Ulf Ellervik

Experimentet sprider sig. Åtminstone sedan 1600-talet har det varit en bärande del av vetenskaplig metodik och undervisning, men nu hörs ordet långt bort från klassrum och labbsalar. Att gifta sig med en främling på tv eller öppna upp sitt förhållande är också ett experiment. I matstäder som Köpenhamn dyker det upp pasta labs i gathörnen och på nyheterna omtalas långtgående lagförslag som experiment med människors trygghet och mellanstadieelevers liv. Vad betyder begreppet experiment idag? Ses det som bra eller dåligt att experimentera? Det här numret är en essäistisk sammanställning av experiment som nu återstår att pröva. CarinFranzén jämför kärleksexperiment Jonas Enander synar månens romantiska makt Alan Turing testar maskiners tänkande Ida Hed Myrberg värderar slumpens roll Rickard L Sjöberg lokaliserar den fria viljan Susanne Aalto visar hur rymden expanderar Mikael Lund simulerar havet Donia Shalabi konstruerar ett laboratorium Julia Ravanis samtalar med Ann Ighe, Lars Hellberg och Michele Masucci om experiment i vetenskapen, samhället och konsten, och ställer tillsammans med Khashayar Lykke Naderehvandi frågan om betydelsen av en cigarr Fredrik Höök följer tävlingen om livets ursprung Pär Anders Granhag rannsakar minnen av mord Cecilia Verdinelli ifrågasätter lydnad Janna Holmstedt sjunger för Barbara Lina Ekdahl har inte tid Mats Bigert väntar och väntar på en droppes fall Christine Kettaneh, Jo Lewis& Natalia Milas gestaltar protonens rörelser Sanna Beijnoff vill ut Isabelle Ståhl studerar självstudier i rus Andreas Lundberg hittar en anteckningsbok Ulf Ellervik berättar om livskraftens sista dagar Karl Palmås manar till mer experimentalism i samhällsexperimenten.

När det gäller sömn och vakenhet måste vi överväga vad de är: om de är unika för själen eller kroppen, eller gemensamma för båda … dessutom av vilken orsak uppkommer de som egenskaper hos djur … – Aristoteles, Om sömn och sömnlöshet, 350 före vår tideräkningI det antika Grekland var sömnen och drömmarnas värld centrala i myterna och filosofin. Vår förundran över sömnen lever kvar och har genom historien lett till otaliga experiment och teorier. Människan har gått från att använda sig av vad hon hittar i naturen till att i laboratorier forska fram det perfekta pillret för att antingen söva oss eller hålla oss vakna. Vad sägs om dårrepe eller vallmo till kvällen och en kopp kaffe eller kokablad för att piggna till? Gemensamt för alla dessa substanster är att de har påverkat vårt kemiska förhållande till natten. I Nattens gudar leder Ulf Ellervik oss genom kulturhistorien och vetenskapen för att finna svar på sömnens och vakenhetens gåtor.

KEHAERITIS - üks koledaima tähendusega sõnu, mis olemas on. Viitab millelegi ebameeldivale, millel on küll pistmist kehaga, kuid kokku puutuda sellega eriti ei tahaks. Kuidas on lood sülje, kõrvavaigu, kõõma, pisarate ja limaga? Rinnapiima, tupesekreedi ja seemnevedelikuga? Miks meil need on ja sellisel hulgal? Iga eritis täidab keha eluspüsimisel tähtsat ülesannet. On aeg neid tundma õppida. Bioorgaanilise keemia professor Ulf Ellevik räägib kehavedelike salajasest keemiast ühtaegu nii informatiivselt kui ka avameelselt.Kohustuslik lugemine kõigile uudishimulikele!

