Torbjörn von Krogh

I en tid när informations- och medielandskapen genomgår omvälvande förändringar är frågor om journalistiken, dess historia, framtid och roll i samhället, viktigare än någonsin. Journalistiken har dessutom en särskild ställning både i och gentemot samhället genom att den speglar samhällsutvecklingen samtidigt som den är med om att forma den.I den här boken samlas och presenteras de viktigaste frågorna, teorierna och resultaten inom journalistikforskningen för en svensk publik. I 34 kapitel redogör ledande svenska forskare för journalistikens historia, ideal och produktionsvillkor, för olika genrers innehåll samt för journalistikens relation till samhället och till framtidens medielandskap. Varje kapitel tar upp de viktigaste teorierna samt svenska och internationella forskningsresultat på det aktuella området. I denna tredje upplaga har samtliga kapitel aktualiserats och två nyskrivna kapitel har tillkommit. Handbok i journalistikforskning vänder sig främst till studenter i journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap, men också till forskare och till yrkesverksamma inom olika medier – samt till alla som är intresserade av att förstå journalistikens villkor, innehåll och betydelse ur ett samhälleligt perspektiv.

Offentlighetens pris kan plötsligt bli högt, om man hamnar i fokus för granskning – vare sig en uthängning är motiverad eller inte. Därför behöver granskarna ständigt granskas. Sällan har mediernas makt över enskilda personer utövats så brutalt som under hösten 2017, i samband med #metoo. Aldrig har väl så många publiceringar fällts i medieetisk granskning och så många uthängningar dömts för förtal. Vad var det som hände – och vad blir konsekvenserna? Denna rapport tar ett brett grepp om den enskildes utsatthet inför medier, inte bara under #metoo. Namnpubliceras brottslingar oftare i dag än förr? Stöder allmänheten mediers etiska linje? Har vi fått två konkurrerande medieetiker, en i traditionella och en i sociala medier? När kan dold kamera försvaras? Och hur gör man får att få upprättelse om man anser sig orättfärdigt uthängd?

När internet nådde medieanvändarna i mitten av 1990-talet var det få som kunde ana vilken omvälvning av samhället som då påbörjades. Den tekniska konvergensen har gjort att medie­former glidit samman, samtidigt som publikerna nischats och också blivit medskapare av innehåll. Digitaliseringen har dessutom lett till att de ekonomiska förutsättningarna förändrats genom att annons­pengarna i stor utsträckning hamnar hos Google och Facebook och inte som tidigare hos de journalistiska medierna. Internet har inte enbart blivit den demokratiska plattform som många hoppades, utan lika mycket en plattform för hot och hat. Förändringen på alla områden – det ekonomiska och det tekniska, det sociala och det politiska – leder till många utmaningar för journalistiken. I denna sjätte och helt omarbetade upplaga av På väg mot medievärlden 2030 analyserar ledande medie­forskare olika utmaningar och resonerar om vad som är rimligt att tro om de kommande tio åren.Boken vänder sig till studenter i medie- och kommunikations­vetenskap, journalistik och medieteknik. Den riktar sig också till andra läsare som har behov och intresse av att följa det som händer inom medievärlden – och vart den är på väg.

Lyckas medier rätta och ge upprättelse när de felat? Hur bra är medier på att rätta till det som brustit? Rätta på riktigt är en skrift om hur mediernas processer för rättelser och upprättelser fungerar. Och om hur de kan förbättras. Här kommer de drabbade till tals - men också ansvariga för medier och för medieetik.Vi presenterar dessutom en unik studie av hur de som framgångsrikt anmält publiceringar till Pressombudsmannen och Granskningsnämndens för radio och TV ser på hur medierna och de medieetisk systemen ger upprättelse.

Medier, oavsett om det är etablerade tidningar eller sociala sajter på någon ytterkant, kritiseras ofta för uthängningar av eller drev mot såväl enskilda personer som mer kända samhällsaktörer. Frågan är om det blivit sämre eller bättre än förr? I den här rapporten finns bland annat en studie av nio uppmärksammade nyhetsfall. I fokus står inte bara namnpublicering, som oftast är det som diskuteras, utan också information andra uppgifter och markörer som gör att individer blir möjliga att identifiera. Det medieetiska systemet är i ständig förhandling för att tjäna samhället. Är de som fått rätt hos Medieombudsmannen nöjda eller missnöjda? Vad är skillnaden mellan juridik och självreglering? Och hur säkerställs redaktionens moraliska kompetens?

