Ulrika Knutson

Antologin Jiddisch i Sverige: mir zaynen do samlar 25 berättelser om ett judiskt språk och kultur som vägrar försvinna. En berättelse för varje år som jiddisch varit ett erkänt nationellt minoritetsspråk i Sverige. Texterna rör sig mellan barndomsminnen och litterära möten, mellan bänkraderna i shul och barrikaderna, mellan Drohobych och Klippgatan. Skribenterna skiljer sig åt i ålder, bakgrund, politisk och religiös övertygelse, men delar insikten att jiddisch på olika sätt har format dem. Detta är den första av två antologier där jiddischvärlden står i centrum. En plats dit alla är välkomna. Ett ovanligt rum i dessa tider. Denna volym är tillägnad Salomon Schulman (1947–2024), som med sina berättelser, översättningar och kloka läkarråd lärde en hel generation att älska, käfta och sjunga – på jiddisch – i Sverige. Författarna är: Sofia Berg-Böhm, Håkan Blomqvist, Dorotea Bromberg, Karin Brygger, Urszula Ulla Chowaniec, Ronn Elfors Lipsker, Sari Feld, Alexander Freudenthal, Marianne Goldman, Danny Gordon, Bernt Hermele, Kenneth Hyltenstam, Erik Joas, Ulrika Knutson, Hannah Laustiola Frydman, Sara Mannheimer, Stefan Mehr, Tommaso M. Milani, Simo Muir, Morton Narrowe, Adriana Savin, Aviva Scheiman, Abbe Schulman, Salomon Schulman, Jan Schwarz och Leif Zern.

F. d. statsminister Stefan Löfvens memoarer. Tio månader gammal kom Stefan Löfven som fosterbarn till Sunnersta i Ådalen. Femtiosex år senare klev han in på Rosenbad som statsminister. I koncentrerade nedslag får vi inblickar i Stefan Löfvens uppväxt, tiden som svetsare på Hägglunds, hans väg till engagemanget i facket och politiken. Han berättar om kärleken till Ulla, om vikten av lagarbete, de svåra regeringsförhandlingarna, pandemiåren och när Putin utmanade honom på arga leken. Boken tecknar en personlig, till stora delar oberättad, bild av händelser, människor, möten och ger unika insikter i vad det innebär att vara ledare och statsminister i vår tid. Boken är skriven i samarbete med den omtyckta författaren och journalisten Ulrika Knutson. »En berörande berättelse om hans livsresa och yrkesliv« Dagens Industri »Det är sällan man läser en så innerlig, sökande eller för den delen ödmjuk politikermemoar« SvD

Bokens förord har Ulrika Knutson, författare och kulturjournalist, skrivit: "Det är så roligt att Jan Hammarlund har skrivit sina memoarer. En musikalisk valp är en personlig och lagom politisk bok, som innehåller alla dessa motsatser som är hans estetiska kännetecken sedan mer än femtio år: en nyfiken blick på Allt ... Slående är hans kulturella bredd. Jans nyfikenhet och kunskap stannar aldrig inom musikens hage, utan kliver obekymrat runt i hela kulturhistorien och samlar uppslag." Jan Hammarlund var en del av proggmusiken på 70-talet och också en pionjär inom HBTQI-rörelsen. Han var Sveriges första öppet homosexuella scenartist och var en av initiativtagarna till de första Pridefestivalerna i Stockholm. Han har också varit en av de mest betydande svenska uttolkarna av latinamerikanska, främst chilenska sånger. Själv kallar han sig visproggare. Hans första LP kom 1972, med den självbiografiska titeln Befriade från skolan. Han säger själv att det var musiken som tidigt visade vägen in i vuxenlivet. Efter debutalbumet tog artistlivet fart och han har sedan dess släppt ytterligare drygt tjugo album med sånger som Ville, Jag vill leva i Europa och Valarna som sjunger. Han har gjort otaliga musikframträdanden, både på Visfestivalen i Västervik, Holmön, Roskilde och Skagen, Chile och på teaterscener. Han har översatt sånger från italienska, spanska, tyska och engelska. Sångrösten är hans signum och gitarren akustisk. När Jan Hammarlund nu skrivit sina memoarer En musikalisk valp så är det en unik, spännande och brokig livsresa vi möter.

