Verner Denvall

Det finns i dag ett stort intresse för att ställa om arbetet med barn och unga utifrån ett förebyggande perspektiv. Tanken är att identifiera dem som behöver stöd i ett tidigt skede, innan problemen vuxit sig stora och svårbemästrade. Genom att tillvarata barns och ungas vardagsmiljöer, i familj, förskola, skola och under fritiden, och erbjuda insatser utan att särskilja och peka ut vissa barn som problem, finns förhoppningar om att stärka såväl de inkluderande krafterna i vardagliga sammanhang som barnets förmåga att fungera i dessa.Intresset för förebyggande arbete är inget nytt, vare sig i Sverige eller internationellt. Det nya är kraften i dess uttryck, dess omfattning och att det sker en grundläggande omställning inom och mellan flera områden samtidigt. Det innebär formandet av ett slags professionellt fält inom vilket specialiserade funktioner skapas och kompetens håller på att byggas upp. I detta arbete har uppbyggnaden av den teoretiska grunden för arbetet halkat efter. Med denna antologi vill författarna möta intresset för och presentera en systematiskt sammanställd kunskapsbas om preventivt arbete med barn och unga i Sverige i dag.Prevention med barn och unga vänder sig till studenter och praktiskt verksamma i socialt och pedagogiskt arbete samt andra närliggande ämnen. Boken är också av intresse för politiker och myndigheter där samtal förs och beslut fattas om förebyggande arbete.

Vem ska bestämma i ett samhälle? Kungen, politiker, experter eller kanske folket? Frågor som dessa har sysselsatt filosofer och medborgare sedan urminnes tider. Idéer om människors rätt till delaktighet är högaktuella i dag. Det kan gälla planering i kommunen där man bor, den egna vården eller produkter och tjänster man ska använda. I denna bok används begreppet ”participation” för att beskriva hur människor både kräver att få delta och inbjuds till att vara delaktiga inom allt fler samhällsområden.I boken tar de medverkande författarna ett kritiskt, tvärvetenskapligt och gränsöverskridande grepp om ”participation”. Här visas hur begreppet kan förstås och användas inom forskning, design, hälso- och sjukvård, socialtjänst och samhällsplanering. Författarna represen­terar många olika inriktningar: sociologi, socialt arbete, arkitektur, samhällsplanering, design, folkhälsa, gerontologi och arbetsterapi. Samtliga är engagerade i en tankesmedja vid Lunds universitet knuten till forskningsprogrammet UserAge. Participation: Vad, när, hur vänder framför allt sig till studerande i högre utbildning samt till praktiskt verksamma tjänstepersoner och vårdanställda. Även politiker i olika samhällssektorer, forskare och lärare kan ha nytta av boken.

Människor och organisationer är i blickfånget i den här antologin. I socialt arbete och andra organiserade välfärdsinsatser förenas de i vad vi kallar ett aktörskap. Individerna samspelar med de organisationer de verkar i, utifrån en yrkesroll eller en profession. I tio kapitel undersöker forskare olika aspekter av praktiken i välfärdsorganisationer. Med stöd i olika teoretiska perspektiv analyseras förutsättningar, uppfattningar och vardagen för människor som arbetar i dessa organisationer. Alla kapitel bygger på empiriska underlag, från offentliga organisationer, ideella organisationer eller privata aktörer.

Det utvärderas som aldrig förr i både offentlig och privat sektor och det finns ett otal utvärderingsmodeller. I denna informativa introduktionsbok går Hanne Kathrine Krogstrup igenom ett stort urval av dessa modeller med rikliga hänvisningar till forskningen i ämnet.Boken beskriver, bedömer och ger en översikt över en rad utvärderingsperspektiv och utvärderingsmodeller.Klassisk effektutvärderingEvidensTeoribaserad utvärderingBidragsanalysPrestationsmätningarInteraktiv utvärderingSamarbetsutvärderingDeltagande utvärderingUppbyggnad av utvärderingskapacitetModellerna representerar ett brett spektrum av internationellt utvecklade utvärderingsmodeller som redan används eller har potentiella användningsmöjligheter. Boken vänder sig till studerande i socialt arbete, sociologi, pedagogik och statsvetenskap samt alla som sysslar med utvärdering i sitt yrkesliv. Boken inleds med en introduktion av det svenska utvärderingsfältet skriven av Verner Denvall och Stig Linde, professor respektive universitetslektor i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet.

