Karin Boye

Novellix – stora ord i litet format. Vid glädje och sorg, i möten och avsked, vid högtider och de stora ögonblicken som formar våra liv – i alla dessa stunder kan poesin sätta ord på det vi känner. Samlade kring fyra teman rymmer denna ask över 70 av våra mest älskade dikter. Här möter vi poeter som Karin Boye, Edith Södergran, Tomas Tranströmer, Pär Lagerkvist och Nils Ferlin, vars dikter följt generationer av läsare. Ord att läsa, återvända till och bära med sig hela livet. Innehåller fyra böcker: ”Vart ord av dig” och 21 andra dikter om kärlek och längtan ”Lyckans minut” och 16 andra dikter om barndom och livets början ”Aftonen” och 17 andra dikter om sorg och saknad ”Min tysta granne” och 15 andra dikter om livet och människan på jorden

Astarta - tak reklamschiki narekli zolotoj maneken na modnoj vitrine. Drevnjaja finikijskaja boginja, supruga strashnogo Vaala vozvraschaetsja v KHKh vek prekrasnoj bezlikoj kukloj - demonom nenasytnogo potreblenija, lomajuschim dushi i zhizni. Zdes ona - simvol sovremennoj tsivilizatsii, beskonechno privlekatelnoj izdali i bezdushnoj vblizi: krasota oborachivaetsja manipuljatsiej i obektivatsiej, zhurnalistika vret i morochit, a shelka na vitrinakh oplacheny detskimi zhiznjami v dalekikh stranakh, - kak budto i ne proshlo 90 s lishnim let s napisanija romana. "V konechnom schete" - tsikl psikhologicheskikh zarisovok i novell o razlade s sobstvennym "ja". Sobytija razvivajutsja to v Shvetsii, to na Balkanakh, to v sovremennom mire, to v polujazycheskoj drevnosti, a chitatelju oni pokazany glazami nezaurjadnogo personazha (kak pravilo, zhenskogo), perezhivajuschego konflikt s sobstvennymi predstavlenijami o sebe i o zhizni. Avtor - znakovaja figura dlja evropejskoj literatury KHKh veka. Tonkij, pochti meditsinskij psikhologizm (Boje uvlekalas Frejdom!).Aktualnye voprosy "obschestva potreblenija", kritika industrii media i obektivatsii cheloveka Poetichnyj, metaforichnyj, ironicheskij jazyk. Karin Boje (1900-1941) - odna iz samykh jarkikh i tragicheskikh figur shvedskoj literatury, pisatelnitsa, zhurnalistka, a dlja shvedov ona prezhde vsego vydajuschajasja poetessa. Ee tvorchestvu prisuschi paradoksalnaja metaforichnost i pronzitelnaja iskrennost. Vsemirnuju izvestnost Boje prinesla antiutopija "Kallokain" - roman o totalitarnom gosudarstve buduschego. Zhizn samoj Karin Boje, korotkaja, nasyschennaja i dramaticheskaja, - po suti tozhe gotovyj sjuzhet dlja romana. Perevod so shvedskogo: Olga Vronskaja, Irina Matytsina, Olga Mjaeots, Lidija Starodubtseva, Ekaterina Chevkina Dizajn oblozhki: Tatjana Kormer

Karin Boyes människoideal är ett individuellt uttryck så långt drivet att det uppgår i det kollektivas »träd«, samtidigt som det i hennes språks innersta finns ett motstånd mot civilisationens normer. Denna dubbelhet, det universella tilltalet och ett känslans motstånd, skapar en spänning i Boyes dikter som gör dem lika aktuella i dag som när de skrevs. Samlingen De sju dödssynderna och andra efterlämnade dikter [1941] publicerades postumt och innehåller förutom titeldikten bland andra dikterna »Din röst « och »Träden«. KARIN BOYE [1900-1941] är en av Sveriges mest älskade poeter och författare, känd för sitt intensiva språk och existentiella djup. Hon debuterade 1922 med diktsamlingen Moln och skrev både lyrik, romaner och essäer, varav romanen Kallocain [1940] är den mest kända.

