Orvar Löfgren

Vad har hänt sedan Öresundsbron invigdes sommaren 2000? Vilka drömmar har slagit in, vilka visioner visade sig orealistiska? Inför broöppningen var otåligheten stor -- äntligen skulle Själland och Sydsverige förenas i en transnationell region. Här ser danska och svenska forskare tillbaka på de första tio åren. Vi får följa hur människors vardag påverkats av brobygget och se för vem regionen är intressant eller ointressant. Vi får möta regionauterna -- de som snabbt lär sig navigera i och använda sig av den nya regionen. Inte minst kan vi lära oss något om det svåra i att förutspå en framtida utveckling. Brons tioåriga historia rymmer många överraskningar.

I många forskares värld utgör seminarierummet en förtätad plats. Själva idén om det akademiska textseminariet är omhuldad, särskilt inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnesområdena. Seminariet är en väl förankrad arbetsform inom universitetet. Det är där de höga tankarna tänks och ventileras, det är där lärande och forskning går hand i hand, och det är där kollegialiteten praktiseras i sann demokratisk anda. I bästa fall skapas en helhet som är större än summan av delarna ett MED-vetande. Men idealet utmanas också av mindre smickrande sidor. Seminariet kan vara en plats för konkurrens och hierarkier, talarordningar och outtalade regler som begränsar och skapar murar. Antologin "Det goda seminariet" tar ett helhetsgrepp på forskarseminariet som lärandeform och kollegialt rum. Högskolepedagogiska perspektiv varvas här med kulturanalytiska, i syfte att skapa en bred förståelse av seminariet som fenomen. Fokus ligger på forskarutbildningen och danandet av nya generationer forskare. Hur lär vi oss hur vi ska bete oss och känna på ett seminarium? Vilken är seminarieledarens roll? Vilken typ av makthierarkier är vanliga och hur kan de hanteras?

More world-leading research; more internationalisation; more mobility; more open access; more impact; more arts and humanities perspectives on other disciplines; more research links in teaching; we want more of most things, quite simply But how should Swedish research be organised and funded to achieve all this? The question covers numerous problems and dilemmas. What should be the distribution between major programmes and minor projects? Should research proposals be evaluated with reference to the applicants earlier achievements bibliometrically, for example or to the results expected? How much weight should be given to practical social benefits? Should assessments mainly be done by other researchers (peer review)? If so, how can they avoid spending more and more of their time evaluating other researchers? What specific role should research play in academic teaching? At universities in general? Or in politics, for that matter? Shouldnt researchers, to a higher degree, impart their results to decision-makers and the public with far greater outreach than today? Nowadays, more than half of Swedens university research is paid for by research funders outside the higher education institutions. Such funders include central government agencies, but also independent bodies. Riksbankens Jubileumsfond (RJ), the Swedish Foundation for Humanities and Social Sciences, fosters and supports research in these disciplines. This book, published to mark RJs Golden Jubilee in 2015, is an attempt to think ahead on issues concerning the future of research.

Åren 1947 1967 förändrades Sverige i snabb takt. Den tekniska utvecklingen och den ekonomiska tillväxten saknade motstycke och lade grunden inte bara för ett ojämförligt välstånd utan också för djupa sociala och kulturella förskjutningar. Allt som hade tagits för givet utmanades. Radikalism fick ett egenvärde. Avantgardet blev mainstream. Med texter av bland andra Yvonne Hirdman, Kalle Lind, Birgitta Holm.