Nyhetstidningen Arbetaren grundades 1922 och kom redan tidigt att skilja ut sig från mängden med sitt frihetliga perspektiv på demokrati, facklig kamp och jämlikhet. Under åren har Arbetaren avslöjat korruption, granskat nazister, uppmärksammat klimathotet och samtidigt gett stor plats åt kulturen. Bland medarbetarna finns några av Sveriges mest kända arbetarförfattare, serietecknare, artister och aktivister. År 2022 fyller Arbetaren 100. Den här boken berättar om tidningen från det allra första numret, via de bohemiska tidningskvarteren i gamla Klara, de stora avslöjandena under och efter andra världskriget, fram till dagens feministiska och intersektionella perspektiv och fackliga utmaningar. Här finns återpublicerade reportage, unika fotografier, illustrationer, och nyskrivna texter av mer än 30 olika skribenter - var och en med sin unika relation till Arbetaren. Dessutom nyskrivna personporträtt av medarbetare som på olika sätt gjort stora insatser för den fria journalistiken och hela det svenska samhället: Albert Jensen, Elise Ottesen-Jensen, Stig Dagerman, Moa Martinson och Vilhelm Moberg. Tidningen Arbetarens historia är historien om fri journalistik på arbetarnas sida. Arbetaren ges ut av Arbetaren Tidnings AB, som ägs av fackföreningen SAC Syndikalisterna. Syndikalismen är en frihetligt socialistisk gren av arbetarrörelsen som organiserar alla yrken i medlemsstyrda fackföreningar. Arbetaren – 100 år som fri tidning ges ut av Federativs förlag i samband med tidningens hundraårsjubileum.

• Journalistiken blir allt mer tolkande. • Talespersoner och PR-personer har blivit tre gånger vanligare i medier sedan 2007. • Publiken vill ha ännu mer lokala nyheter än vad som publiceras. • Kvinnor syns oftare, men fortfarande dominerar männen i medierna. Medierna är utmanade ekonomiskt och kritiserade ideologiskt som nästan aldrig förr. Då gäller det att veta hur journalistiken utvecklas. Det görs i Mediestudiers innehållsanalys som studerat 20 000 nyheter under fyra år. I denna bok presenterar några av landets ledande medieforskare resultat från arbetet hittills.

Mediers trovärdighet ifrågasätts numera dagligen i sociala medier och misstro mot medier används som politiskt vapen. Anklagelser om mörkande, lögner och drevande haglar. I den här boken undersöks förtroendet för medierna i detalj. När man tittar närmare på forskningen visar det sig att förtroendet för medier inte sjunkit påtagligt de senaste åren. Men ändå finns misstron i siffrorna – och den är politiskt laddad. En unik studie visar att förtroendet är särskilt lågt för bevakningen av invandringsfrågan. Förtroendet för medier är lägre bland sympatisörer till allianspartierna än de rödgröna och lägst är det hos Sverigedemokraternas väljare. Och just hos SD-sympatisörerna sjönk det dessutom under de senaste årens migrationspräglade debatt.

Den 3 november 1969 inledde juristen Lennart Groll sitt arbete som Sveriges förste PO, Allmänhetens pressombudsman. Under de 40 år som gått har medierna förändrats radikalt och frågan är hur den etiska självregleringen ska hanteras när mediekanaler växer samman och internet blir allt viktigare. Boken skildrar spelet bakom PO:s tillkomst, verksamhetens innehåll och pressetikens utveckling och framtid. Mikael Bergling och Fredrik Nejman är erfarna journalister och journalistutbildare. Torbjörn von Krogh är mediejournalist och medieforskare. Förord av Kalle Jungkvist, chefredaktör Aftonbladet Nya Medier 2000-2009: "Håll på etiken när medierna utmanas!" Efterord av Yrsa Stenius, Allmänhetens pressombudsman sedan 2007: "40 år av självrannsakan"