Herta Müller

From her childhood in Romania, in a village 'as small as a thimble on the edge of the world', through to life in exile in Germany, Herta Müller's story unspools against the tumultuous history of Romania in the latter half of the twentieth century. Here, the Nobel Prize laureate reflects on cultural history, memory and trauma, and on what it was to live and write during Ceausescu's regime: on the friendships that buckled under the weight of fear and paranoia; on the experience of being surveilled and interrogated; and on the unique blend of fear and tedium borne through life under totalitarianism. The Village on the Edge of the World is a book that chronicles the minutiae of life under both fascism and the Soviet Union, while charting the existential questions posed by these regimes of the twentieth century - and how they remain with us in the twenty-first.

'I've been summoned, Thursday, ten sharp.' So begins one day in the life of a young clothing-factory worker during Ceausescu's totalitarian regime. She has been questioned before, but this time she knows it will be worse. Her crime? Sewing notes into the linings of men's suits bound for Italy. 'Marry me', the notes say, with her name and address. Anything to get out of the country.As she rides the tram to her interrogation, her thoughts stray to her friend Lilli, shot while trying to flee to Hungary; to her grandparents, deported after her first husband informed on them; to Major Albu, her interrogator, who begins each session with a wet kiss on her fingers; and to Paul, her lover and the one person she can trust. In her distraction, she misses her stop and finds herself on an unfamiliar street.And what she discovers there suddenly puts her fear of the appointment into chilling perspective. Bone-spare and intense, The Appointment is a pitiless rendering of the terrors of a crushing regime.

Set in Romania at the height of Ceausescu's reign of terror, The Land of Green Plums tells the story of a group of young students, each of whom has left the impoverished provinces in search of better prospects in the city. It is a profound illustration of a totalitarian state which comes to inhabit every aspect of life; to the extent that everyone, event the strongest, must either bend to the oppressors or resist them and perish.

«En rumano es muy frecuente decir: "He vuelto a ser un fais n", que significa: "He vuelto a fracasar", "No lo he logrado". O sea, en rumano, el fais n es un perdedor. Herta M ller, Premio Nobel de Literatura 2009 El fais n es un ave que no vuela, vive en el suelo, es una presa f cil que no puede escapar. En esta obra la autora refleja la resignaci n y desesperanza interior de los a os previos a su exilio. Aborda el destino de una familia de origen alem n que espera con ansiedad la autorizaci n para abandonar Ruman a. Los personajes, asfixiados por unas fronteras no solamente geogr ficas, trazadas por los aparatos represivos de la dictadura, reflejan una gran tensi n en sus vidas. Angela Merkel dijo... «Precisamente ahora, 20 a os tras la ca da del muro de Berl n, es una se al maravillosa que se honre con el Nobel de Literatura a una escritora que ha vivido esta experiencia en carne propia. ENGLISH DESCRIPTION In Romanian, it is very common to say: "I have become a pheasant again," which means: "I have failed again," "I didn't make it." In Romanian, the pheasant is a loser. Herta M ller, Nobel Prize in Literature 2009 The pheasant is a bird that does not fly, lives on the ground, and is an easy prey that cannot escape. In this work, the author reflects the resignation and inner despair of the years leading up to her exile. She addresses the fate of a German family anxiously awaiting permission to leave Romania. The characters, suffocated by borders that are not only geographical, drawn by the repressive apparatus of the dictatorship, reflect great tension in their lives. Angela Merkel said... "Precisely now, 20 years after the fall of the Berlin Wall, it is a wonderful sign that a writer who has lived this experience firsthand is honored with the Nobel Prize in Literature."