Då han såg, att karlarna vid maskinerna inte hade lagt märke till honom – steg kunde man ju inte höra i vinet från sågklingorna – böjde han sig ner och grävde i en av spånhögarna, tog upp en handfull av de lövtunna trästrimlorna och kramade dem smeksamt mellan fingrarna. Han blev tung i bröstet av det där tjocka som kallas längtan, och han visste mycket väl vad det var han längtade efter.Karl-Gunnar älskar trä. Han älskar hur det luktar, hur mjukt spånet känns under fötterna, hur snälla alla som jobbar i verkstaden är mot honom. Dessutom vantrivs han i skolan, han tycker det är svårt och jobbigt och inte alls lika rofyllt som det verkar vara i snickarnas verkstad. Men Karl-Gunnar har en familj med mycket pengar och höga förväntningar, och hans pappa vill minsann inte ha en snickare till son. Min son blir inte snickare är en berättelse om uppväxt och identitet, om att vilja gå sin egen väg i en värld som redan bestämt vem man ska vara.

När Karl-Gunnar kliver in i snickeriverkstaden för att få ett par skidor lagade, öppnas en ny värld. Doften av trä, rytmen i arbetet, känslan av att skapa något med händerna - allt talar till honom. Men drömmen om ett liv som snickare krossas snabbt när han möter sin fars oförstående blick och obönhörliga dom: det är inte ett yrke för en pojke som han. Med stillsam skärpa berättar Karin Boye om en pojkes första kollision med vuxenvärldens värderingar, där längtan efter mening och frihet ställs mot det som anses vara rätt och fint. KARIN BOYE [1900-1941] är en av Sveriges mest älskade poeter. Hon var också romanförfattare, novellist och översättare. Som prosaförfattare är hon mest känd för sin dystopiska roman Kallocain [1940].

I Merit vaknar låter Karin Boye kravet på renhet kollidera med strävan efter hängivenhet. Merit har blivit änka. Hon känner Sunes närvaro och fortsätter att leva i hans närhet. Sune har burit på en mörk hemlighet, som Merit nu får reda på. Merit hamnar i chocktillstånd. Men Merit lär känna paret Rut och Håkan. Hon beundrar Rut, såväl till det yttre som till det inre. Rut ser Merit som en sällsynt själsfrände och bjuder henne till sitt hem. I hög grad dominerar psykologiska och etiska frågor Karin Boyes prosa, inte minst berättelsen om Merits uppvaknande. Inte bara Rut utan också hennes make har känt intuitiv kontakt. Förvånansvärt nog är Merit den enda han betror sin hemlighet, säkert i mångas ögon svartare och tyngre än Sunes. Precis som i Lindelöws andra Boye-utgåvor så ingår extramaterial, denna gång en novell som handlar om Merit vaknar, Författaren som ljög, dikter med anknytning till romanen, brevcitat och ett förord av författaren och psykologen Lydia Sandgren. Utgåvan avslutas med ett efterord av Barbro Gustafsson Rosenqvist.

Den här asken rymmer fyra av våra allra käraste författare som var och en på sitt karaktäristiska sätt berättar om kärlek och familjeband. Astrid Lindgren skildrar det starka bandet mellan två systrar och lyckan över en magisk docka. Karin Boye berättar ur en liten flickas perspektiv om att längta efter bekräftelse och sin mors kärlek. Hjalmar Söderberg beskriver innerligt hur förbjudna känslor kan ta sig uttryck när vi blivit äldre. Och sist, men inte minst, ger Selma Lagerlöf oss en romantisk historia i värmländsk idyll där kärleken tar en oväntad vändning.Asken innehåller fyra böcker:Astrid Lindgren – Allrakäraste Syster & MirabellSelma Lagerlöf – DunungenHjalmar Söderberg – Blek kärlek & två andra novellerKarin Boye – Mammas duktiga flicka

And at the same time, a fierce longing welled up in her. To sail away from shore once again, to be new, to be free, to start afresh, to be a blank page... “This has gone too far,” she muttered to herself in a grave tone. “Surely one is not obliged to endure just about anything?” Deeper inside, she reflected, with relief, that maybe – just maybe – a new form of freedom awaited her.

Four books with short stories by some of Sweden s most beloved authors - a quartet of classic Swedish literature! This box includes: Astrid Lindgren - Most Beloved Sister & MirabelleAugust Strindberg -Frictions Selma Lagerlöf - The Silver Mine Karin Boye - Ella Breaks FreeThe concept of Novellix is simple; small books, big stories, all contained within beautiful, accessible packages, perfect for reading on the go.

