Georges Perec

»Perec roar sig med att härma dussintals andra stilar och genrer från fem århundraden, och han gör det med en bravur som tvingat den svenske översättaren Sture Pyk till virtuosa prestationer. Mitt i all tvångsmässig systematik och alla kurragömmalekar är Perecs roman utförd med oändlig charm.« Horace Engdahl, DN I Georges Perecs storslagna och intrikata romanbygge Livet en bruksanvisning lär vi känna invånarna på Parisadressen rue Simon-Crubellier nr 11 eller mänskligheten i form av ett pussel. I centrum står den excentriske engelske miljonären Bartlebooth och hans betjänt Smautf, samt finsnickaren Winckler. Tillsammans deltar de i Bartlebooths gåtfulla och världsomspännande pusselprojekt, som liknar ett försök att låta den regelstyrda leken triumfera gentemot livet självt men där livet får sista ordet.Livet en bruksanvisning [La vie mode d emploi, 1978] består av 99 kapitel som blandar litterära och icke-litterära stilar, klassiska former och bruksspråk, skrönor, kvasi-dokumentära historier, data över ting, och allt anknutet till människorna i ett hus. En av 1900-talets stora franska romanklassiker, här i Styre Pyks hyllade svenska översättning och med ett nyskrivet förord av kritikern och litteraturforskaren Jesper Olsson. GEORGES PEREC [1936-1982] är den konceptuella litteraturens store franske mästare, författare till oförglömliga romanklassiker som Livet en bruksanvisning, Försvinna och W eller minnet av barndomen. »Georges Perec är en av världens mest väsentliga litterära personligheter.« Italo Calvino

Twelve years of Georges Perec’s annual pamphlets filled with homophonic wordplay “In the beginning was the pun,” Samuel Beckett once wrote. And so it was that Georges Perec brought the good word to his friends and acquaintances on a yearly basis, as an expression of his best wishes for the New Year. Wishes gathers together these ten pamphlets of homophonic wordplay that Perec sent out from 1970 until his death in 1982, printed at his own expense in limited quantities. This paean to the pun consists of a series of short prose pieces, each concluding with a list of the everyday bits of language lying at their root. English proverbs, Latin phrases, the names of musicians, filmmakers, novelists and book titles are all fodder for Perec’s homophonic translations: John Coltrane turns into an anecdote about a wanderer with a severe ring around the collar; Antonioni’s first movie transforms into a prophecy of a murderous holiday; the phrase “All’s well that ends well” becomes a pregnant cow named Alice hailed by a drunk Satan; and Maurice Ravel proves to be a warning against corpses with a predilection for root vegetables. These texts and their marriage of sound to meaning present a challenge to any translation, and bring into stark relief the choices translators are often forced to make. This English edition sidesteps such choices, offering two alternate translations: a traditional one focused on the literal content of Perec’s texts, and another focused on their formal phonological play. Georges Perec (1936–82) was a French novelist, essayist and filmmaker whose linguistic talents ranged from fiction to crossword puzzles to palindromes. Winner of the prix Renaudot in 1965 for his first novel, Things, and the prix Médicis in 1978 for his most acclaimed novel, Life A User’s Manual, Perec was also a member of Oulipo.

»Ellis Island är för mig själva platsen för exilen, det vill säga, platsen för frånvaron av platser, ickeplatsen, ingenstans.«Georges PerecEfter att det länge i praktiken varit fritt fram att ta sig in i USA begränsades immigrationen i slutet av 1800-talet. Den konstgjorda ön Ellis Island - från början bara en klippa i havet - var den plats som nästan alla europeiska emigranter passerade på väg till sitt nya liv i det förlovade landet.1978-1979 gjorde Georges Perec tillsammans med filmaren Robert Bober en film om ön. Ellis Island består av den poetiska text som Georges Perec skrev för filmen, och hans fascination inför denna ö är enkel att förstå. Ellis Island är en skärningspunkt för många av de företeelser som Perecs författarskap kretsar kring: individen i massorna, uppräknandet av fakta och statistik, minnet och dess fysiska avtryck på världen.I översättning av Magnus Hedlund och med ett efterord av Helena Eriksson. GEORGES PEREC föddes i Paris 1936 och avled 1982. Han var en av de ledande i Oulipo (Ouvroir de Littérature Potentielle, ung. »Syjunta för potentiell litteratur«), en litterär sammanslutning som ägnar sig åt att studera och uppfinna just den sortens tvingande begränsningar för litterära verk som Perec var en mästare på. Bland hans mest kända verk ingår Försvinna och Livet en bruksanvisning.Med efterord av översättaren och poeten Helena Eriksson.»Georges Perecs lilla essäbok är en stilla förundran, samtidigt lätt och vemodig. Den går att läsa på en timme, men läsaren gör klokt i att ge den hela kvällen.« | Thomas Lunderqvist, Svenska Dagbladet»En vacker, saklig och nedtonat gripande bok, om ett ämne som inte borde sluta angå oss bara för att vi, för tillfället, har möjlighet att leva där vi önskar.« | Niklas Söderberg, Sydsvenskan