Oavsett om Herta Müller läser Heinrich Bölls, Liao Yiwus eller Georges-Arthur Goldschmidts verk eller skriver om politiska skeenden tar hon alltid ställning för det uppriktiga. Hon känner väl till skrattets subversiva kraft och vet att diktatorer inte tolererar något så fruktansvärt som sanningen. Men vårt samhälle är dock inte oförstörbart. Står vi upp för våra värderingar när det gäller att skydda minoriteter, de som förföljs och lever i exil? I denna bok samlas en rad texter och tal som Herta Müller hållit det senaste decenniet.Herta Müller föddes 1953 i Ni chidorf i Rumänien. I flera romaner skildrar hon hur det var att leva i den tyskspråkiga minoriteten i diktaturens Rumänien. År 1987 lämnade hon landet efter att ha förföljts för sin kritik av regimen. Sedan dess bor hon i Tyskland. Hon tilldelades Nobelpriset 2009 med motiveringen att hennes verk »med poesins förtätning och prosans saklighet tecknar hemlöshetens landskap«. Denna samling innehåller en rad av hennes artiklar och tal från det senaste decenniet. Boken har översatts till svenska av Aimée Delblanc.

Politiske og litterære essays der sætter fokus på frihedens og værdighedens pris.Herta Mu¨ller belyser eksilet og hjemlandets betydning, og hun kender latterens undergravende kraft i en verden hvor sandhedens stemme ofte trues til tavshed. Hun læser forfattere som Heinrich Böll og Liao Yiwu og tager altid stilling til fordel for dem der tør trodse magthaverne. Samtidig stiller hun skarpe spørgsmål til vores egen samvittighed: Lever vi virkelig op til vores værdier når det gælder beskyttelsen af dem der flygter og dem der bliver forfulgt.Nobelprismodtager Herta Mu¨llers essays udforsker menneskets kamp for sandhed og oprigtighed i en verden fuld af undertrykkelse.

An unexpected, exciting work from one of the most protean writers ever to win the Nobel Prize. To create the poems in this collection, Herta Müller cut up countless newspapers and magazines in search of striking phrases, words, or even fragments of words, which she then arranged in the form of a collage. Father’s on the Phone with the Flies presents seventy-three of Müller’s collage poems for the first time in English translation, alongside full-color reproductions of the originals. Müller takes full advantage of the collage form, generating poems rich in wordplay, ambiguity, and startling, surreal metaphors—the disruption and dislocation at their core rendered visible through stark contrasts in color, font, and type size. Liberating words from conformity and coercion, Müller renders them fresh and invests them forcefully with personal experience.

In 1987 Fabio Ponzio decided to embark on a photographic odyssey in search of Eastern Europe. When he arrived in Poland the country was on the verge of collapse. There was little food in the shops and the queues to buy bread were immense. In Ceausescu’s Romania, people’s lives were reduced to a succession of dark days; the Securitate wielded absolute control and used informants, bribery and violence to beat any instinct for freedom out of individuals. In the same period, in Yugoslavia, the beginnings of what was to become the catastrophe of successive years were being laid out, while the West looked on in supreme indifference. In the autumn of 1989, everything changed. The various regimes of the communist countries of Central and Eastern Europe began to collapse in Budapest, Berlin, Warsaw, Prague, Sofia and Bucharest in a domino effect that continued in Albania and ended two years later in the Soviet Union. Ponzio continued his travels across an immense territory with a Leica, three Nikons and 100 rolls of film, in search of the people of the East, documenting the old energy that had been fortified through pain and sacrifice, now joined by a new energy, full of hope. Year after year, Ponzio returned to capture the many faces and stark differences of the other Europe, in search of the elements that make up the shared destiny of the peoples of Eastern Europe. Collected here are his stunning portraits of their traditions and faith, humility and courage, vulnerability and survival.

Herta Müllers passion för att skapa collagedikter har vuxit fram ur minnen av censur och lögner. I Lögnen är ett klätterdjur – den första volymen med Nobelpristagaren Herta Müllers collagedikter på svenska – kommer vi författaren in på livet. Här möter vi hennes lekfulla sidor. Det är makalöst vilka betydelser hon kan ge sina bokstäver och ord. Hemma samlar hon dem i olika små ordskåp. »Att jag idag äger hundratusentals ord hemma, tycker jag är en lycka«, skriver Herta Müller i bokens förord. I boken publiceras svenska översättningar tillsammans med Müller färgsprakande originalcollage.

