Benjamín Labatut

Terävinkin äly voi taipua vaarallisten ideoiden edessä. Taidokas Maniac kertoo synkän kaoottisista perustuksista, joiden varaan tietokoneisiin ja tekoälyyn lujasti luottava nykymaailma on rakennettu. Tositapahtumiin pohjautuva teos on kuin piinaava trilleri. John von Neumann oli 1900-luvun älykkäin ihminen, häikäisevä monilahjakkuus, jolla oli salattu pimeä puoli. Fiktiota ja faktaa sekoittavassa teoksessaan Labatut kuvittelee lähipiirin silmin, miten Neumannia ja muita 1900-luvun tiedemiehiä alkoivat kiehtoa briljantit joskin vaaralliset ideat, jotka johtivat muun muassa ensimmäisen toimivan ydinaseen käyttämiseen. Taiturimainen Labatut on kehittänyt täysin oman genrensä, jossa tieteentekijöiden lähes maanisen luja usko järkeen ja tieteeseen muuttuu hyytäviksi tosielämän esimerkeiksi siitä, mitä ihmiskunnan merkittävimpien keksintöjen kulisseissa on tapahtunut - tai on voinut tapahtua. "Benjamín Labatutin kiehtovan romaanin luettuaan tuntee ymmärtävänsä paremmin tekoälyn pioneerien unelmia ja ajatuksia. Tällainen ymmärrys on nykymaailmassa erittäin tervetullutta." Mathieu Denis, International Science Council Benjamín Labatut syntyi 1980 Rotterdamissa, varttui Haagissa, Buenos Airesissa ja Limassa ja asuu nykyään Santiagossa Chilessä. 25-vuotiaana hän ei ollut kirjoittanut vielä sanaakaan proosaa ja arveli olevansa jo liian vanha kirjailijaksi, kunnes tapasi vanhan chileläisen runoilijan. Sen jälkeen hän on kirjoittanut useita kiitettyjä teoksia, joista Maailman kauhea vihreys oli ehdolla esimerkiksi vuoden 2021 kansainvälisen Booker-palkinnon saajaksi. Maniac on ensimmäinen Labatutin englanniksi kirjoittama kirja ja toinen häneltä suomennettu teos.

Prigolomshliva istorija khimernogo erudita Dzhona fon Nejmana: kriz vpliv jogo vinjatkovoji spadschini na mriji ta koshmari KHKh stolittja do zarodzhennja shtuchnogo intelektu.Dzhon fon Nejman - vunderkind, chiji zdibnosti ljakali otochennja. Vin zminjuvav use, do chogo torkavsja: vinajshov teoriju igor i pershij programovanij komp'juter, stav pershovidkrivachem shtuchnogo intelektu, tsifrovogo zhittja i mobilnikh telefoniv-avtomativ. Vid svidchen Paulja Erenfesta - avstrijskogo fizika i druga Ejnshtejna, jakij vpav u vidchaj, pobachivshi, jak nauka i tekhnologiji stajut zasobami tiraniji, do protistojannja mizh pivdennokorejskim majstrom gri v go Li Sedolom i programoju shtuchnogo intelektu AlphaGo, scho vtiljuje tsentralne pitannja najambitnishogo nezavershenogo projektu fon Nejmana: stvorennja mashini, scho samovidtvorjujetsja - intelektu, zdatnogo evoljutsionuvati za mezhami ljudskogo rozuminnja i kontrolju. Kriz prizmu rozpovidej chleniv sim'ji, druziv, koleg i supernikiv Benkhamin Labatut rozkrivaje istoriju neperevershenoji i vodnochas khimernoji ljudini, jakij vdalos zrushiti z mertvoji tochki tsilij svit.PerekladachJulija Kostjuk

Mikä erottaa nerouden hulluudesta, pelastuksen tuhosta, kauheuden kauneudesta?Häikäisevä romaani lipuu ennakkoluulottomasti faktan ja fiktion välillä valottaen 1900-luvun tieteentekijöiden monisyisiä suhteita niin toisiinsa kuin heitä ympäröivään maailmaan.Erwin Schrödinger, Niels Bohr, Albert Einstein... Booker-ehdokkaaksi noussut teksti käy poikkeuksellisella tavallaan läpi merkittäviä tiedemiehiä, joiden läpimurrot ovat ruokkineet heidän tiedonjanoaan entisestään – ja aiheuttaneet niin piinallisia moraalisia kysymyksiä kuin suunnatonta inhimillistä kärsimystä. Kauhea vihreys on fiktiivinen tutkielma ihmisyyden perustavanlaatuisimmista kysymyksistä W. G. Sebaldin hengessä: Missä menevät tietomme rajat? Mikä erottaa nerouden hulluudesta, pelastuksen tuhosta, kauheuden kauneudesta?Kauhea vihreys on aikaisemmin ilmestynyt Keltaisessa kirjastossa nimellä Maailman kauhea vihreys.

