Karin Boye

Boken innehåller Karin Boyes samlade dikter bestående av diktsamlingarna Moln, Gömda land, Härdarna och För trädets skull, utöver ett antal efterlämnade dikter utgivna efter hennes död, bland annat De sju dödssynderna. Karin Boyes och Erik Mestertons översättning av T.S. Eliots dikt Det öde landet har dock av upphovsrättsliga skäl utelämnats ur denna samlingsutgåva..

Kallocain beskriver ett framtida samhälle där allt sker för Statens bästa. Människorna övervakas och kontrolleras ständigt. För att hjälpa Staten att bli mer effektiv, har Leo Kall uppfunnit ett medel - kallocain. Det får människorna att avslöja sina innersta tankar. Men då visar det sig att många drömmer om en helt annan sorts samhälle.Boken är en kuslig vision av den totalitära statens skräckvälde. Men den skildrar också en stark tro på människans förmåga att skapa en annan, levande värld.Dystopin Kallocain utkom 1940 och är Karin Boyes sista och mest kända roman. Den har jämförts med världsklassiker som 1984 av George Orwell och Du sköna nya värld av Aldous Huxley. Boye hämtade inspiration till boken i samhällsutvecklingen i Tyskland och Sovjetunionen före andra världskriget.Klassiker ger en djupare förståelse för vår tid och kan användas i undervisningen. Under konceptet Tidlösa berättelser ger vi ut lättlästa versioner av klassiker och sagor som är just tidlösa. Tack vare det kan alla elever oavsett läsförmåga läsa samma berättelse, men i olika utgåvor.

Karin Boye hör till vår litteraturs mest älskade och mest lästa poeter. Dikten »Ja, visst gör det ont när knoppar brister«, som ingår i samlingen För trädets skull, är troligtvis den mest citerade dikten i svenskspråkig poesi. Boyes människoideal är ett individuellt uttryck så långt drivet att det uppgår i det kollektivas »träd«, samtidigt som det i hennes språks innersta finns ett motstånd mot civilisationens normer. Den dubbelheten, det universella tilltalet och ett känslans motstånd, skapar en spänning i verket, som gör Boyes dikter lika aktuella i dag som när de skrevs. Här samlas Karin Boyes samtliga diktsamlingar: Moln [1922], Gömda land [1924], Härdarna [1927], För trädets skull [1935], samt den postumt utgivna De sju dödssynderna & andra efterlämnade dikter [1941]. Ett oumbärligt verk för alla med intresse för svensk poesi. KARIN BOYE, född 1900 i Göteborg, död 1941 i Alingsås, var poet, romanförfattare, novellist och översättare. Som prosaist är hon mest känd för sin dystopiska roman Kallocain [1940]. Men allra främst är Karin Boye poet. Hennes dikter handlar ofta om en önskan om att leva riktigt, en längtan efter klarhet och rättvisa, samtidigt som hennes språk genom sina anpassningar till kulturens normer visar fler bottnar, inte minst när det gäller temat kärlek.

Merit är änka sedan tre år. Hon vårdar minnet av sin make Sune och deras gemenskap. För Merit saknar livet nya mål – hon anser sig ha upplevt det fullkomliga under sitt äktenskap. En hemlighet om den döde maken får Merit att inse att hennes äktenskap vilade på en lögn... Hon lär känna makarna Willer, som på ytan tycks ha ett bra äktenskap, präglat av ärlighet och rationalitet. Det visar sig dock att även detta äktenskap vilar på en lögn. Huvudpersonerna tvingas ta konsekvenserna av sina handlingar...

I För lite (1936) befinner sig författaren Harald Måhrman i centrum. Han är gift med Gertrud och har två söner. Thea Werring, Måhrmans ungdomskärlek, dyker upp i hans tillvaro igen och väcker honom till liv. Hon tar honom och hans arbete på allvar. Därefter inträffar en katastrof – som förändrar huvudpersonens belägenhet i grunden. ”För lite” kan åsyfta litterära ambitioner som ges för lite utrymme, ett kärlekslöst äktenskap, att våga för lite... Detta är också en roman med flera samtal – om konsten, kärleken och äktenskapet.

Titeln är namnet på en gudinna, men även på en skyltdocka i guld som har tagits fram för att ge mera drömdjup åt nya klädkreationer, påminna om det överjordiska i kvinnligheten. Den modernistiska texten är skapad med collageteknik, med kritik riktad mot konsumtionssamhället. Den utspelar sig i Stockholm, men tar avstickare till tweedens hemland Skottland och till den åttaåriga textilarbetaren Puh-Li, i Kina. Från yta till substans. Från dröm till verklighet.