”Utopier er drømme. Man ved bare aldrig hvem der begynder at drømme. Når en håndfuld tager drømmerierne alvorligt, er det oftest en håndfuld fundamentalister eller halvstuderede eller analfabeter. De drømmer bare på vegne og bekostning af de andre. De er bare ikke bange for at løse drømme fra papiret. Og når en håndfuld drømmer, begynder et par millioner at skælve.” Sult og Silke indeholder Herta Müllers essays skrevet mellem 1990 og 1995, mellem socialismens sammenbrud og fremkomsten af ??nye kortlivede utopier. Sandhed og løgne, oprigtighed og svig, magt og modstand i et diktatur, det er vigtige temaer for den nobelprisvindende forfatter. Herta Müller (f. 1953) er tysksproget forfatter fra Rumænien. I 2009 blev hun tildelt Nobelprisen i litteratur. Hun bor i Berlin.

Äntligen nyutgåva på svenska. Med efterord av Herta Müller En av de klaraste blickarna på hur Förintelsen har påverkat de som överlevde.Ruth Klüger föddes 1931 in i en la karfamilj i Wien. Som elvaåring deporterades hon med sin mor till Theresienstadt. Därifrån skickades hon vidare och kom först till Auschwitz-Birkenau och sedan till lägret Gross-Rosen. Under krigets sista månader lyckades hon fly med sin mor och de höll sig gömda fram till krigsslutet. År 1947 emigrerade hon till New York. Efter studier och forskning har hon varit professor vid både Princeton och UC Berkeley. Klüger har publicerat ett flertal böcker, både i litteraturvetenskap och om sitt liv. Mest berömd av dessa är Leva vidare som beskriver hennes liv under nazismen och hur hon överlevde flera koncentrationsläger. Med en osentimental stil beskriver hon den komplicerade relationen till modern, hur kriget och Förintelsen pa verkat hennes liv. Ett skarpögt vittnesmål som vägrar att förenkla historien eller erbjuda någon falsk tröst. Till denna nyutgåva har översättaren reviderat sin översättning.

På juldagen år 1989 avrättades Nicolae Ceausescu. Då hade han under mer än tjugo år styrt Rumänien med järnhand, utarmat hela befolkningen och skapat en totalitär stat, genomsyrad av medborgarnas rädsla. Oerhört drabbande beskriver Herta Müller här hur hunger och skräck påverkade rumänernas vardag, och hur folket i allmänhet och kvinnorna i synnerhet förföljdes och kontrollerades i en av kalla krigets kommunistdiktaturer.För var och en kommer livet att klyvas i två delar: i Ceausescus tid och i tiden efter. Och där hunger och siden en gång och sedan om och om igen har vidrört varandra, där ett helt land förtätats till några få kvadratmeter som slagit runt som vanvett framför ögonen, där stannar rädslan kvar. Envetet och seglivat, rytmiskt som slagen från ett andra hjärta i knäna, följer den stegen. Herta Müller är född 1953 i Rumänien och tillhörde en av de tyskspråkiga minoriteterna i landet. Hennes första bok, novellsamlingen Flackland, gavs ut 1982 men hade censurerats av Nicolae Ceausescus regim. Då hon i samband med utgivningen av sin andra bok talade öppet på Frankfurts bokmässa om diktaturen i sitt hemland, förbjöds hon att ge ut fler böcker i Rumänien och tvingades 1987 i landsflykt. Herta Müller är numera bosatt i Berlin. 2009 tilldelades hon Nobelpriset i litteratur för att hon "med poesins förtätning och prosans saklighet tecknar hemlöshetens landskap". Herta Müller har, förutom skönlitteratur, skrivit lyrik samt ett flertal essäer, däribland Hunger och siden, som är översatt till svenska av Bodil Zalesky.

