Ulf Bjereld

I denna heltäckande grundbok ges en introduktion till studiet av internationella relationer. Boken redogör för de dominerande teoretiska perspektiven inom internationella relationer, för de processer som formar den internationella fördelningen av makt och resurser, samt för de mest framträdande politikområdena i världspolitiken idag. Genom sitt breda anslag behandlar boken frågor som: Varför uppstår krig? Vad har globaliseringen för politiska effekter? Vem har makt i internationell politik? Hur kan utvecklingsländerna hävas ur fattigdom? Vilka motiv driver transnationella terroristnätverk? När har normer och internationella institutioner betydelse? Under vilka omständigheter får nationella identiteter genomslag i världspolitiken?I boken medverkar många av de främsta forskarna inom internationell politik i Sverige. Alla är experter inom sina respektive områden, och är väl integrerade i den internationella forskningsmiljön. På ett pedagogiskt sätt introducerar de centrala perspektiv och begrepp och knyter samtidigt an till aktuella exempel och illustrationer. Flera exempel hämtas från en svensk kontext och boken belyser därmed på ett unikt sätt Sveriges relationer med omvärlden. I denna fjärde upplaga har samtliga kapitel uppdaterats. Boken vänder sig i första hand till introduktionskurser i internationell politik eller internationella relationer vid universitet och högskolor.

Vi märker det som små skakningar i vår vardag. Plötsligt har alla facebook. Media maler på om sociala medier och cyberbrottslighet. Fildelning blir en valfråga. Ny teknik hör till stenåldern redan efter några dagar. Varenda person under tjugo förvandlas till en potentiell IT-tekniker, redo att rädda medmänniskor från krånglande mjukvara och datorhaveri. I skakningarna förs världen samman och delas på samma gång. Kontrasten mellan att i ena stunden vara inloggad på twitter, och i andra stunden prata med morföräldrar som vägrar köpa en dator, är fullständig. Teknikklyftorna, mellan de som kan och de som inte kan, tycks plötsligt lika oöverstigbara som de ekonomiska. Förändringen väcker nya politiska frågor med konsekvenser för den fördelningspolitiska debatt som så ofta stått i centrum för politiken. Nya problem uppstår och gamla förlorar i betydelse. Ett informationspolitiskt paradigmskifte är här.

Journalisten Daphne Rosén befinner sig i Paris, som gäst på det svenska kulturhuset i Marais-kvarteren. Hon ska att arbeta med en artikel om den franske författaren Victor Hugos kamp mot antisemitismen. Men vistelsen blir inte alls som Daphne tänkt sig. Hon får överraskande sällskap av sin författarvän Robert Idh och snart blir de båda indragna i en härva av främlingshat, försvinnanden och mord. Vilka hemligheter bär Daphnes nya vänner på kulturhuset Nioma och Warga på? Vem var egentligen den mystiske tiggaren hon och Robert stötte på vid Place des Vosges och varför blev han mördad? Och vad var det för lapp tiggaren stoppade i den misstänkte gärningsmannens ficka? Daphne och Robert rör sig hemtamt i olika Parismiljöer. Snart växer en intrig fram, där skuld, nåd och förlåtelse har en central plats. Till sist blir Daphne själv villebråd i en kedja av händelser där historia och nutid utgör en enhet. Kriminalromanen Tiggarens gåva är en fristående fortsättning på Ulf Bjerelds och Marie Demkers uppmärksammande debut Levande charader (Hjalmarson & Högberg, 2019).

Identitetspolitik är ett av de senaste årens mest utskällda fenomen i samhällsdebatten. Från vänster till höger väcks starka känslor. Men vad är det egentligen för typ av samhällsförändring vi står mitt i och som föranleder denna debatt? Med exempel hämtade från bl a #MeToo, Sverigedemokraterna, sametinget, Pridefestivalen och Black Lives Matter tar statsvetarna Ulf Bjereld och Marie Demker i boken Det är identitetspolitikens fel! sig an en av samtidens hetaste stridsfrågor. Pedagogiskt och med belysande exempel sorterar de argumenten för och emot identitetspolitiken. På vilka sätt är identitetspolitik skadlig och på vilka sätt är den oundviklig?

