Bengt Pohjanen

Den första upplagan av Lyykeri utkom den 10 december 1985 fick stor betydelse för språkets utveckling till ett skriftspråk. Denna utgåva är den sjätte upplagan. Den berättar om två barn, som hittar en tysk Luger. Den har på ”de tusen knivarnas natt” hamnat under ett magasin på den svenska sidan av gränsen i byn Kassa. Händelsen utspelar sig vid tiden för den stora Enboms spionhärvan i Norrbotten i början av 50-talet, under det kalla kriget. Påverkade av tidsandan gömmer barnen pistolen och vådaskjuter en ”spion”. En roman om barnens upplevelser i otrygga tider. Ensimäinen painos Lyykeristä tuli 10. joulukuuta 1985 ja sen merkitys meänkielen kirjakielen kehityksele oon ollu ja oon tärkeä. Tämä oon kuues painos. Romaani kertoo kahesta lapsesta, jokka löytävä saksalaisen Lugerpistoolin, Lyykerin, ja ampuva sillä ”vakiolijan”.

Vad är sanning? Vad är livets mening? Hur blir vi lyckliga? Hur skall vi bli saliga? Den kristna tron är ingen automat som svarar mekaniskt. Kanske den inte ens har alla svar. Men den öppnar en annan värld för oss. Den gläntar på dörren till Guds verklighet, inför vilken vår tids människa kanske glömmer vilken hennes fråga var. Kanske väcks hen­nes förundran så att den blir porten in i ett annat land, in i Gudsmoders trädgård, där alla blommor får blomma, både gräs och ogräs, både lilja och liljekonvalj, utan att någon kommer med skäran. Kanske blir människans själ så berörd av den ortodoxa teologin att hon blir stilla inför Honom, som inga ord kan beskriva.

Den trespråkige författaren Bengt Pohjanen har i snart 20år låtit legenden skimra över det gåtfulla Kvänland. Hansroman Kvänland – Faravids rike är även översatt till tjeckiska,2016. En översättning till italienska är på gång. Operanbygger på romanen. Librettot är på svenska och meänkieli.Kvänlandsoperan är Pohjanens femte. De tidigare, Smugglaroperan(2004), Laestadiusdusoperan (2007), Matojärvisångerna(2008) och Krigsoperan (2009) har gestaltat vår historia.Kvänlandsoperan besjunger våra äldsta berättelser.Librettot är tonsatt av Lennart Johansson.

Faravids rike -Kvänland följer den medettida hybridformen. Den blandar dokument med myt och släkthistoria. Här kämpar siare och krigare mot himlens makter och dödsrikets krafter. Hjältens tankar om livet, kärleken, makten och döden är vackra och lyriska, sjungande. Berättelsen bygger på fakta och dokument och hävdar att den människa som inte vet varifrån hon kommer kommer vet inte vart hon är på väg, inte heller kan hon orientera sig i nuet. Om ett folk tvingas glömma sina fäder, glömmer det sin framtid. Utan det långa minnet kan ett folk inte förstå sig självt. I det långa minnet finns myten, sången och sagan, skimret över ett folk. Myten är dess självförståelse.

Faravids rike -Kvänland följer den medettida hybridformen. Den blandar dokument med myt och släkthistoria. Här kämpar siare och krigare mot himlens makter och dödsrikets krafter. Hjältens tankar om livet, kärleken, makten och döden är vackra och lyriska, sjungande. Berättelsen bygger på fakta och dokument och hävdar att den människa som inte vet varifrån hon kommer kommer vet inte vart hon är på väg, inte heller kan hon orientera sig i nuet. Om ett folk tvingas glömma sina fäder, glömmer det sin framtid. Utan det långa minnet kan ett folk inte förstå sig självt. I det långa minnet finns myten, sången och sagan, skimret över ett folk. Myten är dess självförståelse.

En bok som trotsar alla genrebestämningar, en romanroman i Villa Heidegger, existensens hus, där författaren tänker, kysser spår och med resonemang, oväntade möten, gränslösa berättelser skapar en metarealistisk essäroman, där allt sammanflätas i en skildring av en resa i gränsens tredje rum, där ett trespråkigt författarskap, utvecklas och så småningom påverkas av latinamerikansk totalroman och centraleuropeisk berättarkonst. En litterär resa från att som barn försöka rista de första bokstäverna i förnamnet i familjens gästbok till autograf i Das Goldens Buch i Bonn.