Det unga paret Sylvie och Jérôme fyller sina tomma parisverklighet med så många av sextiotalet åtråvärda saker som möjligt: djupfrysta rätter, tjocka badkappor, knivar med hornskaft, divaner i ljusbrun sammet. Tingen [Les Choses] är Georges Perecs debutroman från 1965. Den kan verka som en tidstypisk roman om varuskenets bedrägeri, men tittar man efter ser man att den också gett Perec tillfälle att undersöka tingens fascinerande dubbelhet.I översättning av Fredrik Rönnbäck.»Perecs sorgsna kärlekspar Jérôme och Sylvie är dömda till att besitta en enda lidelse, nämligen längtan efter högre levnadsstandard. De tidiga läsarna av Tingen uppfattade med rätta bokens samhällskritik. Men den som öppnar boken i dag ser också hur Perec räddar med sig lidelsen in i ett författarskap som njutningsfullt låter föremålen bevara sin hemlighetsfulla trollkraft.«Ur Magnus Florins Förord»I Tingen däremot, finns inget actionfyllt, direktverkande presens. Inga utrop, ingen dialog. Den är mer av ett inringande, en socialpsykologisk studie i litterär form. Men spännande är det ändå, på sitt stillsammare vis och klarsynt, knivskarpt.« | Nina Solomin, Vi

»Georges Perec är en av världens mest väsentliga litterära personligheter.« | Italo Calvino»Problemet är inte att skapa rummet, ännu mindre att omskapa det (det finns i dag alltför många välmenande människor som funderar över vår omgivning), utan att rannsaka det, eller helt enkelt att avläsa det; det vi kallar vardagen är ingen självklarhet, utan ett dunkel: en form av blindhet, ett slags förlamning.«Georges PerecRummets rymder [Espèces d espaces, 1974] är en samling texter i så skilda genrer som fiktiv prosa, dikt, gåta, lista, citat, brev, anekdot, essä och intervju. Med bländande lekfullhet och skärpa utforskar Georges Perec en mängd perspektiv som väcker vår djupt sovande fördom om rummet som något universellt självklart bortom idé och språk.I översättning av Fredrik Rönnbäck.GEORGES PEREC [1936-1982] är den konceptuella litteraturens franske mästare, författare till romanklassiker som Livet en bruksanvisning, Försvinna och W eller minnet av barndomen.