Når vi ikke længere forstår verden er en roman om banebrydende videnskabelige opdagelsers skønhed og destruktivitet, om hvordan enkelte mennesker beskriver det uforståelige uden selv helt at forstå, og store intellekters bevægelser i gråzonen mellem skabelse og død.Albert Einstein modtager et brev fra Østfronten. På bagsiden af kuverten finder han det endelige bevis for den generelle relativitetsteori – men også et varsel om dens apokalyptiske konsekvenser. Fritz Haber opfinder sennepsgassen og dræber dermed en hel generation i skyttegravene under første verdenskrig, men et halvt år eft er modtager han Nobelprisen for sine kvælstofopdagelser, der har kapacitet til at afslutte hungersnød verden over.Van Goghs genialitet, Hermann Görings sidste timer, silkesommerfuglen, gift - gassen Zyklon B der dræbte millioner af internerede under anden verdenskrig, og helt almindelig gødning. Alle væves de sammen i Benjamín Labatuts roman om nogle af det tyvende århundredes største opdagelser, og hvordan de er forbundet.Når vi ikke længere forstår verden er en enestående bog om videnskabens kvantespring og disses konsekvenser. Romanen bygger på historiske fakta og virkelige personer og undersøger genialitet og besættelse balanceret på en knivsæg mellem det muliges og umuliges kunst.

Named One of the 10 Best Books of 2023 by The Washington Post and Publishers Weekly - One of Barack Obama's Favorite Books of 2023 - A National Bestseller - A New York Times Editor's Choice pick - Nominated for the Andrew Carnegie Medal for Excellence in Fiction "Captivating and unclassifiable, at once a historical novel and a philosophical foray . . . Labatut is a writer of thrilling originality. The MANIAC is a work of dark, eerie and singular beauty." --The Washington Post "Darkly absorbing . . . A brooding, heady narrative that is addictively interesting." --Wall Street Journal From one of contemporary literature's most exciting new voices, a haunting story centered on the Hungarian polymath John von Neumann, tracing the impact of his singular legacy on the dreams and nightmares of the twentieth century and the nascent age of AI Benjam n Labatut's When We Cease to Understand the World electrified a global readership. A Booker Prize and National Book Award finalist, and one of the New York Times' Ten Best Books of the Year, it explored the life and thought of a clutch of mathematicians and physicists who took science to strange and sometimes dangerous new realms. In The MANIAC, Labatut has created a tour de force on an even grander scale. A prodigy whose gifts terrified the people around him, John von Neumann transformed every field he touched, inventing game theory and the first programable computer, and pioneering AI, digital life, and cellular automata. Through a chorus of family members, friends, colleagues, and rivals, Labatut shows us the evolution of a mind unmatched and of a body of work that has unmoored the world in its wake. The MANIAC places von Neumann at the center of a literary triptych that begins with Paul Ehrenfest, an Austrian physicist and friend of Einstein, who fell into despair when he saw science and technology become tyrannical forces; it ends a hundred years later, in the showdown between the South Korean Go Master Lee Sedol and the AI program AlphaGo, an encounter embodying the central question of von Neumann's most ambitious unfinished project: the creation of a self-reproducing machine, an intelligence able to evolve beyond human understanding or control. A work of beauty and fabulous momentum, The MANIAC confronts us with the deepest questions we face as a species.