Utvärdering är idag en institutionaliserad och professionaliserad aktivitet som genom att bidra med kunskap om offentliga verksamheters måluppfyllelse, kvalitet, nytta och kostnad utgör en grundpelare i en fungerande demokrati. Samtidigt finns en växande kritik som bygger på att utvärdering, med ett alltför ensidigt fokus på mätbarhet, har blivit både tidskrävande och kommit att producera massiva kunskapsflöden med oklar användning. Utöver denna kritik har samhälleliga förändringar, som digitalisering, och komplexa samhällsproblem, som klimatförändringar, fattigdom och gränsöverskridande kriminalitet, tvingat både beslutsfattare och utvärderare att agera i okänd terräng. Bokens övergripande syfte är att lyfta fram och diskutera vilka konsekvenser dessa utmaningar kan tänkas få för utvärderingars praktik och funktion i politik och förvaltning. I Utvärdering i en osäker tid bidrar en grupp erfarna utvärderare och utvärderingsforskare med var sitt kapitel till ett kvalificerat samtal om utvärdering, främst inom offentlig sektor men även i privata och ideella sammanhang. Boken vänder sig till studenter och yrkesverksamma som i sitt framtida eller nuvarande arbete behöver förhålla sig till planering, genomförande och/eller användning av utvärdering.

I denna vänbok hyllar och uppmärksammar vi en alldeles särskild person - Tapio Salonen, professor i socialt arbete. Tapios forskning tar ställning och söker att göra skillnad; den tar ställning för den ’lilla människan’ och ger sig i kast med de samhällsstrukturer, den politik, de myndigheter och de praktiker som bidrar till att samhällsklyftor upprätthålls eller ökar. Genom att reflektera och analysera i linje med Tapio Salonens forskargärning presenteras forskning som rör samspelet mellan individ och samhälle. Bokens kapitel lyfter exempel på hur vi kan förstå individen i samhället och samhället i individen; hur individens liv formas – begränsas och frigörs – av samhällets strukturer. Frågan: Varför skärper vi oss inte? riktar strålkastarljuset mot hur individen problematiseras och pressas till att ändra sig, även när problemen snarare återfinns i samhällsstrukturen, i dess politik, organisationer och praktiker, vilket inte minst inkluderar socialt arbete som politik- och praktikområde. Här har Tapio Salonens forskningsinsatser genom åren varit omfattande och haft genomslag som de flesta av oss bara drömmer om. Så, hur kan vi alla bli mer som Tapio? Bokens författare, som samtliga haft Tapio som handledare under sin forskarutbildning, gör här utifrån sina olika forskningsområden ett samlat försök att med hela handen peka i vilken riktning vi bör gå. Ett första steg är att öppna ögonen för de strukturer som styr våra liv, och då är denna bok en oumbärlig guide. Det andra steget är att utforska hur ojämlikhet i samhället inte är en slump, utan snarare resultatet av olika aktörers medvetna val. Boken vänder sig till såväl politiker, praktiker och studenter som den som är intresserad av sociala frågor i bred bemärkelse. Läs och lär, för att förstå och förändra. Låt den här boken bli ett verktyg på resan mot en insiktsfull och jämlik framtid!

Att arbeta för social hållbarhet är nödvändigt då det i grund och botten handlar om vår gemensamma framtid. I Sverige är socialtjänsten en nyckelaktör i detta arbete. I den här boken diskuteras bland annat vad social hållbarhet är, kopplingen mellan social hållbarhet och socialtjänstens arbete, samt hur socialtjänsten arbetar med frågor som rör social hållbarhet.I boken ger forskare och yrkesverksamma praktiker initierade och konkreta exempel på socialtjänstens arbete med social hållbarhet på olika samhällsnivåer. Författarna beskriver även hur arbetet med social hållbarhet har sett ut över tid och med utgångspunkt i lagförslag och aktuell forskning diskuteras hur socialtjänstens framtida arbete med social hållbarhet kan utvecklas.Socialtjänstens arbete med social hållbarhet vänder sig framför allt till studenter på socionomprogrammet och till studerande på andra professionsutbildningar inom det samhälls- och beteendevetenskapliga området. Boken kan med fördel läsas även av yrkesverksamma socionomer och annan personal i människobehandlande organisationer. Den är också relevant för beslutsfattare, lärare och forskare.

Det finns viktig kunskap som inte tas tillvara i den sociala praktikens vardag, kunskap som bygger på forskning och lång erfarenhet. Varför? Det borde ju vara en självklarhet att i första hand välja metoder och modeller som fungerar, att göra vad man kan för de barn och vuxna som har störst behov av hjälp. Tyvärr är det inte alltid så.Denna bok sätter fingret på några av dessa områden. Författarna vill redovisa aktuell kunskap samt öppna för en diskussion kring vad i det sociala arbetet som är till nytta och vad som kan vara till fördärv.De enskilda kapitlen illustrerar bokens övergripande tankegång och behandlar några centrala teman, exempelvis institutionsvård av barn och ungdomar, metadonprogrammen och dess kontroverser, hemlöshet och boende, aktivitetstvång vid försörjningsstöd, förebyggande arbete i skolan och fosterbarnens behov av stöd som kan förbättra deras liv.Boken är avsedd dels för yrkesverksamma inom socialtjänst och social omsorg, dels för studerande på socionomprogrammet, för forskare inom socialt arbete och för politiker och tjänstemän inom förvaltning.