Nittonhundratalet blev kärnfamiljens århundrade, men hur gick det till? Den här boken handlar om hur familjen – pappa, hemmamamma och (helst tre) barn – inte bara blev normen i svensk vardag från trettiotal till sextiotal utan även ett centralt verktyg i byggandet av folkhem och välfärdssamhälle. I boken får vi ta del av både forskningsrön och författarnas personliga betraktelser över en tid som format mycket av det som vi fortfarande ser spår av i dagens samhälle, ett bagage som ofta göms i det självklara och outtalade.I trettiotalets Europa spred sig totalitära idéer. Det var en tid fylld av ängslan, men också av förhoppningar och reformiver. När barnafödandet föll drastiskt talade många om landets undergång. Nu måste ett nytt Sverige ta form och myndigheterna göra sig redo att rationalisera medborgarnas liv. Under efterkrigstiden kom fattigdom, trångboddhet och arbetslöshet att ersättas av ett snabbt växande välstånd, radikalt ändrade hemvillkor och en historiskt hög nativitet. Boken tar avstamp i vardagens slit med att få hem och familj att fungera, i känslor av längtan och besvikelse, i hanteringen av alla nya ting. Det var här hemma folkhemsbyggarnas storstilade reformplaner omsattes i vardagen. Den avslutas i det sextiotal där kärnfamiljens roll börjar ifrågasättas, samboskap och bonusfamiljer blir det nya medan födelsetalen bara stiger.Jonas Frykman och Orvar Löfgren är professorer emeriti i etnologi vid Lunds universitet. Boken är en uppföljare till Den kultiverade människan, en odyssé genom människors tankevärldar och upplevelser från 1800-talets slut och fram till första världskriget.

Hur blev svenskarna så välkammade, hemkära och naturälskande? Detta är en skildring av vardagslivets radikala omvandling, när människan i ett traditionellt bondesamhälle skolas om till 1900-talets nya människa. Ett helt annorlunda sätt att hantera känslor och sexualitet, skapa hem och fostra barn växer fram. Sinnligheten får andra former. Världen kommer att dofta, smaka, höras, synas och kännas på nya sätt.I DEN KULTIVERADE MÄNNISKAN bildar ting som oftast tas för givna utgångspunkten. Arvet från den kultiverade människan kan finnas på överraskande platser och i det till synes obetydliga, i vardagliga händelser som snabbt glider förbi. Boken blir en odyssé genom människors tankevärldar och upplevelser från 1800-talets slut och fram till första världskriget. Boken är en klassiker och ges nu ut i en helt omarbetad form, 40 år efter den första upplagan.Jonas Frykman och Orvar Löfgren är professorer emeriti i etnologi vid Lunds universitet.

”Hur svårt kan det vara att skilja på mitt och ditt?” Frågan som färgas av ilska och frustration, dyker titt som tätt upp i tidningsreportage, sociala medier och vardagliga samtal. I den här boken ges svar på varför gränslinjen mellan mitt och ditt upplevs som nödvändig att formulera, manifestera och bevaka och vad som kan hända när den överträds. I många sociala och kulturella sammanhang framstår det som positivt att dela, låna, samäga och utbyta tjänster eller ägodelar. I andra situationer gör en flytande gräns mellan mitt och ditt människor upprörda, arga och kränkta. När är det kulturellt accepterat att bortse från vad som är mitt och ditt, och när är det omöjligt? Ibland är det viktigt att betona åtskillnad och ibland är det istället viktigt att framhålla det gemensamma. Hur dessa processer påverkar sociala relationer och maktförhållanden, identiteter, ideal och normer diskuteras utifrån aktuell etnologisk forskning. Gemenskapande och gränser i hemmet, villaträdgården och måltiden, liksom ägandets mikropraktiker i samband med lånade prylar, cykelstölder och arvsskiften, och slutligen de gränsutmanande handlingar som skilsmässa, medicinering, våldtäkt och organdonation kan innebära, utgör bokens empiriska exempel på ägandets kulturella betydelse.

Kultur er et mangfoldigt begreb og dækker vidt forskellige ting som kunstgenstande, sociale omgangsformer og forskellige landes karaktertræk. Samtidig er kultur et uomgængeligt begreb i samfundsvidenskaben, hvor kultur kan forklare mange sociale fænomener. Denne bog giver en bred introduktion til kultursociologi og kulturens betydning for det sociale liv under tre temaer: - Kulturbegrebet i teori og praksis - Kultur som samfundsindretning - Kultur, sundhed og det hele liv Bogen er redigeret af Michael Hviid Jacobsen, professor på AAU, og Pernille Tanggaard Andersen, lektor på SDU, og rummer bidrag fra sociologer i Danmark, Norge, Sverige og England.