Vem ska ha rätten att avgöra vad som är sant och vad som är falskt? Hur kan alla medborgares rätt till kunskap garanteras? Och vilken auktoritet har kunskapen som grund för politiska beslut?Ulf Bjereld är professor i statsvetenskap. Marie Demker är professor i statsvetenskap och dekan vid humanistiska fakulteten, båda vid Göteborgs universitet.

En uppsluppen vernissage för konstnären Eva Bonnier på Prins Eugens Waldemarsudde tar en oväntad vändning. Frilansjournalisten Daphne Norén hittar tillsammans med sin nyfunna vän Nora Bevien en av gästerna knivmördad i ett lusthus. Upptäckten blir början på en dramatisk händelseutveckling där gamla sanningar vänds ut och in och inte mycket är vad det synes vara. Vad ligger bakom mordet på Waldemarsudde och de efterföljande våldshandlingarna? En intrig med inslag av främlingsfientlighet, antisemitism, mänsklig utsatthet och vanmakt växer fram. Ulf Bjereldoch Marie Demkerär båda professorer i statsvetenskap, verksamma vid Göteborgs universitet. Med Levande charaderskildrar de i kriminalromanens form ett polariserat Sverige, där uppluckrade gemenskaper, flytande identiteter och individualitetens primat präglar samhällslivet.

Vad kännetecknar den goda vetenskapen? Vad ska vi ha vetenskap och vetenskapligt tänkande till? Denna bok handlar om vetenskapens centrala principer. Författarna visar att grunden för vetenskapen och synen på dess uppgifter i allt väsentligt är gemensam för olika vetenskapsområden, som naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. Forskningsprocessens olika element och funktioner diskuteras och författarna argumenterar för att forskningsproblemet, och hur man konstruerar det, är av avgörande betydelse för att helheten skall fungera. Varför vetenskap? riktar sig till studenter inom alla discipliner på universitet och högskola, men kan även läsas av andra som intresserar sig för vetenskapligt arbete och vetenskapliga principer. Syftet är att lyfta fram det som högre utbildning, i motsats till andra utbildningsformer, kan bidra med: det vetenskapliga förhållningssättet. Författarna pläderar för den fria forskningen, för att etiska frågor hålls levande och för att vetenskapens villkor i samhället tillvaratas. Demokratins utveckling och fortlevnad kräver en vital diskussion kring vetenskapens roll i samhället.

1968 när allt började Få är så mytomspunna och väcker så starka känslor som 1968. Vietnamkriget, studentupproren, mordet på Martin Luther King, Sovjetunionens invasion i Tjeckoslovakien. Tenniskravaller i Båstad, kvinnorörelsen mobiliserar och Grupp 8 bildas. Gatorna i Sverige fylls av demonstrationståg till stöd för FNL och mot USA-imperialismen. Antikrigs-filmen och musikalen Hair har premiär, i Stockholm och på Broadway. Hur ska vi förstå det som egentligen hände?årtal För en del förknippas 1968 med individuell frigörelse, ett nedrivande av föråldrade, förtryckande auktoriteter och normer. Årtalet får symbolisera en kamp för jämlikhet, ökad mångfald och solidaritet med förtryckta folk. De svenska folkhemsfönstren öppnas på allvar mot omvärlden. För andra förknippas 1968 med odemokratiska idéströmningar där en dogmatisk vänster tillåts dominera samhällsdebatten. Auktoritetsnedrivningen utmanar den samhällsordning som representerat trygghet för den enskilde. Utbildningsväsendet och kulturliv fylls med flum och narcissism. I år har det gått 50 år sedan 1968 och vi publicerar en pocketversion av vår uppmärksammade bok I Vattumannens tid? Om 1968 års auktoritetsuppror och dess betydelse i dag. Boken inleds med ett nyskrivet fylligt kapitel där vi relaterar 1968 års auktoritetsuppror till den senaste tidens utveckling med framgångar för den auktoritära högerpopulismen och till de nya politiska och sociala skiljelinjer som växer fram i den kommunikationsteknologiska revolutionens spår.