»Tveklöst en av de vackraste databaser i bokform som jag känner till.« | Jesper Olsson, Svenska Dagbladet»Performanceromanen Jag minns hör tveklöst till ett av författarskapets höjdpunkter. Snabbläst, ganska meningslöst och fullständigt oemotståndligt.« | Sebastian Johans, Upsala Nya Tidning Dessa »jag minns« är inte precis minnen - och särskilt inte personliga minnen - utan små bitar vardaglighet, saker som folk i samma ålder har sett, upplevt eller deltagit i ett visst år och som sedan försvunnit, glömts bort.De var inte värda att bli ihågkomna, de kvalificerade sig inte till att bli del av Historien, de förekommer inte i statsmännens, bergsbestigarnas eller filmstjärnornas memoarer.Det händer dock att de kommer tillbaka, några år senare, intakta och pyttesmå, av en slump eller därför att man letat efter dem en kväll med några vänner: någonting man lärt sig i skolan, en världsmästare, en sångare eller stjärna som slagit igenom, en sång som varit på allas läppar, ett rån eller en katastrof som stått i tidningen, en bestseller, en skandal, en slogan, en vana, ett uttryck, ett klädesplagg eller ett sätt att föra sig, en åtbörd, eller något ännu mer obetydligt, oväsentligt, fullständigt banalt, mirakulöst uppryckt ur sin obetydlighet, återfunnet, och under några sekunder frammanas aningen av en längtan tillbaka.Georges PerecJag minns [Je me souviens, 1978] är översatt av Magnus Hedlund.GEORGES PEREC föddes i Paris 1936 och avled 1982. Han var en av de ledande i Oulipo (Ouvroir de Littérature Potentielle, ung. »Syjunta för potentiell litteratur«), en litterär sammanslutning som ägnar sig åt att studera och uppfinna just den sortens tvingande begränsningar för litterära verk som Perec var en mästare på. Bland hans mest kända verk ingår Försvinna och Livet en bruksanvisning.»För den barndom som berövats honom kompenserades Perec i viss mån genom den samhörighet som Jag minns vittnar om. Inte minst blev det franska språket hans hem .« | Göran Lundstedt, Sydsvenskan»Som alltid med Georges Perec handlar det om tankeutmaning.« | Annina Rabe, Plaza»Man behöver inte vara litterärt von oben eller exentriskt smal i sin smak för att uppskatta Georges Perec. Jag vet inte ens om det underlättar. Men man måste ha öppna sinnen och vara beredd på att ingenting kommer att likna någonting annat.« | David Enemar, Dagens Bok

»Georges Perec är en av världens mest väsentliga litterära personligheter.« | Italo CalvinoEn ung man - som möjligen heter Karatjoff, men också kan tänkas gå under en hel rad liknande namn - blir till sin stora förtvivlan inkallad till krigstjänstgöring i Algeriet. För att undkomma det ovissa öde som väntar honom på andra sidan Medelhavet vänder sig Karabom till Henri Pollak, en mångförslagen och mopedburen bohem från Montparnasse som på dagtid slavar som fanjunkare vid regementet i Vincennes. Tillsammans med en grupp medsvurna kumpaner åtar sig Pollak uppgiften att befria Karaschmerz från hans tunga fosterländska plikt. Förslagen är många och de flesta innebär stor fara för den som ska »räddas«. Den humoristiska kortromanen Vilken liten mopedmed kromat styre längst in på gården? [Quel petit vélo à guidon chromé au fond de la cour?, 1966] är en språklig berg- och dalbanefärd där Georges Perec svingar sig från den ena retoriska figuren till den andra, mellan fars och gravallvar, samt bjuder på vildvuxna utvikningar i alla möjliga väderstreck. Romanen presenteras här för första gången på svenska, i översättning och med ett efterord av Fredrik Rönnbäck. GEORGES PEREC [1936 1982] är den konceptuella litteraturens franske mästare, författare till romanklassiker som Livet en bruksanvisning, Försvinna och W eller minnet av barndomen.

»Georges Perec är en av världens mest väsentliga litterära personligheter.« | Italo Calvino Noam Vokaal har försvunnit, knappast spårlöst, men likväl är han borta. Anförda av vännen Amaury Conson och polisman Ottavio Ottaviani börjar Vokaals förtrogna finkamma hans Parisvåning och söka svar i hans dagbok, men utan riktig framgång. Plötsligt har någon annan också försvunnit, och så ännu någon. Gåtor hopar sig. Sammanhang mörknar. Röda trådar tvinnas upp. Vad har alla råkat ut för? Handlar allt om något slags gruvlig hämnd? Georges Perecs klassiska roman Försvinna [La Disparition] utkom på franska 1969 och är ännu unik i sitt slag. Boken saknar helt en av alfabetets vanligaste vokaler: bokstaven »e«. Självpåtagna tvång och frivilliga inskränkningar frigör skaparkraft i och frammanar en sällsam närvaro ur gåtfull frånvaro. I svensk översättning av Sture Pyk, med ett nyskrivet efterord av översättaren och litteraturforskaren Fredrik Rönnbäck. GEORGES PEREC [1936 1982] är den konceptuella litteraturens franske mästare, författare till romanklassiker som Livet en bruksanvisning, Försvinna och W eller minnet av barndomen.