Invasionen av Ukraina har kommit att utmana hela den europeiska säkerhetsordningen. Väletablerade politiska ställningstaganden och moraliska principer har omprövats eller kastats överbord. Kan pacifismen överleva annat än i fredstid? Kan den kristna etiken? Och i så fall: I vilka former? Är försoning alltid möjlig eller ens önskvärd? Vad kan vi lära av fredsrörelsens historia och pionjärer? I detta nummer av Tidens tecken närmar sig författarna ur olika infallsvinklar krigets etiska, teologiska och politiska utmaningar.

Konstnären Peter Johansson har låtit bjuda in närmare 50 av Sveriges kvinnliga och manliga förebilder inom kultur, politik, samhälle och humaniora för att låta dem presentera några av de konstverk, från 80-talet fram till dags dato, som gjort honom till en av Sveriges skojfriskaste samhällskritiker. Med humor och visuell lekfullhet har hans vänner fått förhålla sig till konsten, likt regissören Ingmar Bergman till döden. I pekboken har även författaren Ulrika Knutson samlat tankar kring bokens titel Souvenir till en lärorik och briliant text, som tar upp de gamla grekernas förhållande till tingen liksom dagens moderna samlande av selfies på semesterresor. Detta är en bok för generationer av nya svenskar, en framtida klassiker, en bruksbok man kommer att hitta i alla samhällsmiljöer från daghemsgolv till fikabord på de mekaniska verkstäderna. En souvenir för vår tid.

»Den besvärliga Elin Wägner är skriven med den schwung och stilistiska säkerhet som är Ulrika Knutsons egen ... Wägner framstår som just den sortens kvinnliga revolutionär som vår tid älskar.« Svenska Dagbladet»Ulrika Knutson gräver sig förbi den etablerade bilden av Elin Wägner ... Knutsons djupa kunskaper om inte bara Elin Wägner, utan också om den tid och de politiska rörelser hon verkade i, gör biografin till yster bildningsfest ... Ett hängivet, nyanserat och fullödigt porträtt av en av den svenska litteraturhistoriens centralgestalter.« Expressen»Lätt och ledigt lyfter Ulrika Knutson på locket till Wägners omfångsrika skriftproduktion ... Ulrika Knutson skriver avslutningsvis: Vi kommer inte undan henne. Vi behöver henne. Jag instämmer till fullo. Elin Wägners tid är nu.« Sydsvenskan»Ulrika Knutson har skrivit en spännande biografi om den skarpa profilen Elin Wägner ... en medryckande bok om en rastlös och motsägelsefull intellektuell.« Dagens Nyheter»Elin Wägner föredömligt porträtterad ... en alldeles utmärkt bok.« Göteborgs-PostenElin Wägner var långt före sin tid och det är först nu som tiden hunnit ifatt henne. Som en av Sveriges viktigaste författare under 1900-talet är hon framförallt ihågkommen för klassiska romaner som Norrtullsligan och Pennskaftet. Men inte minst var hon civilisationskritiker. Wägner utmanade sin samtid, och ansågs besvärlig. Hon var en hård moralist som krävde det omöjliga av sin omgivning kampen för rösträtten, freden, kärleken och miljön skulle gå före allt annat. Journalisten och författaren Ulrika Knutson har skrivit en engagerad och skarpsinnig bok om Elin Wägner, som tar fasta på hennes mer okända sidor. Det är ett modernt porträtt som berör högaktuella ämnen, som sexuella trakasserier och miljöförstöring. Man kan inte låta bli att undra vad Elin Wägner hade tyckt om me too-uppropet och Greta Thunbergs miljöaktivism? Ulrika Knutson är en välkänd radioröst och journalist som tidigare har skrivit boken Kvinnor på gränsen till genombrott. Biografin om Elin Wägner är hennes efterlängtade litterära comeback.