Lugerpistolen är en översättning av den första Meänkielispråkiga romanen, Lyykeri som utkom den 10 december 1985 fick stor betydelse för språkets utveckling till ett skriftspråk. Två barn hittar en tysk Luger som på ”de tusen knivarnas natt” hamnat under ett magasin på den svenska sidan av gränsen i byn Kassa. Händelsen utspelar sig vid tiden för den stora Enboms spionhärva i början av 50-talet, under det kalla kriget. Påverkade av tidsandan gömmer barnen pistolen och vådaskjuter en ”spion”. En roman om barnens upplevelser i otrygga tider.

Smugglarkungens son har blivit fjorton år. Här får vi följa Pänkttis ungdomstid från Realskolan (som var en mardröm) och över gymnasietiden (då världen äntligen öppnar sig). En spännande uppföljning till den kritikerrosade Smugglarkungens son. Pänktti börjar realskolan. En dag när ungdomarna rusar mot skolbussen, ramlar Pänktti i leran på grusvägen, faller och ser det svarta busshjulet närma sig hans huvud. Han fastnar med sitt långa och tjocka hår under hjulet. Realskolan är en mardröm. Han har för det mesta betyget B? och han vantrivs. Bäst trivs han i den blå Scania 4:n som transporterar hästar. Han skriver berättelser som föranleder förhör hos polisen. Har han blivit utsatt för en pedofil eller hittar han bara på? Pappa smugglarkungen visar symptom på magcancer. Och Pänktti får slutligen sin realexamen. När Pänktti börjar gymnasiet öppnar sig dock en helt ny värld. B? blir A. Hans tid i Haparanda är numera legend i Tornedalen. Bör även berättas för övriga landet, Norden och världen. Han läser ryska, Martinson, skriver och lever en Sturm und Drangtid, men tar studenten med bra betyg, trots att han bara sporadiskt gästat gymnasiet. Han har nämligen haft så mycket annat att göra. Bengt Pohjanen berättar i högt tempo och stor berättarglädje som består av lika delar ömsinthet och humor. Första delen i denna självbiografi, Smugglarkungens son, blev kritikerhyllad och ett andra genombrott för denna erfarna författare som firar 30 år på förlaget.

KORPELARÖRELSEN är Nordens mest mytomspunna religiösa rörelse. Bengt Pohjanens skildring av rörelsen bygger på forskning och samtal med dem som var med. Författaren har skrivit flera romaner om rörelsen. Han har skrivit pjäser - som bombhotats - och spelats på Bonnerbiennalen. Denna bok är en dokumentär berättelse. För första gången används de autentiska namnen på ledarna, profeterna och profetissorna. Pohjanens roman Dagning;röd! (Norstedts 1998) har inspirerat till filmen Rörelsen som har premiär under 2024.

Författaren Bengt Pohjanen har skrivit flera romaner, pjäser och faktaböcker om den mytomspunna Korpelarörelsen, som på 30-talet uppstod i Tornedalen. Pohjanens roman Daging;röd! (Norstedts, 1988) har dramatiserats och valdes 1994 till Bonnerbiennale. Nu får de finskspråkiga läsarna ta del av denna berättelse i Korpelan liikutuksia, som till formen är mångfacetterad: en rak berättelse, av före detta tullmannen Oskar Leander, en berättelse av och om författarens Olofs sökande efter någon sorts sanning och regissören Tomas sökande efter ett filmmanus.

Huvudperson är pojken "Bengt Pohjanen", eller som han heter på sitt modersmål tornedalsfinskan: Pänktti. Vi följer honom från födelsen - när han dimper ner som den fjärde i syskonskaran en sval midsommarnatt i Tornedalen den 26 juni 1944 - till hans första skolår, i skuggan av kriget i Finland.Pänktti växer upp vid en onaturlig gräns, älven som skiljer Sverige från Finland, men som i första hand är en förbindelse: familjer och släkter bor på båda sidor om vattnet. Därför är smuggling en syssla som de flesta är inblandade i, inte minst Pänkttis egen far. Men detta utbyte av varor har kriminaliserats av det svenska storsamhället. Man kan säga att hela befolkningen är "kriminaliserad", eller åtminstone betraktad med misstänksamhet från överheten. Den har goda möjligheter att även på meänkieli skriva in sig bland de klassiska barndomsskildringarna.