Hur bra är journalistiken om migration? Journalistiken om migration och integration har förändrats kraftigt det senaste året – både kvantitativt och kvalitativt. Men fortfarande är det ett område med intensiv debatt om hur rapporteringen ska gå till – och ett av de områden där nya aktörer med störst kraft tagit sig in på åsiktsarenan. Denna skrift består av två delar – en med forskning och en med essäer. Åtta framträdande journalister och forskare svarar i varsin essä på frågan: hur bra är journalistiken om migration? Och: har kvaliteten påverkats av tankar om vilka politiska krafter som kan gynnas? Vi presenterar också tre unika studier om de invandringskritiska webbplatser som haft en växande roll i debatten både om migration och journalistik. Sajterna är manliga, kritiska, känslosamma och negativa. De är beroende av och samtidigt djupt kritiska till de journalistiska medierna. I sex av tio artiklar på de invandringskritiska – eller än hårdare – sajterna refereras de traditionella medierna. Dessutom visar en studie av landets fyra ledande ledarsidor att få texter är positiva till invandring och de direkt negativa blivit fler de allra senaste åren.

Sverige var länge ett undantag i Europa. Trots en högermajoritet i riksdagen tilläts en rödgrön minoritetsregering styra landet. Varför brast det svenska undantaget och hur har Tidöavtalet påverkat demokratin? I boken Tidöpakten skildras vägen från Ny Demokratis uppgång och fall fram till Tidöavtalet 2022. I boken beskrivs även hur andra länder i Norden och Europa hanterat motsvarande utveckling och hur avtalet har påverkat svensk politik under mandatperioden. Vilka är förutsättningarna inför valet 2026? Och hur kan politiska partier agera för att motverka framgångar för populistiska, högerradikala partier? Ulf Bjereld och Jonas Hinnfors är professorer i statsvetenskap. Heidi Avellan är journalist.

Våren 2022 beslöt Sverige – efter Rysslands attack på Ukraina – att avsäga sig sin militära alliansfrihet och i stället söka medlemskap i Nato. Beslutet innebar ett epokskifte i svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Hur ska vi förklara och förstå denna förändring?Sverige har inte varit i krig på över 200 år. Syftet med denna bok är att ge fördjupade kunskaper om den svenska utrikespolitikens utveckling under denna tid – från freden i Kiel 1814 till Sveriges medlemskap i Nato 2024. Boken uppmärksammar också enskilda sakfrågor som varit kontroversiella. Hur ska vi förstå Sveriges hemliga samverkan med Nato under kalla kriget? Varför valde Sverige att som enda EU-land erkänna staten Palestina? Vad innebär Sveriges Nato-medlemskap för svensk och europeisk säkerhet och för Sveriges ställning i världen?Från neutralitet till Nato vänder sig i första hand till studenter i statsvetenskap, historia, internationella relationer och freds- och konfliktforskning, men passar alla som är intresserade av svensk utrikespolitik.

Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys samlar samhällsvetenskaplig och historisk forskning från Sverige och världen. Alla artiklar finns fritt tillgängliga, gratis att läsa och ladda ned, på www.tidskriftenarkiv.se. För dem som hellre vill läsa mellan två pärmar tillhandahåller vi den här tryckta utgåvan. I detta nummer: Marco d’Eramo, ”Amerikansk försvagning?” Kommentar: Christian Andersson, ”Efter Gaza – en rörigare och farligare värld” Jon Sunnerfjell, ”Vad en bruksortskommuns sociologik kan säga oss om det aktiva samhället” Rolf Å Gustafsson, ”Det svenska klassamhället och staten under första hälften av 1800-talet. En essä om proto-marxism” Kommentarer: Bo Rothstein, ”Skuggan från den svenska högern” Anders Björnsson, ”Den listige eller överlistade revolutionären” Bengt Olle Bengtsson, ”Lunds universitet: två pris på tre år” Recensioner: Göran Therborn, ”Myrdalmonumentet” Mats Benner, ”Oroliga liberaler” Jonny Hjelm, ”Vänstern och stamtänkandet” Ulf Bjereld, ”’Chile, Chile, solidaritet!’”