Jag satte mig vid bordet och väntade på att det skulle bli midnatt. Och det blev midnatt men patrullen var försenad. Tre timmar måste jag vänta. Det var knappt att jag stod ut. Så var de där. Min mor höll fram rocken med sammetslinningen till mig, jag kröp in i den. Hon grät. Jag tog på mig de gröna vantarna. Ute i farstun, precis där gasmätaren sitter, sade min mormor: JAG VET ATT DU KOMMER TILLBAKA.Denna mening bevarade jag inte avsiktligt i mitt huvud. Jag tog med den till lägret utan att veta om det. Jag hade ingen aning om att den följde med mig. Men en sådan mening lever sitt eget liv. Den arbetade inom mig mer än alla de böcker som jag tagit med mig. JAG VET ATT DU KOMMER TILLBAKA. Den blev medbrottsling till hjärtskyffeln och motståndare till hungerängeln. Eftersom jag har kommit tillbaka kan jag säga det. En sådan mening håller en vid liv.Rumänien mot slutet av andra världskriget. Landets tyskspråkiga minoritet lever i skräck. "Klockan var tre på natten till den 15 januari 1945 när patrullen kom och hämtade mig. Kylan tilltog, det var -15 grader." Så börjar den unge huvudpersonen i Andningsgunga sin berättelse. Fem år som han inte vet någonting om ligger framför honom. Fem år från vilka han kommer att återvända som en annan människa.Herta Müllers Andningsgunga är en tilldragelse. I en överväldigande, poetisk roman berättar hon om en ung man från Transsylvanien och hans öde i ryskt fångläger. Efter Röda arméns inmarsch i Rumänien 1944 deporterades alla arbetsföra män och kvinnor i landets tyskspråkiga minoritet till arbetsläger i Sovjetunionen. Också Herta Müllers mor tillbringade fem år i läger, men det var en erfarenhet som hon efteråt vägrade att tala om med sin dotter.När Herta Müller senare i livet mötte poeten Oskar Pastior, liksom hon tysk-rumänsk författare i exil, föddes tanken att de tillsammans skulle kunna berätta om denna närmast okända period i hemlandets historia. Pastior hade själv vistats i ett av Gulaglägren i Ukraina. 2004 reste han och Herta Müller dit för att samtala, minnas och samla vittnesmål från andra överlevande. När Pastior oväntat avled ett par år senare stod Herta Müller ensam kvar med sina anteckningar. Så småningom bestämde hon sig för att trots allt skriva lägerfångarnas glömda historia.Genom en ungs mans individuella historia lyckas Herta Müller i oförglömliga bilder synliggöra ett hittills nästan okänt kapitel ur Europas förflutna.2009, tjugo år efter murens fall, tilldelas den tysk-rumänska författaren Herta Müller Nobelpriset i litteratur, för att hon "med poesins förtätning och prosans saklighet tecknar hemlöshetens landskap."

Redan då var räven jägare utspelar sig i Rumänien vid tiden för Ceausescus fall. Adina, en ung lärarinna och dissident, märker en dag att någon har genomsökt hennes lägenhet.När hon upptäcker att den som spionerar är mannen hennes bästa väninna Clara har förälskat sig i bryter Adina deras långa vänskap. Trots detta varnar Clara henne för en förestående arrestering och hon flyr ut på landet. Diktatorns fall blir hennes räddning.Med ett sparsmakat, egensinnigt språk som ligger nära poesin ger Herta Müller en kusligt inträngande bild av hur människorna påverkas och deformeras av diktaturens allestädes närvarande hot, av förtrycket och terrorn.Redan då var räven jägare är hennes femte bok, och gavs ut första gången på svenska 1994.

"När ni skriver, glöm inte datum, och lägg alltid med ett hårstrå i brevet, sade Edgar. Om det inte finns något, vet man att brevet har öppnats." Den lilla gruppen vänner måste hela tiden akta sig för Securitatemännen i Ceausescus Rumänien. De vet aldrig när det är dags för nästa förhör, så det är lika bra att försöka göra det bästa möjliga av situationen. Med hjälp av språket, berättelserna och humorn försöker vännerna överleva det totalitära förtrycket. Herta Müllers poetiska stil med vågad och slående symbolik hittar samband mellan språket och världen där vi minst anade att de fanns. Romanen Hjärtdjur belönades med det prestigefulla europeiska litteraturpriset Aristeion 1995.