Karin Boyes roman För lite i nyutgåva med efterord av Johan Svedjedal. Boken handlar om en författare som heter Harald. När berättelsen börjar är han allmänt nedstämd för att han tycker sig ha tappat greppet om sitt liv och vad han håller på med. Han debuterade 15 år tidigare med en diktsamling som gjorde succé. Då hyllades han av kritikerna och betraktades som ett nytt löfte. Sedan följde några romaner som också var bra, men därefter gick det sämre och sämre. Den huvudsakliga förändringen var att han så plötsligt blev familjeförsörjare. När hans tillfälliga flickvän Gertrud råkade bli gravid för tio år sedan blev det nödvändigt att genast gifta sig och inom kort hade han både Gertrud (som blev hemmafru) och två söner att hålla med allt vad de behövde. Det innebar att han inte kunde fortsätta skriva dikter och seriös prosa, för det gav inte tillräckliga inkomster. Så nu, när romanen börjar, är han fast i "brödskrivandets" svåra position. Hans jobb är att skriva "enkla krönikor och förtjusande noveller för den glättade veckopressen". Han trivs inte alls med sitt liv. Kärleken mellan honom och Gertrud har falnat och han har dålig kontakt med sönerna. Och skrivandet går på tomgång. När han drömde om att bli författare var det inte denna verklighet han såg framför sig. Men så dyker hans ungdoms stora kärlek Thea upp. Hon har varit borta från Stockholm i fjorton år och gjort karriär som konstnär i Berlin, nu flyttar hon in i en bostad med ateljé på promenadavstånd från Harald. Strax förändras allt. Harald som alltid gått långa morgonpromenader för att samla idéer till sina krönikor börjar nu passa på att besöka Thea i hennes ateljé. Deras möten blir allt viktigare för honom. Han minns hur det var att syssla med meningsfullt skapande. Att börja på nytt med Thea är en tanke som lockar. Men han kan samtidigt inte tänka sig att svika Gertrud och sönerna. Finns någon utväg? Berättelsen om Harald (som på ett djupare plan har likheter med vissa inslag i författarens liv), handlar om kampen för mål och mening i tillvaron och om hoppet att till sist hitta sann kärlek. Boken kom ursprungligen ut 1936. Här är den i efterlängtad nyutgåva. Johan Svedjedal har skrivit ett efterord som berättar om Karin Boyes liv under dessa år och om just den här romanens betydelse för hennes författarskap. Karin Boyes roman För lite. I nyutgåva med efterord av Johan Svedjedal. ISBN 978-91-7742-613-4. Högkvalitetspapper, sydda ark, mjuka pärmar med flikar. 176 sidor.

Vsemirnoe Gosudarstvo - sovershennaja imperija buduschego. Zdes dlja osuschestvlenija totalnogo kontrolja za ljudmi otkryto vedetsja nabljudenie, a donosy javljajutsja dolgom kazhdogo porjadochnogo grazhdanina. Khimik Leo Kal - vernyj storonnik pravjaschego rezhima. On razrabatyvaet syvorotku pravdy "kallokain", kotoraja sposobna raskryvat chuvstva i samye sokrovennye mysli ljudej. Teper predateli budut razoblacheny odin za drugim. Ochen skoro Leo nachinaet podozrevat svoju zhenu v izmene i reshaet s pomoschju syvorotki uznat pravdu. No razve ne udivitelno, chto vse na svete, dazhe pravda, terjaet svoju tsennost, kak tolko stanovitsja prinuditelnym?

"Kallokain" - zavoevavshaja mirovuju izvestnost antiutopija, napisannaja shvedskoj pisatelnitsej i poetessoj Karin Boje. Roman stoit v odnom rjadu s takimi znamenitymi antiutopijami, kak "1984" Dzhordzha Oruella, "O divnyj novyj mir" Oldosa Khaksli i "My" Evgenija Zamjatina. Nominatsija na premiju "Prometej" i Retro-Hugo za luchshuju nauchnuju fantastiku. Ekranizatsija v 1981 godu. Mirovaja imperija - sovershennoe gosudarstvo buduschego. Zdes dlja osuschestvlenija totalnogo kontrolja za ljudmi otkryto vedetsja nabljudenie. A donosy javljajutsja dolgom kazhdogo porjadochnogo grazhdanina. Khimik Leo Kall - vernyj storonnik pravjaschego rezhima. On razrabatyvaet syvorotku pravdy "kallokain", kotoraja sposobna raskryvat chuvstva i samye sokrovennye mysli ljudej. Teper predateli budut razoblacheny odin za drugim. Ochen skoro Leo nachinaet podozrevat svoju zhenu v izmene i reshaet s pomoschju syvorotki uznat pravdu. No razve ne udivitelno, chto vse na svete, dazhe pravda, terjaet svoju tsennost, kak tolko stanovitsja prinuditelnym? Ob avtore Karin Boje - shvedskaja pisatelnitsa, poetessa, perevodchitsa, kritik, odna iz naibolee jarkikh predstavitelnits "novoj volny" v literature. "Kallokain" - poslednee proizvedenie, opublikovannoe pri zhizni avtora, on byl napisan za god do samoubijstva Boje. Posmertnyj sbornik ee stikhotvorenij "Sem smertnykh grekhov" vyshel v 1941 godu.