"Min fingertoppskänsla har under 2022 hittat ett sjuttiotal diktsamlingar bland hundratals häften och tidskrifter, som jag samlat på under sextiofem år. Varje ny läsning gav mig en ny dikt, som jag dedicerat till – ibland in memoriam– poeten som väckt minnen, bilder och känslor i mig.""Minun herkät sormenpäät oon 2022. Vuen aikana löytänheet sielä seittemänkymmentä runoa kokoelmista ja aikakauslehistä, joitaolen koonu kuuskymmentäviis vuotta. Jokanen uusi lukukokemus oon synnyttänny uuen runon, jonka omistan runoilijalle – joskus in memoriam – joka oon herättänny muistoja, kuvia ja tuntheita minussa.

"Min fingertoppskänsla har under 2022 hittat ett sjuttiotal diktsamlingar bland hundratals häften och tidskrifter, som jag samlat på under sextiofem år. Varje ny läsning gav mig en ny dikt, som jag dedicerat till – ibland in memoriam– poeten som väckt minnen, bilder och känslor i mig. Diktsamlingen blev klar i december, på två av mina tre språk, svenska och meänkieli, med inslag av finska. Denna upplaga är på svenska."

Och fiskarna svarar Guds frid (1979) är Bengt Pohjanens debutroman och när den gavs ut beskrev han den själv så här:"Det är en roman som kan läsas och tolkas på många sätt. Man kan läsa den som en roman om olösta konflikter från barndomen, från en miljö. en kultur, ett gränsland mellan två språk, kulturer. Två varandra motstridiga och oförenliga ideologier: stalinism-læstadianism.Den kan läsas som ett försök att gestalta hur en människa trasas sönder i den konflikten och hur han förlöses genom att konfronteras med de båda ismernas 'upphovsmän'. Han förkastar båda ismerna, dör från dem.Man kan läsa romanen som ett försök att gestalta och besvara den i många sammanhang återkommande meningen: att dö från sig själv.Man kan läsa romanen som en samhälls- och kyrkokritisk roman eller som en roman om ångest. Eller som en humoristisk roman med en hel del svart humor."Bengt Pohjanen debuterade 1979. Ett genomgående tema i hans författarskap är Tornedalen, dess mentalitet som ett "gränsens tredje rum", dess muntliga berättartradition (finsk- och meänkieli-språkig) och dess dramatiska historia som bestämts av närheten till Tsar-Ryssland och Finland. Smuggling, extatisk laestadianism, utopisk kommunism och drömmar om tusenårsriket är starka kryddor i det annars stillsamt meditativa Tornedalen.

Kexis kväde från 1600-talet (om islossningen i Torneälven 1677 ) är nedtecknat på den tidens meänkieli och är ett av de äldsta skönlitterära verken i Norden. Kvädet läses fortfarande och äger än i denna dag en vitalitet och ett skönlitterärt värde. Bengt Pohjanen har översatt kvädet till svenska och meänkieli. Även den ursprungliga texten finns i denna utgåva.

Den första grammatiken för meänkieli, Meänkielen kra - matiikki utkom 1996, fyra år innan ”tornedalsfinskan” år 2000 erkändes som ett av Sveriges fem minoritetsspråk. Den skrevs på meänkieli av Matti Kenttä och Bengt Pohjanen och sändes i Sveriges radio som språkkurs i dramatiserad form. År 2005 gavs den ut på svenska (Eva Muli och Bengt Pohjanen). Denna version har utkommit i tre upplagor, i vilka skriftspråkets utveckling avspeglas. Bengt Pohjanen utgav 2017 en fjärde upplaga. Den grammatik som nu utges bygger på de föregående och är alltså den sjätte grammatiken i meänkieli.

