Vesa Leppänen

Det finns energi att hämta i empiriska iakttagelser och det kan vara en fröjd att utvinna den energin. Så lyder budskapet i den här vänboken till Malin Åkerström, professor emerita vid Lunds universitet. Med nedslag i vitt skilda fält och projekt vill författarna exemplifiera och analysera det speciella samspel som äger rum mellan empiri och forskare i olika samhällsvetenskapliga ämnen. Det rör sig om en tolkande aktivitet som är nyfiken och öppen för överraskningar och lyckoträffar. Malin Åkerström har under flera decennier bedrivit forskning i den här andan och publicerat en rad färgstarka och stilbildande böcker och artiklar. Den empiriska glädjen är en antologi uppdelad i fyra delar: brott och straff, kultur och kontroll, interaktioner och ritualer samt forskare och fält. Boken innehåller bidrag från 30 författare vid olika lärosäten och riktar sig till forskare och studenter i sociologi, kriminologi, socialt arbete och socialantropologi samt angränsande ämnen.

Varför alla dessa möten? Många människor klagar över sina möten samtidigt som arbetslivet består av allt fler möten. I mötesfloran hittar man allt från styrelsemöten till informellt mingel. Hur ser det förändrade möteslandskapet ut? Ämnet för Mötesboken kretsar kring denna och liknande frågor. Enligt författarna organiseras arbetslivet via möten och möteskedjor. Där ägnar sig deltagarna åt att definiera organisationens mål, diskutera medel för att uppnå dem och analysera omvärlden. Karriär, status och makt är starkt kopplade till möten, där bland annat mötesmänniskornas diplomatiska kompetens tas i bruk. Men möten upplevs inte alltid som särskilt viktiga. Inte sällan flyr människor till sina mobiler eller sitt klotter under mötet och vissa skolkar från dessa sammankomster. Som ett svar på en utbredd möteskritik har en mötes­industri vuxit fram; här presenteras löften om effektiva, meningsfulla och underhållande möten. Ett exempel i det samtida möteslandskapet är ”almedalisering”, evenemang av festivalkaraktär med tonvikt på informellt mingel. Avslutningsvis lanseras begreppet Homo congregatio som benämning på den nya mötesmänniskan. Författarna har mångårig erfarenhet av empirisk forskning om möten i olika slags organisationer. Patrik Hall är professor i statsvetenskap vid Malmö universitet. Vesa Leppänen är docent och Malin Åkerström professor i sociologi vid sociologiska institutionen, Lunds universitet.

This report series is published by the Network for Research in Criminology and Deviant Behaviour at Lund University. It is devoted to reports, papers and articles written by people connected to the network. The authors are solely responsible for the content of the reports. All reports include an abstract in English. Individual reports can be ordered from the adress below.

Det har funnits hushållsarbetare under mycket lång tid och i de flesta delar av världen. Det är nu ett av de vanligaste kvinnoyrkena internationellt. Under mer än ett århundrade har pågått en debatt om hushållsarbetarnas arbetsvillkor där det sagts bl.a. att arbetet är lågavlönat, fysiskt tungt, innebär långa arbetstider, kan leda till social isolering och olika former av övergrepp. Dessa arbetsvillkor uppkommer vid mötet mellan hushållsarbetare och de som anlitar dem. I denna text analyseras maktrelationen mellan dessa två parter. Analysen är baserad på etnografiska studier om hushållsarbetares vardag i Sverige och den övriga västvärlden under slutet av 1900- och början av 2000-talet. Som analytiskt redskap används Tönnies begreppspar Gemeinschaft och Gesellschaft (1887). I det förmoderna samhället karakteriserades relationen mellan hushållsarbetare och familj av Gemeinschaft, d.v.s. att hushållsarbetaren var en del av hushållet och hade en viss status som innebar underordning under husbonden. Det har länge hävdats - och hoppats - att samhällets modernisering leder till att relationen ersätts med Gesellschaft, d.v.s. baseras på kontrakt där arbetsuppgifter, arbetstider, löner, m.m. är reglerade. Men i denna text hävdas att yrkesrollen som hushållsarbetare alltid innebär en blandning av Gemeinschaft och Gesellschaft. Det betyder att vissa av de problem som förknippas med hushållsarbetet inte helt kan lösas genom ökad grad av Gesellschaft, t.ex. att hantera nedlåtande inställning från vissa kunder eller den sorg som kan uppstå efter att ha fått sluta arbeta i en familj där man fått starka emotionella band till familjens barn. Istället behövs andra metoder, t.ex. utbildning och organiserat socialt stöd. Vesa Leppänen är docent i sociologi vid sociologiska institutionen vid Lunds universitet. Han forskar om arbetsvillkor och sociala relationer mellan olika yrkesutövare och deras klienter, bl.a. inom vård, omsorg, hushållstjänster och handel.