Narrativet fördjupas aldrig förbi ett hastigt ögonblick. I stället hittar hon och utarbetar de subtila detaljerna, när ett förhållande förändras, när vår kärlek stärks, och när något oskyldigt förskjuts i lägsta grad mot misstänksamhet. Inte utan skäl har Nathalie Sarrautes experimentella Tropismer [1939] hyllats som ett mästerverk av Jean Genet, Marguerite Duras och Jean-Paul Sartre. Romanen återfinns också på tidningen Le Mondes lista över 1900-talets bästa böcker. Här i översättning av Margareta Norrstrand och Kerstin Vidaeus, med ett nyskrivet förord av författaren och kritikern Torbjörn Elensky.NATHALIE SARRAUTE [1900-1999] brukar räknas till den franska nya romanens förgrundsfigurer, men liknar egentligen inte någon annan författare från samma tid. Hon eftersträvade, med sina egna ord, en litterär text »lika anonym som blod« för att kunna skriva fram »det osagda«.

Klassiska Berlin-romaner samlade i en volym»Två synnerligen läsvärda klassiska verk, välskrivna, mångbottnade - och skrämmande.« Betyg 4 av 5 - Inger Littberger Caisou-Rousseau, BTJChristopher Isherwoods roman Mr Norris byter tåg från 1935 leder fram till den berömda Farväl till Berlin, 1939; i båda faller skymningen över Europa och världskriget tycks ofrånkomligt. Den gåtfulle Mr Norris färdas med tåg från Holland till Tyskland, iförd en illasittande peruk och med ett föga trovärdigt pass. Väl framme i Berlin blir hans hemligheter direkt livshotande: han är inte bara masochist, utan också kommunist. Det desperata nöjeslivet och utlevelsen i 1930-talets Berlin blir den gemensamma nämnaren med Farväl till Berlin, en roman i sex löst sammanhållna kapitel som utmynnar i Hitlers maktövertagande. Berättaren, som delar namn med Christopher Isherwood, kom dit för pojkarna och friheten men lämnar en stad på randen till undergång. Här samlas de två romanerna för första gången i en volym på svenska, i översättning av Birgitta Hammar (Mr Norris byter tåg) respektive Leif Janzon (Farväl till Berlin) och med ett nyskrivet förord av Torbjörn Elensky.CHRISTOPHER ISHERWOOD var en engelsk författare, född 1904 och död i Kalifornien 1986. Under åren 1929-1933 bodde han i Berlin. Farväl till Berlin, hans mest kända roman, filmatiserades av Bob Fosse 1972 som Cabaret, med Liza Minnelli i huvudrollen som nattklubbssångerskan Sally Bowles.