En mann som sover er historien om hverdagen til en ung mann med en økende følelse av fremmedgjøring i sitt eget liv; en historie om et menneske på vei mot erfaringen av den absolutte likegyldighet. Romanen følger innbitt en ung manns livslede til det ytterste: begivenhetsløse dager glir forbi; endeløse vandringer om natten uten mål og mening; døsige morgener tilbragt i sengen, lyttende med halvhjertet oppmerksomhet til naboens bevegelser på den andre siden av veggen. Ingenting skjer og det blir heller ikke gjort noe som helst for å endre på situasjonen. Som om romanen selv var i en tilstand av lediggang gir den et dypsindig innblikk i en manns følelse av egen meningsløshet. På tross av fortellingens rotløshet fremstår En mann som sover som et litterært eksperiment av ypperste klasse. I krysningspunktet mellom form og innhold utpeker romanen seg som et lite mesterverk fra en av vår tids største forfattere.

»Georges Perec är en av världens mest väsentliga litterära personligheter.« | Italo Calvino»Du är tjugofem år och har tjugonio tänder, tre skjortor och åtta strumpor, några böcker som du inte längre läser, några skivor som du inte längre lyssnar på. Du har inte lust att minnas något annat, varken om din familj, om dina studier, om dina kärlekar, om dina vänner, om dina semestrar, eller om dina planer. [ -] Du sitter och vill inget annat än att vänta, bara vänta tills det inte längre finns något att vänta på: att natten kommer, att klockorna slår, att dagarna går, att minnena bleknar.«I ljuset av denna dystra diagnos över den egna existensen ser den unge berättaren i Georges Perecs roman bara en utväg: att kapa banden till sitt tidigare liv, sluta sig inom sitt skal och låta sig omslutas av en total likgiltighet.Det är denna glömskans kraft som steg för steg ska frigöra honom från begären och ambitionerna, tingen och människorna, från allt det som ännu binder honom vid det jordiska. Med skärpa, intensitet och svart humor skildras hans allt mer klaustrofobiska färd genom välbekanta stadsmiljöer och febriga drömlandskap.För första gången ges Georges Perecs klassiska roman En man som sover [Un homme qui dort, 1967] ut på svenska, som den sjätte boken i Modernistas Perec-serie. I översättning av Fredrik Rönnbäck.GEORGES PEREC [1936-1982] är den konceptuella litteraturens franske mästare, författare till romanklassiker som Livet en bruksanvisning, Försvinna och W eller minnet av barndomen.»Perecs tredje roman visar hur likgiltighet kan vara befriande - om inte revolutionär - när både konsumtionssamhället och protesterna emot det kräver att du ständigt är i rörelse.« | Leonidas Aretakis, DN»En djupt drabbande gestaltning av det depressiva tillståndet.« | Ola Wihlke, Bear Books»I den oförglömliga En man som sover visar Perec upp en skönhet på andra sidan ett tomrum; på andra sidan en människas vägran.« | Los Angeles Times

Puckish and playful, Georges Perec infused avant-garde and experimental fiction with a wit and wonder that belied the serious concerns and concepts that underpinned it. A prominent member of the OuLiPo, and an abiding influence on fiction writers today, Perec used formal constraints to dazzling effect in such works as A Void--a murder mystery that contains nary an "e"--and Life A User's Manual, in which an apartment building, systematically canvassed, unfolds secrets and, ultimately offers a reflection on creation, destruction, and the devotion to art. Before embarking on these experiments, however, Perec tried his hand at a relatively straightforward novel, Portrait of a Man. His first book, it was rejected by publishers when he submitted it in 1960, after which he filed it away. Decades after Perec's death, David Bellos discovered the manuscript, and through his translation we have a chance to enjoy it in English for the first time. What fans will find here is a thriller that combines themes that would remain prominent in Perec's later work, such as art forgery, authenticity, and murder, as well as craftsman Gaspard Winckler, who whose namesakes play major roles in Life A User's Manual and W or The Memory of Childhood. Engaging and entertaining on its own merits, and gaining additional interest when set in the context of Perec's career, Portrait of a Man is sure to charm the many fans of this postmodern master.