1920-talet var en omvälvande tid, inte minst för kvinnorna. Sällan har idédebatten varit livligare än då, sällan har manssamhället utmanats med större skärpa och entusiasm. I centrum fanns tidskriften Tidevarvet och den kvinnliga medborgarskolan i Fogelstad: författare, journalister, pedagoger och politiker som till exempel Elin Wägner, Elisabeth Tamm, Ada Nilsson och Honorine Hermelin. I vår kulturhistoria är de så gott som glömda. Ulrika Knutson beskriver med hjälp av ett gediget brevmaterial deras kamp för kvinnans rättigheter och allmänmänskliga frågor. Hur håller man demokratin levande? Vilken plats har personligheten i politikens kollektiva tankemönster? Vad är vänskap? Vad är kärlek? Vad är meningen med livet?Kvinnor på gränsen till genombrott utkom första gången 2004, och hyllades av både läsare och kritiker samt nominerades till Augustpriset. Nu återutges den med ett nyskrivet kapitel.

Elin Wägners roman Pennskaftet, i nyutgåva med efterord av Ulrika Knutson, handlar om journalisten Barbro (som kallas Pennskaftet) och hennes kamp för kvinnlig rösträtt. Pennskaftet är en eldsjäl. Hon är ung och stark och optimistisk. Med sin journalistik vill hon uträtta stora saker, hon vill upphäva orättvisorna, hon vill förändra världen. Hennes kvinnliga kamrater är lika beslutsamma, men det är svårt att hålla fanan högt i en tid när så många i deras omgivning - både män och kvinnor - är fullkomligt oförstående inför tanken på kvinnlig rösträtt. Då gäller det att bita ihop och fortsätta framåt, något som Pennskaftet är mästare i, att bita ihop. Hon arbetar på Frisinnade Morgontidningen i Klarakvarteren. Hon jäktar mellan redaktionen och kamplokalen för rösträtten. "Hon var klädd i en lång mörkblå journalistrock, rak och snäv som ett pennfodral." På huvudet en eldröd hatt, en så kallad "kvällskråka, varur ett par mycket illfundiga ögon tittade fram". Hon uppvaktas av den unge arkitekten Dick som först tror att hon är en lättfärdig flicka, men strax får klart för sig att hon är raka motsatsen: Hon är karaktärsfast och ihärdig. En verklig kämpe. Målmedveten. Disciplinerad. Ändå är hon öppen för kärlek: När hon och Dick blir ett par är de "oskiljaktiga som ett andpar om våren". Pennskaftet är en roman om politisk kamp men också om privatliv och om kärlek. Som Ulrika Knutson skriver i sitt efterord: "Elin Wägner lägger allt krut på att verkligen skildra de svenska suffraget­terna som 'sanna kvinnor', med kärlekssorg och brustet hjärta. De drömmer om man och barn och vackra hattar." "Elin Wägner föddes i Lund 1882 och dog i Småland 1949. Hon var författare, feminist och fredsaktivist. 1944 valdes hon in i Svenska Akademien, som andra kvinna efter Selma Lagerlöf. Hon provocerade ofta sin samtid." Pennskaftet utkom första gången 1910. Med tiden har boken blivit en feministisk klassiker. Romanen Pennskaftet av Elin Wägner med efterord av Ulrika Knutson (som utkommit med biografin Den besvärliga Elin Wägner). ISBN 978-91-7742-560-1. Mjuka pärmar med flikar, högkvalitetspapper, sydda ark, 240 sidor.