Det är en alldeles speciell känsla. En kombination av nyfikenhet, förväntan – och ängslan. Det vetenskapliga arbetet är fullt av känslor och bjuder på små och stora njutningar. Kemiprofessor Ulf Ellervik öppnar upp sitt labb och ger läsaren en inblick i den vetenskapliga processen – en bergochdalbana av farliga experiment, konsten att njuta av leda, fascination över nya upptäckter och stark förundran.

Smaka på ordet.K-R-O-P-P-S-V-Ä-T-S-K-A.Ett av svenska språkets fulaste ord. Det signalerar något obehagligt, något som har med kroppen att göra men som vi ändå inte riktigt vill kännas vid.Hur är det med saliv, öronvax, talg, tårar, svett, snor och slem? Bröstmjölk, slidsekret och sädesvätska? Varför bär vi omkring på dem, och i sådan mängd?Varje utsöndring fyller en viktig funktion för kroppens överlevnad. Och det är hög tid att lära känna dem. I sin nya bok berättar Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi, allt om kroppsvätskornas hemliga kemi – på ett lika upplysande som ogenerat vis.Ett måste för alla nyfikna.

Nervgas och radioaktiva ämnen, toxiner och tallium, hemliga agenter och terrorister. Ulf Ellervik gräver djupare i den onda kemin när han tar sig an konsten att giftmörda. Det visar sig vara svårare än vad man kan tro, och tillvägagångssätten är många och påhittiga. Vad sägs om ombyggda paraplyer eller förgiftade cigarrer? Varför inte lite radioaktivt te eller en dusch dödlig parfym?Förgiftad tar vid där bästsäljaren Ond kemi slutar och är en blandning av true crime i vetenskapens anda och en djupdykning i det politiska giftmordets makabra historia. Ulf Ellervik tar upp kända och okända fall och ger en beskrivning rik på kulturella referenser, gripande livsöden och kemi.

Frukosten är dagens bästa mål. Kemiprofessorn Ulf Ellervik samlar de syndigaste recepten som dryper av smör och sirap och doftar av bacon och kaffe. Han lär oss koka det perfekta ägget och beskriver hur vi får ut mest näring av gröten. Detta är en hyllning till frukosten i populärkulturen men också inom kemin. Det är en hisnande resa där vi får äta bookmakertoast med Moby Dick och dela scones med Tolkiens hobbitar. Ellervik vidgar våra perspektiv och får oss att förstå att en frukost kan bestå av så mycket från Kalles kaviar och singaporiansk kaya till -glukaner och Maillardreaktioner. Fotografier av Ingela Fors.

De allra bästa drinkarna nu i glassversion! Är du sugen på en Tequila sunrise (apelsinglass, grenadin och tequila), Pinja coladasorbet med Malibu-rom, eller föredrar du en mer klassisk stil? Satsa på Tonicsorbet med gin! Ulf Ellervik är livsnjutare och kemist. Här kombinerar han glass med sprit och kemi, och resultatet blir bokstavligt talat en cocktail av bästa slag. Med över 30 recept på glassdrinkar, spännande berättelser om drinkarnas historia och pedagogiska förklaringar av kemin bakom det hela är Glass! Ulf Ellervik när han är som allra bäst. Efter succén med SVT-serien Grym kemi och flera uppmärksammade böcker om kemins mörka och ljusa sidor, tar han sig nu an njutning i form av glass. Vem kan motstå det? Boken är vackert illustrerad med bilder som kombinerar glass, drinkar och kemi.