Var finns den röda frihetsvisionen?Frihetsvärdena skattas högre i Sverige än i andra länder. Och tekniken möjliggör ett samhälle där människor är mindre platsbundna än någonsin. Men socialdemokratin har slutat prata om frihet. I stället omfamnar partiet en auktoritär högerretorik med fokus på krav, kontroll och straff. Detta är en återvändsgränd, menar Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap. Socialdemokratin måste ta täten i försvaret av de frihetsvärden som präglar vårt samhälle och våra sätt att leva tillsammans.

Varför blir det krig? Vad innebär globaliseringen för relationen mellan världens fattiga och rika länder? Varför uppstod det inbördeskrig i Syrien och i Jemen? Varför invaderade Ryssland Ukraina?Internationella relationer ger kunskap om och förståelse för förutsättningarna för samarbete och konflikt i det internationella systemet. Dessutom får läsaren verktyg för att på ett mer övergripande sätt kunna tolka och förstå internationella relationer. Författarna lägger stor tonvikt vid tre av de mest centrala teorierna om internationella relationer: liberalismen, realismen och konstruktivismen. I boken presenteras dessa teorier genom att de på ett konkret sätt tillämpas på ett flertal konflikter eller händelser.Den fjärde upplagan innehåller nyskrivna avsnitt om Rysslands angrepp mot Ukraina och kriget i Jemen. Krigen i Afghanistan och Irak har lyfts fram och utökats till egna fall med egna analyser. De nya analyserna ger en bild av ett internationellt system som i ökande utsträckning kännetecknas av konflikt, och där auktoritära stater, som Kina och Ryssland, har flyttat fram sina positioner. Något som bland annat lett till att Sverige ansökt om Natomedlemskap.Om författarnaUlf Bjereld och Ann-Marie Ekengren är båda professorer i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Under det kalla kriget förde Sverige en politik som innebar alliansfrihet i fred, syftande till neutralitet i krig. Men inom ramen för denna formulering genomgick den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken stora förändringar. Under 1940- och 1950-talen kännetecknades den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken under utrikesminister Östen Undéns ledning av försiktighet och återhållsamhet, med betoning på maktbalans och folkrätt. Under 1960- och 1970-talen började Sverige i stället föra en politik som kännetecknades av ett självständigt ställningstagande i opinionsbildningen, öppen kritik av såväl väst- som öststater, samt en uttalad solidaritet med länderna i tredje världen. Olof Palme fick genom sin hårda kritik av USA:s krig i Vietnam symbolisera mycket av denna nya svenska politik. Konfrontationen kulminerade i att USA frös de diplomatiska förbindelserna med Sverige under åren 1973-1974. I boken försöker författarna visa hur den nya svenska politiken kan tolkas som en strävan att hantera tre konfliktlinjer av betydelse för Sveriges utrikespolitik, nämligen konflikterna mellan nationell suveränitet och internationellt beroende, mellan ideologisk västvänlighet och säkerhetspolitisk alliansfrihet samt mellan demokratisk öppenhet och militär beredskap. En särskilt uppmärksammad fråga har varit i vilken utsträckning det var möjligt för Sverige att i fredstid förbereda militär hjälp från Väst i händelse av krig, utan att neutralitetspolitikens trovärdighet påverkas negativt. Denna bok avslutade och syntetiserade tio års forskarmöda inom ramen för forskningsprogrammet »Sverige under kalla kriget« (SUKK). Detta är en nyutgivning.

