Ulrika Andersson

En brokig gemenskap presenterar huvudresultaten från 2016 års västsvenska SOM-undersökning. I fokus för undersökningen står Västra Götalands invånare och deras upplevelser av hur det är att leva och verka i Västsverige. Titeln knyter an till de resultat och analyser som redovisas i boken, men också till de likheter och olikheter som präglar gemenskapen i Västra Götalands olika delar. Några av de frågor som analyseras är medborgarnas bedömningar av regional och kommunal service, erfarenheter av arbetsliv och upplevelser av mångkultur. Kulturvanor, medborgaraktivism och cirkulär ekonomi är andra områden som ligger i bokens blickfång. Flera kapitel innehåller jämförelser med tidigare års västsvenska SOM-undersökningar och med de nationella SOM-undersökningarna. I En brokig gemenskap, den 71:a forskarantologin från SOM-institutet, bidrar forskare från olika discipliner vid Göteborgs universitet och Högskolan i Borås med analyser av det västsvenska samhället. Boken innehåller också en metoddokumentation av 2016 års västsvenska SOM-undersökning.

Larmrapporterna duggar tätt inom flera delar av samhället idag. Det handlar om sprickbildning i nationsöverskridande samarbeten, om globala utmaningar i form av klimatförändringar, om motståndskraftiga bakterier som hotar hälsan, om en växande samhällsoro. Det handlar också om ett sjunkande förtroendekapital och ifrågasättande av centrala samhällsinstitutioner, om fusk, spekulationer och alternativa fakta. Listan kan göras lång. Larmandet har många gånger saklig grund och inrymmer långsiktiga perspektiv. Men larmandet förefaller allt oftare anta skepnaden av effektsökeri. I ett samhälle präglat av informationsöverflöd blir det allt svårare att hantera och bearbeta information och, inte minst, att skilja systematiskt och transparent insamlad information från alternativa fakta och lösryckta påståenden. Hur vet vi egentligen vad som är sant och vad som är påhittat? Och vad händer med vårt demokratiska samhälle om det blir svårare att skilja mellan välgrundat och ogrundat? Larmar och gör sig till är den 70:e forskarantologin från SOM-institutet och bygger på 2016 års nationella SOM-undersökning - den trettioförsta i ordningen. Bokens innehåll knyter på många sätt an till det larmande som vi tycker oss se i det svenska samhället idag. Flera av bokens kapitel belyser en tilltagande polarisering och politisering inom (S)amhälle, (O)pinion och (M)edier. Samtidigt pekar resultaten i andra kapitel på att det inom vissa områden pågår en motsatt rörelse som snarare går i riktning mot en stärkt gemenskap och sammanhållning i samhället. Larmar och gör sig till är skriven av 50 forskare från olika discipliner vid universitet och högskolor i Sverige och utomlands.

Slutna rum och öppna landskap presenterar huvudresultaten från 2015 års sydsvenska SOM-undersökning. I fokus för undersökningen stod de skånska medborgarnas erfarenheter av och syn på hur det är att leva, bo och verka i Skåne. Bokens titel knyter an till de resultat och analyser som redovisas i boken, men också till händelser och skeenden i det omgivande samhället. Några av de frågor som analyseras är de skånska medborgarnas politiska intresse, attityd till svensk välfärdspolitik och förhållande till Danmark. Förtroendet för politiker och tjänstemän ligger också i bokens blickfång, liksom skåningars användning av internet och lokala nyhetsmedier. Ett särskilt kapitel ägnas åt en analys av skånska sverigedemokrater, en grupp som har vuxit sig allt större i den skånska väljarkåren under 2000-talet. Flera kapitel innehåller jämförelsen med tidigare års sydsvenska SOM-undersökningar samt med de nationella respektive västsvenska SOM-undersökningarna. Sammantaget medverkar tio forskare från Göteborgs universitet och Lunds universitet med analyser i Slutna rum och öppna landskap, den 69:e forskarantologin från SOM-institutet. Boken innehåller också en metoddokumentation av 2015 års sydsvenska SOM-undersökning.

Publikundersökningar har under 2000-talet kommit att bli ett nästintill oumbärlig verktyg i många tidningars redaktionella utvecklings-arbete. Med undersökningsresultat som grund, anpassas mediernas innehåll successivt efter publikens behov och efterfrågan. Men hur har intresset för publikundersökningar sett ut tidigare i mediehistorien? Och i vilken utsträckning har publikstudier legat till grund för förändringar av det redaktionella innehållet? Med publiken i blickfånget studerar morgontidningars arbete med publikundersökningar och publikanpassning under perioden 1930-1980-talet. Genom innehållsanalyser och arkivstudier beskrivs hur redaktionernas fokus på dessa frågor successivt har vuxit fram och etablerats som norm i branschen. I syfte att förstå varför intresset blommade upp vid specifika tidpunkter, görs kopplingar till såväl samhällskontext som branschkultur.

Utifrån ett historiskt perspektiv diskuterar historiker, etnologer, folklorister och jurister det aktuella ämnet kön och våld. Tidsramen sträcker sig från ett tidigmodernt samhälle ända fram till våra dagar. Här får vi bland annat läsa om brottsliga kvinnor i fängelse, slagsmål under 1800-talet och mord på fästmör i Norge. Men det är inte bara historiska skildringar av våldets ansikte som lyfts fram. Vi får även stifta bekantskap med dagens lagstiftning kring våldtäkt och kvinnliga prästers syn på själavård och sexuella trakasserier.Förutom det historiska perspektivet presenteras även ett kulturellt sätt att se på kön och våld. Boken inleds med en presentation av vetenskapliga perspektiv på kön och våld från sociobiologi till genus- och mansforskning.Redaktör för antologin Mord, misshandel och sexuella övergrepp är Inger Lövkrona, professor i etnologi och dekanus för Humanistiska fakulteten vid Lunds universitet.