En bok med utvalda tidningsartiklar av Ester Blenda Nordström som fått titeln Motorcykel genom Sverige. Med efterord av Ulrika Knutson. Ester Blenda Nordström var Sveriges första wallraff-journalist. År 1914 utgav hon sig för att vara bondpiga och sökte jobb på en gård i Sörmland. Resultatet blev hennes fängslande reportagebok En piga bland pigor som avslöjade hur pigorna på landet hade det. Ester Blenda gjorde sig känd för mycket mer än detta. I boken har vi samlat hennes bästa tidningsartiklar genom åren, artiklar som visar vilken säregen journalistisk begåvning hon hade. Kort efter krigsutbrottet 1914 och framgången med pigartiklarna fick hon en ny lysande journalistisk idé. Hon tog sin Enfield-motorcykel (som hon tilldelat smeknamnet Strömbom), satte sin 62-årige far på bönpallen och drog iväg genom Sverige för en artikelserie. Vi möter ett land rätt olikt Sverige av idag. Biltrafiken är gles, bensinen kostar 50 öre litern (i Linköping bara 30). Ideligen hindras de av grindar, till och med på öppen landsväg. Pappan får snällt hoppa av motorcykeln och springa fram och öppna och det blir många sådana standon. Under färden genom Småland kan en sexmilasträcka rymma mer än 150 grindar. På en kreatursmarknad träffar de svenskamerikaner på visit i det gamla hemlandet. I Varberg umgås de med fiskargubbarna. Och mycket annat. I bakgrunden mullrar första världskriget. Nyheterna från krigshändelserna når Sverige med bara en dags fördröjning. Här finns också den omtalade artikeln när Ester Blenda – enbart för att pejla in allmänhetens reaktioner – åker spårvagn med en farlig hattnål som sticker ut en kvarts meter från huvudbonaden. Här finns hennes intervjuer av ett antal Stockholmsungkarlar som besvarar frågan ”Hur skulle ni uppfostra er son – om ni hade någon?” Hon berättar hur man bär sig åt för att ta körkort för bil. Hon hjälper svältande i Finland, nödåret 1918. Hon reser till Sydamerika och rider på mulåsna längs vindlande Inkastigar och besöker folk i bergsbyar. Hon reser omkring i Frankrike och Spanien och Japan och Kina. Hon berättar om sin vän Elin Wägner. Här finns även hennes allra sista artiklar när karriären var över och hon hade dragit sig tillbaka till en egen gård i Sörmland, med två hundar, två katter och en gris. En volym med Ester Blenda Nordströms bästa tidningsartiklar: Motorcykel genom Sverige. Med efterord av Ulrika Knutson. ISBN 978-91-7742-537-3. Högkvalitetspapper, sydda ark, mjuka pärmar med flikar. 208 sidor.