Att ge plats för att bearbeta motsättningar och konflikter är en viktig del av skolans uppdrag. Skolan är en av de viktigaste arenorna för byggandet av framtidens samhälle, och därför behöver ungdomar få resurser och verktyg för hur de ska hantera och förhålla sig till den mångfald och de åsiktsskillnader som präglar dagens samhälle och som de möter i medier och andra vardagliga sammanhang.I antologin Känsliga frågor, nödvändiga samtal diskuteras hur lärare kan bemöta känsliga frågor samt hur dessa frågor förstås i aktuell forskning och relaterar till skolans styrdokument. I både skola och samhälle kan frågor som berör yttrandefrihet, klimatförändringar, genus, rasism, migration, populism och religion, men också civil olydnad, artificiell intelligens, mänskliga rättigheter och resursfördelning skapa häftiga reaktioner och ibland konflikter. Oavsett vad vi tycker i dessa laddade frågor är det nödvändigt att vi lär oss bygga våra resonemang på vetenskapligt belagd kunskap och att vi kan skapa ytor där olika åsikter kan diskuteras i skolan. Bokens målgrupp är främst lärare och lärarstudenter inriktade på grundskolans senare år och gymnasiet.

Varför blir det krig? Vad innebär globaliseringen för relationen mellan världens fattiga och rika länder? På vad sätt har terrordåd och krig förändrat villkoren i den internationella politiken? Vilken betydelser kommer principen om Responsibility to Protect (R2P) att få för den internationella politiken? Varför uppstod det ett inbördeskrig i Syrien? Det är denna typ av frågor som behandlas i Internationella relationer. Boken ger kunskap om och förståelse för förutsättningarna för samarbete och konflikt i det internationella systemet.Internationella relationer ger kunskap om och förståelse för förutsättningarna för samarbete och konflikt i det internationella systemet. Dessutom får läsaren verktyg för att på ett mer övergripande sätt kunna tolka och förstå internationella relationer. Författarna lägger stor tonvikt presentera tre av de mest centrala teorierna om internationella relationerna: liberalismen, realismen och konstruktivismen. I boken presenteras dessa teorier genom att de på ett tydligt sätt tillämpas på ett flertal konflikter eller händelser.Boken är främst avsedd för kursen Internationella relationer på gymnasiet och vuxenutbildningen. Den kan även användas i andra grundkurser, till exempel inom studieförbund och folkhögskolor, men också läsas av alla som är intresserade av händelseutvecklingen i världen.Den tredje upplagan uppdaterades 2014.Författare är professor Ulf Bjereld, fil.dr Ann-Marie Ekengren på statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet samt Christina Lilja, gymnasielärare på Huddingegymnasiet i Stockholm.

Samhällslivet och den offentliga debatten präglas allt mer av samspelet mellan religion och politik. I Påskuppropet för en generell flyktingamnesti och i Hoppkampanjen mot Israels agerande på de ockuperade palestinska områdena har svenska samfund gjort avtryck i den politiska debatten. Frågan om religiösa friskolors vara eller inte vara samt om homosexuellas rätt till välsignelse och kyrklig vigsel väcker starka känslor. I debatten om internationell terrorism som ett växande säkerhetshot har religiös fundamentalism och islam fått stor uppmärksamhet och moskén i Malmö har vid flera tillfällen utsatts för anlagda bränder. Det blir alltmer vanligt att politiker och andra offentliga personer öppet berättar om sin kristna tro. I den typ av kändisenkäter som bl a kvällspressen genomför var under 1970- och 1980-talen frågan »Var står du politiskt?« ofta förekommande. I dag har den ersatts av frågan »Tror du på Gud?«. Från allt fler håll hörs påståendet att vi gått in i en post­sekulär tid. Denna bok handlar om de politiska konsekvenserna av kristen tro. Vad är det som gör att två människor som delar samma kristna tro kan hamna i helt skilda politiska läger? De båda författarna har sina politiska sympatier på varsitt håll en till vänster och en i det politiska mittfältet. I boken diskuteras i dialogform hur de båda, trots den gemensamma övertygelsen i det kristna kärleksbudskapet, hamnar i så skilda uppfattningar i politiska frågor. Ligger förklaringen i olika sätt att tolka evangeliet? Eller är det så att kristen tro inte ger någon vägledning för politisk handling?