Boken beskriver och förklarar organiska molekylers otroliga mångfald, deras strukturer och egenskaper, och hur de kan delta i kemiska reaktioner och därmed användas i samhället. Den organiska kemin är fundamental för många vetenskapliga områden, den lägger till exempel grunden för livsprocesserna, och kunskaper i ämnet öppnar många dörrar.I denna tredje upplaga av boken har materialet till stor del om arbetats. Dels delas materialet tydligare in i en deskriptiv del som beskriver fysikalisk-organiska begrepp och olika föreningsklasser, och en mer mekanistisk del som beskriver organiska föreningars reaktioner och hur man kan utnyttja dem. Mellan de två blocken ges en introduktion till modeller för elektronfördelning och till slut ytterligare två deskriptiva kapitel om organisk analys och biologiska makromolekyler. Ett helt nyskrivet kapitel beskriver den metall organiska kemin som har utvecklats snabbt under de senaste åren, och den tredje upplagan har även utökats med ett avsnitt om grön kemi. Boken avslutas som tidigare med en grafisk sammanfattning och en epilog.Läroboken riktar sig i första hand till studerande på högskola/universitet som har för avsikt att tillägna sig grundläggande kunskaper i organisk kemi, samt till den som vill fräscha upp gamla kunskaper i

Serien Gymnasiekemi omfattar läroböcker för kurs 1 respektive 2 (de finns också som Onlineböcker) samt lärarhandledningar som nedladdningsbara filer till båda kurserna. Texterna i böckerna är väl genomarbetade och systematiskt uppbyggda vilket, tillsammans med de många exemplen och övningsuppgifterna, hjälper eleverna att steg för steg ta till sig kemin. Serien bäddar väl för fortsatta studier på universitet och högskola.Serien Gymnasiekemi omfattar läroböcker för kurs 1 respektive 2 (de finns också som Onlineböcker) samt lärarhandledningar som nedladdningsbara filer till båda kurserna. Texterna i böckerna är väl genomarbetade och systematiskt uppbyggda vilket, tillsammans med de många exemplen och övningsuppgifterna, hjälper eleverna att steg för steg ta till sig kemin. Serien bäddar väl för fortsatta studier på universitet och högskola.Gymnasiekemi 2Gymnasiekemi inleds med ett kapitel om gasformiga system följt av ett om reaktionshastigheter. Därefter fördjupas momenten kemisk jämvikt, syra-bas, metaller och metallföreningar samt elektrokemi. Här görs många kopplingar till båda vardagsliv och industriella processer. I den organiska kemin, som är omfattande, tas de viktigaste ämnesgrupperna upp samt några av reaktionsmekanismerna. Olika metoder för kvalitativ och kvantitativ analys beskrivs i ett eget kapitel, men metoder tas också upp i de avsnitt där de hör hemma, exempelvis i kapitlen om livets molekyler, cellernas ämnesomsättning och arvets biokemi. Biokemikapitlen är omfattande, och ger goda möjligheter till urval och fördjupning. Miljökemikapitlet handlar om några av de miljöproblem vi har att handskas med, medan bokens avslutande kapitel föreslår hur vi med kemin som redskap ska kunna uppnå ett hållbart samhälle. Gymnasiekemi 2 finns också som Onlinebok.Lärarhandledningar i KemiDe två lärarhandledningarna kan användas oavsett vilken kemibok eleverna har, eftersom materialet är indelat efter områden i respektive kurs. Lärarhandledningarna finns som nedladdningsbara filer och innehåller:didaktiska kommentarerlaborationer med riskbedömningdemonstrationer med riskbedömningövningsuppgifterMaterialet är heltäckande och mycket omfattande, motsvarande ca 350 sidor (lärarhandledning 1) respektive 700 sidor (lärarhandledning 2).Om författarnaDe aktiva författarna har mycket bred kompetens. Utöver lärarbanan har Aina Tullberg disputerat i kemiämnets didaktik och Artur Sonesson i fysikalisk kemi. Artur Sonesson har fått Gunnar Starck-medaljen för framstående pedagogisk verksamhet inom kemins område. Lars Rydén är professor emeritus i biokemi.I och med Gymnasiekemi 2 har författarteamet fått ett nytillskott i form av Ulf Ellervik, professor i organisk kemi vid Lunds universitet. Han har bearbetat de kapitel som handlar om kolföreningarnas kemi. Ulf Ellervik fick pi-priset 2011 för sin bok Ond kemi.