»Den besvärliga Elin Wägner är skriven med den schwung och stilistiska säkerhet som är Ulrika Knutsons egen ... Wägner framstår som just den sortens kvinnliga revolutionär som vår tid älskar.« Svenska Dagbladet»Ulrika Knutson gräver sig förbi den etablerade bilden av Elin Wägner ... Knutsons djupa kunskaper om inte bara Elin Wägner, utan också om den tid och de politiska rörelser hon verkade i, gör biografin till yster bildningsfest ... Ett hängivet, nyanserat och fullödigt porträtt av en av den svenska litteraturhistoriens centralgestalter.« Expressen»Lätt och ledigt lyfter Ulrika Knutson på locket till Wägners omfångsrika skriftproduktion ... Ulrika Knutson skriver avslutningsvis: Vi kommer inte undan henne. Vi behöver henne. Jag instämmer till fullo. Elin Wägners tid är nu.« Sydsvenskan»Ulrika Knutson har skrivit en spännande biografi om den skarpa profilen Elin Wägner ... en medryckande bok om en rastlös och motsägelsefull intellektuell.« Dagens Nyheter»Elin Wägner föredömligt porträtterad ... en alldeles utmärkt bok.« Göteborgs-PostenElin Wägner var långt före sin tid och det är först nu som tiden hunnit ifatt henne. Som en av Sveriges viktigaste författare under 1900-talet är hon framförallt ihågkommen för klassiska romaner som Norrtullsligan och Pennskaftet. Men inte minst var hon civilisationskritiker.Wägner utmanade sin samtid, och ansågs besvärlig. Hon var en hård moralist som krävde det omöjliga av sin omgivning kampen för rösträtten, freden, kärleken och miljön skulle gå före allt annat.Journalisten och författaren Ulrika Knutson har skrivit en engagerad och skarpsinnig bok om Elin Wägner, som tar fasta på hennes mer okända sidor. Det är ett modernt porträtt som berör högaktuella ämnen, som sexuella trakasserier och miljöförstöring. Man kan inte låta bli att undra vad Elin Wägner hade tyckt om me too-uppropet och Greta Thunbergs miljöaktivism?Ulrika Knutson är en välkänd radioröst och journalist som tidigare har skrivit boken Kvinnor på gränsen till genombrott. Biografin om Elin Wägner är hennes efterlängtade litterära comeback.Pressröster om boken:»Grundligt påläst skildrar Knutson inte bara Wägners författarskap och biografi utan också tidsandan Berättelsen är underhållande, stilistiskt snabb i steget.« Upsala Nya Tidning »Som biografi vinner Ulrika Knutsons bok i kraft av sin rappa stilistik och en större distans till människan Elin Wägner, vilket ger henne en klarare blick på detta närmast outgrundliga kvinnoliv.« Sydsvenskan»Ulrika Knutson har skapat en kunskapsrik, välskriven och medryckande biografi om en komplicerad och färgstark människa i en svår brytningstid. Ett schvungfullt och stilsäkert porträtt av den ifrågasättande, motsägelsefulla Elin Wägner « Gotlands Tidningar»Det är ett gediget arbete Ulrika Knutson lagt ner på boken. Hon skriver dessutom som vanligt rappt och ledigt. Boken är fylld av fakta men den är ändå lättläst bitvis till och med rolig. Aktuell också, som sagt.« Värmlands Folkblad»En stark och trovärdig biografi ... Ulrika Knutson skriver självsäkert med ett gnistrande flöde som gör att man som läsare sitter helt uppslukad ... boken är en bildningsresa. Första klass!« Dala-DemokratenÇKnutson rör sig inte enbart inom det litterära området. Hon knyter an lika mycket till politik, sociologi och idéhistoria och ger breda utblickar över samtiden och de två världskrigen, som satte djupa spår i Wägners liv och författarskap.« Axess»Ulrika Knutson gräver sig förbi den etablerade bilden av Elin Wägner ... Knutsons djupa kunskaper om inte bara Elin Wägner, utan också om den tid och de politiska rörelser hon verkade i, gör biografin till yster bildningsfest ... Ett hängivet, nyanserat och fullödigt porträtt av en av den svenska litteraturhistoriens centralgestalter.« Expressen»Ulrika Knutson har skapat en fantastisk introduktion till Elin Wägners liv, verk och samtid ... en njutning att läsa.« Kronobergaren»Ett stycke explosiv kvinnokraft med extra allt ... En komplex människa, ett mycket spännande livsöde och absolut inspirerande läsning.« Kenneth Gysing, Femina»Det här är en upplysande, substantiell och välskriven biografi Knutson skrivit. Hon väjer inte för Wägners ibland motsägelsefulla åsikter, som att hon efter kampen för kvinnlig rösträtt ifrågasatte rösträttens värde.« BTJ»Lätt och ledigt lyfter Ulrika Knutson på locket till Wägners omfångsrika skriftproduktion ... Hon plockar fram det som är väsentligt för att få läsaren att förstå Wägners ifrågasättande förhållande till den brytningstid hon levde i Framförallt lyckas hon skapa en inspirerande berättelse om tidens starka kvinnonätverk ... Inget undgår Wägners radikala besvärliga blick. Det är en blick som har något att lära oss. Ulrika Knutson skriver avslutningsvis: Vi kommer inte undan henne. Vi behöver henne. Jag instämmer till fullo. Elin Wägners tid är nu.« Sydsvenskan»Den besvärliga Elin Wägner är skriven med den schwung och stilistiska säkerhet som är Ulrika Knutsons egen ... Wägner verkar för god för att vara sann, och fullt så god var hon inte ... Knutson väjer tack och lov inte för det svåra eller obehagliga ... Wägner framstår som just den sortens kvinnliga revolutionär som vår tid älskar.« Svenska Dagbladet»En stark och trovärdig biografi ... Ulrika Knutson skriver självsäkert med ett gnistrande flöde som gör att man som läsare sitter helt uppslukad ... boken är en bildningsresa. Första klass!« Dala-Demokraten»I Den besvärliga Elin Wägner ger Ulrika Knutson oss många skäl till varför vi ännu i dag har utbyte av att ta del av Elin Wägners säregna livshistoria