Bengt Pohjanen Meänmaan tavasta kertoa: ”Met muistelemma, emmä niinkhään kerro. Met muistelemma tapahtumia, hilheitä ja osia pitkästä muistista, girijasta. Joka unohtaa esivanhemmat, unohtaa tulevaisuutensa. Histooria oon rakenetun elämän muistelua. Joka ei tiä mistä hään tullee, ei tiä mihinkä hään oon menossa. Muistelut oon tieviittoja. Kertojat minun meänkielisessä kontekstissa ei koskhaan keksinheet tyhjästä. Met aattelemma niinku Platon: tarina pittää syntyä anamnesista, muistosta, joka saapi skian, varjon, joka muistelemisen hetkelä luopi eikonin, kuvan ja alitheian, toen. Semmosta tarinoittijaa ja tarinaa ei saa eppäilä. Kieli oon tärkeä. Jos tappelu oon meänkielelä tapahtunnu sen häätyy meänkielelä selittää. Kieli oon sielun sormenjälki ja jos kieli kuolee niin kuolee väki ja saman tien mailmankaikkeus ikusesti.”Bengt Pohjanen om den tornedalska berättartraditionen: "Vi drar oss till minnes. Vi följer Platons schema för en riktig berättelse: Det finns ett minne (anamnesis), som blir en skugga (skia), som i berättarstunden blir en bild (eikon) som blir alitheia (sanning).

Vi möter utsatta pojkar, unga män på väg till Främlingslegionen och andra världskriget. Frågan som åter och åter ställs i denna bok är om litteraturen kan ge de röst, linda deras plågor och ge dem lov att berätta vad de varit med om. Vi möter en erfaren och världsvan predikant som ställs inför sitt livs svåraste situation när han är på väg till en by för att predika om försoning och förlåtelse. Men ett påtvingat möte med en man i en skogskoja får honom att tvivla. Här står det oförlåtliga och det förlåtliga sida vid sida utan att hitta svara på frågan vad som är möjligt att förlåta, kanske bara det oförlåtliga. Här möter vi Assar, Helge och Hilding, tornedalska unga män med medaljer på uniformsjackan och erfarenheter från öknar och snöiga skyttegravar, unga män som tror på sin uppgift att stå emot mänsklighetens blodiga idéer. Nu får de berätta.

I BEGYNNELSEN FANNS BARA EN KONUNG och han härskade över hela Meänmaa och Kvänland. Kungens namn var Jotun. Jotuns sonson var Autto, som var en nitisk offrare. Om somrarna firade han kysstidens sång- och ljusfest. På vintern var solen borta och då var det kallt och mörkt. Autto ordnade då en offerfest. En gång försvann hans dotter Ilona. Man letade efter henne överallt, förgäves.ALUSSA OLI VAIN YKS KUNINKAS joka hallitti suurta Meän- ja Kveeninmaata. Kuninkhaan nimi oli Jotuni.Jotunin pojanpoika oli Autto ja se oli kova uhraahmaan, pistouaahmaan ja pithään juhlia. Keskelä kessää se järjesti suuelmanaijan laulu- ja valojuhlat. Talvela ko aurinko oli poijessa ja maassa oli pimeätä ja kylmää Autto piti suuret uhrijuhlat. Kerran sen tyär Ilona katosi. Sitä haethiin joka paikasta, mutta Ilonaa ei löytyny misthään.

Varenda ung människa i Galileen i norra Palestina hade hört talas om Messias. De hade läst om honom i skolan. Även den 13-åriga Maria Joakimsdotter väntade …En dag besöker ängeln Gabriel Maria … eller var det en romersk soldat … eller hade hennes fästman Josef …? Maria Joakimsdotter var med barn. Och hon hävdade bestämt att hon inte hade varit tillsammans med någon.En oerhörd skandal eller ett under? Jesus från Nasaret föddes i Betlehem, växte upp i Nasaret i Galileen och blev korsfäst som terrorist.Vem var han? Vad var hans budskap? Har han över huvud taget existerat?Ett är säkert: Med Jesus från Nasaret började världshistorien på nytt.I Söte Jesus låter Bengt Pohjanen många komma till tals: Gud själv, hans änglar, Lucifer, historiker samt den tidens insändarspalter. Han blandar fakta och legend, berättelse och debatt. Bilden av en Jesus som kanske inte är så söt börjar framträda ...Bengt Pohjanen debuterade 1979. Ett genomgående tema i hans författarskap är Tornedalen, dess mentalitet som ett "gränsens tredje rum", dess muntliga berättartradition (finsk- och meänkieli-språkig) och dess dramatiska historia som bestämts av närheten till Tsar-Ryssland och Finland. Smuggling, extatisk laestadianism, utopisk kommunism och drömmar om tusenårsriket är starka kryddor i det annars stillsamt meditativa Tornedalen.