The numerous tasks and routines that shape our daily existence can seem mundane, even invisible—and yet they play an extremely powerful role in structuring and reproducing society. Exploring Everyday Life casts light on these so-called trivialities, serving as both a guide to the invisible world of the everyday and an instruction manual for first-time explorers. Ehn, Lofgren, and Wilk demonstrate how to use a broad array of ethnographic tools to discover, map, and document new and unexplored territories and guide readers through the process of cultural analysis. Their concrete examples shed light on how a study or paper assignment can evolve and point to how cultural analysis of everyday life can be practically applied in business, government, and other arenas outside of academia.

The numerous tasks and routines that shape our daily existence can seem mundane, even invisible—and yet they play an extremely powerful role in structuring and reproducing society. Exploring Everyday Life casts light on these so-called trivialities, serving as both a guide to the invisible world of the everyday and an instruction manual for first-time explorers. Ehn, Lofgren, and Wilk demonstrate how to use a broad array of ethnographic tools to discover, map, and document new and unexplored territories and guide readers through the process of cultural analysis. Their concrete examples shed light on how a study or paper assignment can evolve and point to how cultural analysis of everyday life can be practically applied in business, government, and other arenas outside of academia.

RJ:s årsbok 2015/2016 i två band: svensk och engelsk utgåva. Mer världsledande forskning, mer internationalisering, mer mobilitet, mer open access, mer impact, mer humanistiska perspektiv på andra vetenskaper, mer forskningsanknytning i undervisningen. Mer av det mesta, helt enkelt Men hur bör svensk forskning organiseras och finansieras för att åstadkomma allt detta? Frågorna rymmer en rad problem och dilemman. Hur bör fördelningen mellan stora program och små projekt se ut? Ska forskningsansökningar utvärderas med hänsyn till de sökandes tidigare prestationer, exempelvis genom bibliometri, eller utifrån förväntade resultat? Vilken vikt ska fästas vid konkret samhällsnytta? Ska bedömningar i huvudsak ske av andra forskare genom peer review? Hur undviker man i så fall att allt mer av forskarnas tid går åt till att utvärdera andra forskare? Och vilken konkret roll ska forskningen spela i den akademiska undervisningen? På universiteten som helhet? Eller för den delen i politiken? Borde inte forskare i högre grad sprida sina resultat just till beslutsfattare och allmänhet nå ut långt mer än i dag? Numera betalas mer än hälften av svensk universitetsforskning av forskningsfinansiärer som står utanför lärosätena. Här finns statliga myndigheter men också fristående organ. Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en stiftelse som främjar och stöder humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Denna bok ges ut med anledning av fondens femtioårsjubileum 2015 och är ett försök att tänka vidare i frågor om forskningens framtid.

Mer världsledande forskning, mer internationalisering, mer mobilitet, mer open access, mer impact, mer humanistiska perspektiv på andra vetenskaper, mer forskningsanknytning i undervisningen. Mer av det mesta, helt enkelt Men hur bör svensk forskning organiseras och finansieras för att åstadkomma allt detta? Frågorna rymmer en rad problem och dilemman. Hur bör fördelningen mellan stora program och små projekt se ut? Ska forskningsansökningar utvärderas med hänsyn till de sökandes tidigare prestationer, exempelvis genom bibliometri, eller utifrån förväntade resultat? Vilken vikt ska fästas vid konkret samhällsnytta? Ska bedömningar i huvudsak ske av andra forskare genom peer review? Hur undviker man i så fall att allt mer av forskarnas tid går åt till att utvärdera andra forskare? Och vilken konkret roll ska forskningen spela i den akademiska undervisningen? På universiteten som helhet? Eller för den delen i politiken? Borde inte forskare i högre grad sprida sina resultat just till beslutsfattare och allmänhet nå ut långt mer än i dag? Numera betalas mer än hälften av svensk universitetsforskning av forskningsfinansiärer som står utanför lärosätena. Här finns statliga myndigheter men också fristående organ. Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en stiftelse som främjar och stöder humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Denna bok ges ut med anledning av fondens femtioårsjubileum 2015 och är ett försök att tänka vidare i frågor om forskningens framtid.