För ett stort antal svenskar var de ryska revolutionerna 1917 inte bara något man läst om i tidningar. De utspelades utanför halldörren eller salsfönstret. Bolsjevikernas novemberkupp gav hårt avtryck på arbetsplatsen, och den kastade ekonomin över ända. Tusentals svenskar levde och arbetade i Ryssland, många ägde företag eller fastigheter där. Hur skulle händelserna tolkas? Reaktionerna skiljer sig medan några snabbt blir pessimister och försöker lämna Moskva och Petrograd snarast möjligt, förblir andra optimister och ser revolutionen som ett övergående fenomen. Revolution! Svenska erfarenheter från Ryssland redovisar och återberättar ett unikt material: svenskars brev och berättelser från ett Ryssland vars framtid ännu är osäker och där bokstavligen allt står på spel från dag till dag. I antologin medverkar docent Bengt Jangfeldt, författaren Ulrika Knutson, docent Martin Kragh, fil dr Benito Peix Geldart och professor Gunnar Åselius. Förord av Alexander Husebye. Revolution! Svenska erfarenheter från Ryssland är den elfte volymen i skriftserien Näringslivshistoria, vilken ges ut av Centrum för Näringslivshistoria

Doris Lessings mångfasetterade verk är högaktuellt och angeläget i vår tid. Med ämnen som motsätt­ningar mellan kvinnor och män, barns utsatta situation, rasism, terror­ism och miljöförstöring, och med ett avancerat litterärt formspråk, engagerar och utmanar hennes författarskap och tvingar till eftertanke - oavsett om man håller med om den världsbild och de problemlösningar som framträder eller inte. Texterna i denna antologi gör nedslag i Lessings omfattande produktion - från debuten med Gräset sjunger (1950) till självbiografierna Under huden och Vandra i skugga på 1990-talet - och kan förhoppningsvis såväl locka nya läsare till Lessings romaner, som få hennes tidigare beundrare att hitta nya infallsvinklar till välbekanta verk. Medverkande: Jenny Bonnevier, Anna Cavallin, Anneli Dufva, Stefan Helgesson, Birgitta Holm, Ingrid Holmquist, Ulrika Knutson, Ulrika Milles, Maria Olaussen. Redaktör för boken är Ingrid Holmquist, professor emerita i genusvetenskap, fil.dr. i engel­ska. Medredaktör är Anna Cavallin, doktorand i litteraturvetenskap.

Sju författare som alla levt i exil i Sverige som fristadsförfattare. I Fria ord på flykt bidrar de med texter utdrag ur romaner, dikter, artiklar samt genom samtal med svenska kollegor. Samtal om erfarenheterna, texten, poetik, politik och språk. Det är texter som rör sig mellan poesi och personliga berättelser, arabisk dikttradition och belarusisk dokumentärromankonst. Samtal som behandlar så vitt skilda ämnen som poesi och frihet, livet i exil, georgisk performancedikt, Ibsen, feministisk aktivism, sovjetmänniskan och internetaktivism. Författarna, poeterna och journalisterna har alla stått emot repression och förföljelse och fortsatt att skriva och uttrycka sina åsikter. Därför har de inte bara utsattheten gemensamt, utan även ett oerhört mod och framförallt exilen. Möt och läs Svetlana Aleksijevitj, Parvin Ardalan, Faraj Bayrakdar, Jesper Bengtsson, Ida Börjel, Ingrid Elam, Henrik C Enbohm, Pär Hansson, Li Jianhong, Ulrika Knutson, Ola Larsmo, Cato Lein, Herta Müller, Taslima Nasrin, Anisur Rahman, Zurab Rtveliashvili och Jenny Tunedal.