Skjulte lande er Karin Boyes anden digtsamling efter debuten i 1922 med Skyer. Året er 1924, og den unge, søgende Boye læser litteraturhistorie og nordiske sprog i Uppsala – det ses af den nordiske mytologis stærke aftryk i samlingen. Hun er aktiv i den kvindelige studenterforening og i studenteravisen Ergo, men fremfor alt er hun brændende ambitiøs med sin digtning:”Som skønlitterær forfatter ville hun besidde samme slags ild og askese som de videnskabsmænd, hun beundrede. Den var det menneskesyn, den stræben, som Skjulte lande udtrykte. Den skjoldmø, der faldt i bogens sidste digt, var en søster til den forfatter, som ville kæmpe mod mørke og fortvivlelse.” fra Johan Svedjedals Den nya dagen gryr, 2017.Pressen om Skyer: ??????????Benedicte Gui de Thurah Huang, Politiken”WOW!” Lukas Ballin, Weekendavisen

Karin Boye är en av Sveriges mest älskade poeter. Hon var också romanförfattare, novellist och översättare. Som prosaist är hon mest känd för sin dystopiska roman Kallocain, medan hennes noveller till stor del fallit i glömska. I denna utgåva samlas för första gången samtliga Karin Boyes noveller i en volym. Novellerna är genomgående idéburna - något de även kritiserats för - men de är samtidigt egenartade och skrivna på en kärnfull, extatisk prosa som ger en inblick i Boyes liv och den medelklassmiljö hon rörde sig i. Utmärker sig gör till exempel Preludium, om ett barndomsminne konkretiserat genom psykoanalys, och Gudarnas spår, som utforskar brytningen mellan det hedniska och det kristna. Här finns även den ofullbordade Uppsalaskildringen Asketer, ett av Boyes främsta prosaverk.Texterna är hämtade ur originalsamlingarna Uppgörelser [1934], Ur funktion [1940], samt Bebådelse [1941], som utkom en kort tid efter Boyes död och innehåller romanfragment och skisser, såväl som noveller. Tillsammans kompletterar de bilden av ett av den svenska litteraturens stora författarskap.KARIN BOYE, född 1900 i Göteborg, död 1941 i Alingsås. Hon debuterade 22 år gammal med diktsamlingen Moln [1922]. Hennes dikter handlar ofta om en önskan om att leva riktigt, en längtan efter klarhet och rättvisa, samtidigt som hennes språk genom sina anpassningar till kulturens normer visar fler bottnar, inte minst när det gäller temat kärlek. Som prosaförfattare är hon mest känd för romanen Kallocain [1940].

Året er 2000 og vi befinner oss i Verdensstaten, et land som befinner seg i en permanent krig, og som er preget av hjernevasking, propaganda og angiveri. Gjennom øynene til vitenskapsmannen Leo Kall, oppfinneren av sannhetsserumet Kallocain, får vi innblikk i et totalitært samfunn som er bygget på overvåking og mistenksomhet, der individets frihet er blitt ofret for fellesskapets beste. Kallocain er middelet som skal fullbyrde statens kontrollsystem ved å nekte selv tankens privatliv, og er det siste steget mot forvandlingen av mennesket til en «lykkelig, sunn celle i Statens organisme». Kallocain er en skremmende fremtidsvisjon om et politidrevet og militarisert samfunn, men den viser også en tro på menneskets evne til å løsrive seg. Karin Boyes roman ble opprinnelig utgitt i 1940 og kan nevnes ved siden av George Orwells 1984, Aldous Huxleys Vidunderlige nye verden og Ray Bradburys Fahrenheit 451, som alle er dystopiske romaner om totalitære samfunn med koblinger til den politiske utviklingen like før og etter andre verdenskrig.