V svoej novoj knige chilijskij pisatel Benkhamin Labatut prodolzhaet razvivat idei proslavivshego ego romana "Kogda my perestali ponimat mir" - bestsellera o mrachnykh aspektakh velikikh dostizhenij nauki, - vnov obraschajas k simbiozu non-fikshena i khudozhestvennoj prozy.Tsentralnoe mesto avtor otvodit biografii matematika-vunderkinda Dzhona fon Nejmana, uchastnika Mankhettenskogo proekta i sozdatelja arkhitektury vychislitelnykh mashin, na osnove kotoroj byl postroen odin iz pervykh kompjuterov - MANIAC.Istorija fon Nejmana predvarjaetsja rasskazom o tragicheskoj sudbe Paulja Erenfesta, a poslednie glavy posvjascheny sudbonosnomu turniru po igre go mezhdu Li Sedolem i programmoj AlphaGo. Chereda protivorechivykh sobytij iz mira nauki - ot sozdanija vodorodnoj bomby do rozhdenija superkompjuterov, - vyzyvajuschikh vostorg u odnikh i vseljajuschikh uzhas v drugikh, zavershaetsja oshelomitelnoj pobedoj iskusstvennogo intellekta nad chelovekom, zastavljaja chitatelej zadumatsja o tom, kuda nas priveli i privedut tekhnologii.Perevodchik: Kazankova Polina

John von Neumann var ett matematiskt underbarn, vars begåvning både hänförde och skrämde omgivningen. Den ungerskfödde vetenskapsmannen förändrade varje fält han kom i kontakt med: han skapade spelteorin och de allra första datorerna och blev en pionjär för artificiell intelligens och hela den digitala revolutionen. Och som så många av det förra seklets vetenskapliga genier kom han nära alltför nära den totala förintelsen. Berättelsen om von Neumann bildar mittstycke i en triptyk om 1900-talets drömmar och mardrömmar som inleds med att Albert Einsteins vän Paul Ehrenfest går in i vansinnet efter att ha sett fysiken vändas till ett hot mot hela mänskligheten och avslutas med 2016 års magnifika tvekamp mellan go-spelaren Lee Sedol och AI-programmet AlphaGo. I ingenmanslandet mellan fakta och fiktion låter Benjamín Labatut hela det mänskliga dramat spelas upp. På galenskapens gräns är allt möjligt och allt kan gå om intet. Med En fruktansvärd grönska (2021) vann den chilenske författaren Benjamín Labatut världsrykte. Romanen nominerades bland annat till The International Booker Prize i UK och National Book Award i USA. Hans nya bok, MANIAC, har fått namn efter en superdator som John von Neumann utvecklade på 1950-talet -- Mathematical Analyzer, Numerical Integrator and Automatic Computer. Romanen är under utgivning i ett stort antal länder. " . . . ett enastående exempel på vad litteratur kan åstadkomma när form och innehåll är i samklang". Agri Ismaïl, Expressen."Det är en imponerande, skrämmande roman när den lekfullt sträcker sina fingrar mot nuet [ . . . ] Det är suggestivt och det är en stark känsla av övergivenhet i hela den här otäcka berättelsen." Ulrika Milles, SVT Kulturnyheterna. "Kring dessa tre fascinerande människoöden väver Labatut med sin glasklara, precisa precisa en större berättelse om forskningsiver, etik och moral. Han tar med läsaren på en lika fascinerande som skrämmande färd in i forskningen värld, en färd som väcker många frågor." Yukiko Duke, Vi Läser. "Möjligen är MANIAC heller inte så mycket en roman, som ett desperat skrik rakt ut, avbrutet av hulkningar. Ett skrik i sorg över något som gått, eller håller på att gå, om intet - en text som är övertygad och övertygande i sin uppfattning om att inget går att vända, att det slutar i mörker, eller mycket skarpt ljus. Atombomber, kretskort, stöveltramp och tumörer nära sammanflätade." Agnes Lidbeck, GP. "Han leker med romanformen och en historisk verklighet, leker med en berättelse som skenbart handlar om då, men som förstås beskriver oss idag. MANIAC är en mycket läsvärd, filosofisk roman, skickligt manövrerad på slak lina." Henric Tiselius, Norra Skåne.

From the author of When We Cease to Understand the World: a thrilling, kaleidoscopic book about the destructive chaos lurking in the history of computing and AI 'Monstrously good... Reads like a dark foundation myth about modern technology but told with the pace of a thriller' Mark Haddon In a scintillating mix of fact and fiction, The MANIAC tells of the dark foundations of our modern world and the nascent era of AI. At its core is John von Neumann, a titan of science who revolutionised fields from game theory to computer systems and helped develop the atomic bomb. As illness unmoored his mind, his work pushed further into areas beyond human comprehension and control. With dazzling mastery, Benjamín Labatut weaves von Neumann's story together with the crises in physics at the beginning of the twentieth century and humanity's showdown with artificial intelligence a hundred years later. Innovative and disquieting, this book plunges us into the most profound questions of humanity, where reason teeters on the brink of chaos.