En mann som sover er historien om hverdagen til en ung mann med en økende følelse av fremmedgjøring i sitt eget liv; en historie om et menneske på vei mot erfaringen av den absolutte likegyldighet. Romanen følger innbitt en ung manns livslede til det ytterste: begivenhetsløse dager glir forbi; endeløse vandringer om natten uten mål og mening; døsige morgener tilbragt i sengen, lyttende med halvhjertet oppmerksomhet til naboens bevegelser på den andre siden av veggen. Ingenting skjer og det blir heller ikke gjort noe som helst for å endre på situasjonen. Som om romanen selv var i en tilstand av lediggang gir den et dypsindig innblikk i en manns følelse av egen meningsløshet. På tross av fortellingens rotløshet fremstår En mann som sover som et litterært eksperiment av ypperste klasse. I krysningspunktet mellom form og innhold utpeker romanen seg som et lite mesterverk fra en av vår tids største forfattere.

Gaspard Winckler, master forger, is trapped in a basement studio on the outskirts of Paris, with his paymaster's blood on his hands. The motive for this murder? A perversion of artistic ambition. After a lifetime lived in the shadows, he has strayed too close to the sun. Fittingly for such an enigmatic writer, Portrait of a Man is both Perec's first novel and his last. Frustrated in his efforts to find a publisher, he put it aside, telling a friend: "I'll go back to it in ten years when it'll turn into a masterpiece, or else I'll wait in my grave until one of my faithful exegetes comes across it in an old trunk." An apt coda to one of the brightest literary careers of the twentieth century, it is - in the words of David Bellos, the "faithful exegete" who brought it to light - "connected by a hundred threads to every part of the literary universe that Perec went on to create - but it's not like anything else that he wrote".

Translated into English for the first time, this is Georges Perec's unique, puzzling, and often imitated memoir. At once an affectionate portrait of mid-century Paris and a daring pointillist autobiography, Georges Perec's / Remember is the last of this essential writer's major works to be translated into English. Consisting of 480 numbered statements, all beginning identically with "I remember," and all limited to pieces of public knowledge - brand names and folk wisdom, actors and illnesses, places and things ("I remember: "When parents drink, children tipple"; "I remember Hermes handbags, with their tiny padlocks"; "I remember myxomatosis") - the book represents a secret key to the world of Perec's fiction. As critic, translator, and Perec biographer David Bellos notes in his introduction to this edition, since its original publication, "It's hardly possible to utter the words je me souviens in French these days without committing a literary allusion." As playful and puzzling as the best of Perec's novels, I Remember began as a simple writing exercise, and grew into an expansive, exhilarating work of art: the image of one unmistakable and irreplaceable life, shaped from the material of our collective past.

»En vacker, brusten och melankolisk barndoms­skildring av en av det franska språkets absoluta mästare.« DN»Träffsäkert, komiskt och klaustrofobiskt och, så här i en självbiografisk inramning från krigsåren: fullkomligt hjärtskärande.« SYDSVENSKAN1970, mitt under en personlig kris, bestämmer sig språkmästaren Georges Perec för att återskapa sin barndomsfantasi om W, en isolerad ö utanför Eldslandet, där de olympiska idealen råder. Gradvis formulerar han också minnet av sin verkliga, smärtsamma uppväxt. Historien om en judisk pojkes ensamhet i andra världskrigets Frankrike, om livet som undangömd och identitetslös, lägger sig parallellt med barnets drömvärld.Kontrasten mellan fantasi och minne gör att läsaren blir varse utrymmet däremellan, det som endast kan sägas genom att utelämnas.I översättning av Sture Pyk.»W eller minnet av barndomen är ett mästerverk, en av de bärande grundstenarna i detta gåtfullt glänsande författarskap.« PER BERGSTRÖM, KRISTIANSTADSBLADET»Att läsa Perec är att förnya läsandet. Och bli underhållen under tiden; också när det handlar om hans bittra och tragiska barndomsminnen. Eller glömskan av dem.« CURT BLADH, SUNDSVALLS TIDNINGGEORGES PEREC [1936-1982] är den konceptuella litteraturens franske mästare, författare till romanklassiker som Livet en bruksanvisning, W eller minnet av barndomen och Försvinna.