Denna bok innehåller alla diktsamlingar som Karin Boye gav ut under sin livstid, Moln (1922), Gömda land (1924), Härdarna (1927), För trädets skull (1935), samt den postumt utgivna De sju dödssynderna och andra dikter (1941). Med hela 183 dikter är detta den definitiva samlingen av hennes lyrik.

Kemisten Leo Kall har uppfunnit drogen som ska garantera att även de mest obekväma ställs i Statens tjänst - kallocain får människor att avslöja sina innersta tankar. Redan vid första testerna på frivilliga chockas Kall över vad som döljer sig under ytan även hos absolut lojala medsoldater. När allt kommer omkring hyser kanske även Kall känslor och önskningar han helst inte vill veta av. Vid tiden för sin död stod Karin Boye på höjden av sin litterära skaparkraft. Året innan gav hon ut den mästerliga romanen Kallocain [1940], om ett totalitärt samhälle där alla står under övervakning. Om fångenskap och konformism. Men också om en frihetslängtan som är organisk; i grunden ostoppbar. KARIN BOYE [1900-1941] hör till våra mest klassiska författare och poeter. Boye har blivit folkkär, mest för det universalistiska uttrycket i hennes dikt. Samtidigt reser hennes språks innersta ett uppror mot sin civilisations normer, vilket märks tydligt i Kallocain [1940], som är hennes mest lästa roman. Romanen brukar kallas »dystopisk« och »science fiction«, men kan lika gärna läsas som en samtidsroman.

Journalistik i urval innehåller essäer och recensioner ur Arbetet och Social-Demokraten, skrivna 1933 och 1934. Här möter vi en Boye som undviker betygsättning, men däremot ofta invänder och bedömer den konstnärliga kvalitén för olika alster. Hon kan också ha sociala eller politiska synpunkter där böcker handlar för mycket om privata problem utan att ta hänsyn till de ”samhällsutsikter” som tre av hennes recensioner har som rubrik. I de två avslutande recensionerna av nazistisk litteratur framför hon kritik som fortfarande känns ytterst aktuell.

Världen styrs av två militariserade supermakter, Världsstaten och Universalstaten. Huvudpersonen och kemisten Leo Kall är ”medsoldat” i Världsstaten. Hans sanningsdrog, kallocain, får människor att avslöja sina innersta hemligheter. Angiveri, övervakning och lydnad i skuggan av staten är viktiga komponenter - och Leo blir slutligen själv ett offer för omständigheterna... Kallocain betraktas som Boyes mästerverk som prosaförfattare.

Romanen Krise, som forelå i 1934, er ikke bare en nær.gående beretning om et opprevet ungpikesinn, en ung sjel i de dypeste konflikter mellom tro og tvil og retningsløse drifter. Det er en eksistensielt rystende roman der hele verdensordenen står på spill. Ja, forfatteren lar den gode og den onde makt spille sjakk om hegemoniet, hvit mot svart. En mørk og en lys side som bekjemper hverandre. Den lyse kraften er den kristne moralismen og den mørke kraften pubertetens sprengende vekstkraft med «hemmelige ønsker og fantasier, fulle av raseri og nytelse». Krise er en feberhet roman, ført i pennen med logisk stringens og intellektuell klarhet. Og stor patos. Den har partier som er rent uhyggelige i sine eksatologiske skildringer. Den er et bitende oppgjør med repressiv religionsutøvelse og knugende konvensjonelle autoriteter. Det er en kompromissløst sannhetssøkende tekst, ydmykt lidenskapelig nedtegnet av et varmt poetisk sinn.

Föreliggande volym inleds med ett antal självbiografiskt präglade uppsatser. Karin Boye skrev även skådespel. Enaktaren ”Hon som bär templet” skrevs ursprungligen för radioscenen, men förekom istället på teaterscenen och i BLM. Spännande och intellektuellt. Vi ser motsättningen mellan statsformernas demokrati och sinnets demokrati, mellan människan och samhället, i en farlig, tillspetsad kontext.I treaktaren ”Idol” är syskonen Berenius fostrade i den glödande idealismens farliga omgivning, om vilkas själar äkthetens och förtryckets livsmakter kämpar.Boken avslutas med en reseskildring från en resa till Sarajevo 1931

Bebådelse innehåller romanfragment, noveller och skisser, utgivna efter Karin Boyes död. De ofullbordade romanerna Asketer och Bebådelse behandlar båda på ett personligt vis moraliska problem och trosfrågor aktualiserade av världskrisen på 1940-talet. Romanfragmentet Handicap skildrar den intellektuella kvinnans känslomässiga svårigheter. Bland novellerna märks Världssmärta, som tecknar ett porträtt av Boye i 15-årsåldern, en poet i vardande. Flera av novellerna hämtar sina motiv ur barnens tillvaro. Novellen Ovänner med Orvarssons utgör Boyes enda försök i en burlesk genre. Äventyr i Kandia och Samtal mellan nygifta handlar om erotisk besvikelse. Den senare trycktes postumt och blev bland det allra sista av författarens hand.