Fra en af samtidslitteraturens mest interessante stemmer, forfatteren bag den anmelderroste bestseller Når vi ikke længere forstår verden, kommer en tour de force gennem den kunstige intelligens' veje og vildveje. Han er et enestående talent, matematikeren John von Neumann – banebrydende inden for kunstig intelligens og medskaber på Manhattan-projektet. Neumann er beundret og berygtet, en excentriker uden sidestykke, som har dannet blåtrykket til nogle af det 20. århundredes største videnskabelige gennembrud. Gennem et kor af Neumanns familie, venner, kolleger og rivaler tegner Benjamín Labatut et portræt af et kompliceret sind. Historien begynder i Neumanns barndomshjem i Budapest og slutter hundrede år senere i opgøret mellem Lee Sedol, den sydkoreanske mester i spillet Go, og AI-programmet AlphaGo. Et møde, som varsler AI's dominans og som legemliggør Neumanns mest ambitiøse, ufuldendte projekt: skabelsen af en maskine, der kan reproducere sig selv. En maskine, hvis intelligens kan udvikle sig langt ud over menneskets forstand og kontrol. MANIAC er en forbløffende forening af fakta og fiktion, en udfordring af vores forståelse af intelligens og bevidsthed og en undersøgelse af det paradoksale forhold mellem kontrol og kontroltab.

V nauchno-populjarnykh knigakh obychno vospevajutsja chudesnye dostizhenija nauki v oblasti prikladnoj matematiki, teoreticheskoj fiziki, khimii, osvoenija kosmosa i shire, nauchnogo poznanija mira. Benkhamin Labatut vybiraet sovsem drugoj ugol zrenija. Ego novatorskoe "khudozhestvennoe proizvedenie, osnovannoe na realnykh sobytijakh" (khotja luchshe bylo by nazvat etot tekst non-fikshen romanom, poskolku bolshinstvo personazhej, sredi kotorykh Frits Gaber, Nils Bor, Verner Gejzenberg, Aleksandr Grotendik, Ervin Shrjodinger i dr., - istoricheskie lichnosti, a znachitelnaja chast povestvovanija baziruetsja na istoricheskikh faktakh) skoree vospevaet chuvstvo trevogi, soputstvujuschee velikim nauchnym otkrytijam, i obraschaetsja k temnoj storone ratsionalnosti. Roman, perevedennyj na dvadtsat dva jazyka, voshel v short-list mezhdunarodnogo Bukera v 2021 godu i stal zametnym literaturnym sobytiem.

John von Neumann var ett matematiskt underbarn, vars begåvning både hänförde och skrämde omgivningen. Den ungerskfödde vetenskapsmannen förändrade varje fält han kom i kontakt med: han skapade spelteorin och de allra första datorerna och blev en pionjär för artificiell intelligens och hela den digitala revolutionen. Och som så många av det förra seklets vetenskapliga genier kom han nära alltför nära den totala förintelsen.Berättelsen om von Neumann bildar mittstycke i en triptyk om 1900-talets drömmar och mardrömmar som inleds med att Albert Einsteins vän Paul Ehrenfest går in i vansinnet efter att ha sett fysiken vändas till ett hot mot hela mänskligheten och avslutas med 2016 års magnifika tvekamp mellan go-spelaren Lee Sedol och AI-programmet AlphaGo. I ingenmanslandet mellan fakta och fiktion låter Benjamín Labatut hela det mänskliga dramat spelas upp. På galenskapens gräns är allt möjligt och allt kan gå om intet.Med En fruktansvärd grönska (2021) vann den chilenske författaren Benjamín Labatut världsrykte. Romanen nominerades bland annat till The International Booker Prize i UK och National Book Award i USA. Hans nya bok, MANIAC, har fått namn efter en superdator som John von Neumann utvecklade på 1950-talet -- Mathematical Analyzer, Numerical Integrator and Automatic Computer. Romanen är under utgivning i ett stort antal länder." . . . ett enastående exempel på vad litteratur kan åstadkomma när form och innehåll är i samklang". Agri Ismaïl, Expressen."Det är en imponerande, skrämmande roman när den lekfullt sträcker sina fingrar mot nuet [ . . . ] Det är suggestivt och det är en stark känsla av övergivenhet i hela den här otäcka berättelsen." Ulrika Milles, SVT Kulturnyheterna."Kring dessa tre fascinerande människoöden väver Labatut med sin glasklara, precisa precisa en större berättelse om forskningsiver, etik och moral. Han tar med läsaren på en lika fascinerande som skrämmande färd in i forskningen värld, en färd som väcker många frågor." Yukiko Duke, Vi Läser. "Möjligen är MANIAC heller inte så mycket en roman, som ett desperat skrik rakt ut, avbrutet av hulkningar. Ett skrik i sorg över något som gått, eller håller på att gå, om intet - en text som är övertygad och övertygande i sin uppfattning om att inget går att vända, att det slutar i mörker, eller mycket skarpt ljus. Atombomber, kretskort, stöveltramp och tumörer nära sammanflätade." Agnes Lidbeck, GP."Han leker med romanformen och en historisk verklighet, leker med en berättelse som skenbart handlar om då, men som förstås beskriver oss idag. MANIAC är en mycket läsvärd, filosofisk roman, skickligt manövrerad på slak lina." Henric Tiselius, Norra Skåne.

Named One of the 10 Best Books of 2023 by The Washington Post and Publishers Weekly - One of Barack Obama's Favorite Books of 2023 - A National Bestseller - A New York Times Editor's Choice pick - Nominated for the Andrew Carnegie Medal for Excellence in Fiction "Captivating and unclassifiable, at once a historical novel and a philosophical foray . . . Labatut is a writer of thrilling originality. The MANIAC is a work of dark, eerie and singular beauty." --The Washington Post "Darkly absorbing . . . A brooding, heady narrative that is addictively interesting." --Wall Street Journal From one of contemporary literature's most exciting new voices, a haunting story centered on the Hungarian polymath John von Neumann, tracing the impact of his singular legacy on the dreams and nightmares of the twentieth century and the nascent age of AI Benjam n Labatut's When We Cease to Understand the World electrified a global readership. A Booker Prize and National Book Award finalist, and one of the New York Times' Ten Best Books of the Year, it explored the life and thought of a clutch of mathematicians and physicists who took science to strange and sometimes dangerous new realms. In The MANIAC, Labatut has created a tour de force on an even grander scale. A prodigy whose gifts terrified the people around him, John von Neumann transformed every field he touched, inventing game theory and the first programable computer, and pioneering AI, digital life, and cellular automata. Through a chorus of family members, friends, colleagues, and rivals, Labatut shows us the evolution of a mind unmatched and of a body of work that has unmoored the world in its wake. The MANIAC places von Neumann at the center of a literary triptych that begins with Paul Ehrenfest, an Austrian physicist and friend of Einstein, who fell into despair when he saw science and technology become tyrannical forces; it ends a hundred years later, in the showdown between the South Korean Go Master Lee Sedol and the AI program AlphaGo, an encounter embodying the central question of von Neumann's most ambitious unfinished project: the creation of a self-reproducing machine, an intelligence able to evolve beyond human understanding or control. A work of beauty and fabulous momentum, The MANIAC confronts us with the deepest questions we face as a species.

From the author of When We Cease to Understand the World: a dazzling, kaleidoscopic book about the destructive chaos lurking in the history of computing and AI 'Monstrously good... Reads like a dark foundation myth about modern technology but told with the pace of a thriller' Mark Haddon John von Neumann was a titan of science. A Hungarian wunderkind who revolutionized every field he touched, his mathematical powers were so exceptional that Hans Bethe - a Nobel Prize-winning physicist - thought he might represent the next step in human evolution. After seeking the foundations of mathematics during his youth in Germany, von Neumann emigrated to the United States, where he became entangled in the power games of the Cold War; he designed the world's first programmable computer, invented game theory, pioneered AI and digital life, and helped create the atomic bombs that destroyed Hiroshima and Nagasaki. He was the darling of the military industrial complex, but when illness unmoored his mind, his work pushed further into areas beyond human comprehension and control. The MANIAC places von Neumann at the center of a literary triptych about the dark foundations of our modern world and the nascent era of AI. It begins with Paul Ehrenfest, an Austrian physicist and close friend of Einstein, who fell into despair when he saw science and technology become tyrannical forces; it ends a hundred years later, in the showdown between the South Korean Go Master, Lee Sedol, and the AI program AlphaGo. Braiding fact with fiction, Benjamín Labatut takes us on a journey to the frontiers of rational thought, where invention outpaces human understanding and offers godlike power, but takes us to the brink of Armageddon.