Karin Boye skrev under åren 1917-21 ner en samling betydelsefulla tankar, infall och reflexioner i en liten notisbok. Dessa dagboksanteckningar publicerades första gången 1949, under titeln ”Tankejournalen” - en titel som har behållits i denna nyutgåva. Texterna är allvarliga och visar på författarens djup. Ett genomgående tema är hennes funderingar kring hur man bör leva och varför. Liksom i 1949 års utgåva ingår här även en samling anteckningar nedskrivna 1919, då författaren var starkt influerad av kristendomen. 1949 publicerades dessa anteckningar under titeln ”Den kristna dagboken”. Då texten framstår som en samling anteckningar mer än en regelrätt dagbok presenteras de här under titeln ”Tankar kring kristendomen”.

De sju dödssynderna utgavs 1942, kort efter Karin Boyes död. Ett antal dikter i denna samling hade tidigare publicerats i olika tidningar och tidskrifter, men i huvudsak återfanns materialet i Boyes kvarlåtenskap i form av färdiga manuskript och utkast. Först i boken finner vi De sju dödssynderna, en längre diktcykel som Boye aldrig hann färdigställa. De övriga dikterna har delats in tematiskt. Här återfinns bl.a. kärlekspoem, dikter om de yttersta tingen, tankedikter och lyrik skriven för särskilda tillfällen och ändamål.

I För lite befinner sig författaren Harald Måhrman i centrum. Han är gift med Gertrud och har två söner. Thea Werring, Måhrmans ungdomskärlek, dyker upp i hans liv igen och väcker honom till liv. Hon tar honom och hans arbete på allvar. Ska de bli ett par till sist? Därefter inträffar en katastrof - som förändrar huvudpersonens belägenhet i grunden. ”För lite” kan åsyfta litterära ambitioner som ges för lite utrymme, ett kärlekslöst äktenskap, en dålig ekonomi, om att våga för lite. Romanen är också en roman med flera samtal - om konsten, kärleken och äktenskapet.

I Tendens och verkan (1949) har 28 av Karin Boyes essäer och essäartade artiklar sammanförts. Titeln kommer från en av de viktigaste essäerna i samlingen, där Boye belyser grundkonflikten mellan instinkt och intellekt. Diktning och moral och Språket bortom logiken, som utreder den moderna lyrikens egenart, samt en prövning av vad som avses med ”äkta dikt” och ”stor dikt”, anknyter till ämnet för Tendens och verkan. Dagdrömmeriet som livsåskådning ger idébakgrunden till romanerna Astarte och Merit vaknar. I essäerna om Elin Wägner och T.S. Eliot förnimmer man det kommande världskriget. Boye lyfter fram den okuvliga tron på hjärtats förmåga att förnyas. Artiklarna i samlingen är hämtade från bl.a. Spektrum, Arbetet, Socialdemokraten samt Ord och Bild.

Kallocain var först ut av de svenska romaner som under andra världskriget författades om motståndet mot totalitarism. Romanen är en kafkaartad framtidsskildring där människorna anses finnas till för staten. Världen styrs av två militariserade supermakter, Världsstaten och Universalstaten. Huvudpersonen och kemisten Leo Kall är ”medsoldat” i Världsstaten. Hans sanningsdrog, kallocain, får människor att avslöja sina innersta hemligheter. Användningen av kallocain sprids. Angiveri, övervakning och lydnad i skuggan av staten är viktiga komponenter - och Leo blir slutligen själv ett offer för omständigheterna... Kallocain betraktas som Karin Boyes mästerverk som prosaförfattare.

Astarte är Karin Boyes debutroman. Här visar Karin Boye upp modernitetens intåg i samhället. Hon tar med oss på en resa till 30-talets skönhetsindustri och konsumtionssamhälle. Karin Boye var en svensk poet, författare och översättare och är en av Sveriges mest älskade författare med läsare i alla åldrar. Hon var som mest verksam under 30-talet, och lämnade efter sig en enastående samling av litteratur. Av hennes prosaverk har den dystopiska science fiction-romanen Kallocain blivit den mest uppmärksammade.

Ur funktion är en samling noveller av Karin Boye publicerade i olika tidskrifter (1935-40). Medelklasskvinnor, deras tankar och verklighet, sätts i fokus i Boyes noveller från 1930-talet liksom i samlingen Ur funktion (1940). Novellerna problematiserar den dåtida moderna kvinnans liv och möjligheter respektive omöjligheter. Några kvinnor förtrycks av det manliga samhället, andra får möjlighet att visa sin styrka och låta sin personlighet nå sin blomning, i kampen för ökad frihet och självbestämmanderätt.