Kustsamhällen idag består både av attraktiva, sjönära bostadskvarter och avfolkningsbygder med en tynande fiskenäring. Här diskuteras kust- och hamnområdens särskilda villkor i Danmark, Sydnorge och Västsverige av forskare och praktiker. Boken har växt fram ur EU-projektet Framtidskuster, som arbetar för en hållbar kustutveckling. Centrum för Danmarksstudiers/Öresundsstudiers skriftserie nr 31.

Med nya ögon upptäcker man hur gåtfull vardagen ändå är. Minsta bagatell kan få oväntat stor betydelse. Det som pågår vid fikapausen eller under morgonens makeup framför badrumsspegeln är inte alls så trivialt som det verkar. Det är i de dagliga rutinerna som samhällsstrukturer bekräftas eller förändras.Den här boken visar hur man kommer igång med en etnografisk undersökning och gör överraskande kulturanalys, från den första vilda idén till materialsamlande och skrivande. Varför kan småsaker bli så irriterande när förälskade par flyttar ihop? Hur beskriver man stämningen på en tågstation? Hur blir medier och elektronik osynliga i sin självklarhet?Syftet med kulturanalys är att slå hål på myter och ifrågasätta självklara normer. Nästan ingenting tas för givet. Med hjälp av olika verktyg och perspektiv fångar författarna undflyende företeelser i det dagliga livet. De diskuterar också vad som händer när man tar med sig kulturanalysen ut i arbetslivet eller i ett samarbete med andra discipliner och verksamheter.Billy Ehn, professor i etnologi vid Umeå universitet, och Orvar Löfgren, professor emeritus i etnologi vid Lunds universitet.

In this insightful and pathbreaking reflection on 'doing nothing', Billy Ehn and Orvar Lofgren take us on a fascinating tour of what is happening when, to all appearances, absolutely nothing is happening. Sifting through a wide range of examples drawn from literature, published ethnographies, and firsthand research, they probe the unobserved moments in our daily lives - waiting for a bus, daydreaming by the window, performing a routine task - and illuminate these 'empty' times as full of significance. Creative, insightful, and profound, "The Secret World of Doing Nothing" leads us to rethink the ordinary and find meaning in today's hypermodern reality.

In this insightful and pathbreaking reflection on 'doing nothing', Billy Ehn and Orvar Lofgren take us on a fascinating tour of what is happening when, to all appearances, absolutely nothing is happening. Sifting through a wide range of examples drawn from literature, published ethnographies, and firsthand research, they probe the unobserved moments in our daily lives - waiting for a bus, daydreaming by the window, performing a routine task - and illuminate these 'empty' times as full of significance. Creative, insightful, and profound, "The Secret World of Doing Nothing" leads us to rethink the ordinary and find meaning in today's hypermodern reality.

A number of double homes connect different parts of Europe in new ways. The second home can be a cottage in the woods, an apartment in the Costa del Sol or a restored farm house in Tuscany. This book captures some dimensions of lives that are anchored in two different homes.

Vad händer när inget särskilt tycks ske? Otålig väntan på bussen, ingrodda rutiner på jobbet och dagdrömmandets flyktvägar uppfattas gärna som oväsentligheter. Men den som spänner blicken i det till synes intetsägande finner något mer dramatiskt. Under väntan hanterar människor tidens obeveklighet på olika sätt och i fantasivärlden experimenterar de med alternativa liv. Det händelsefattiga är livfullare än man tror. Genom en infallsrik användning av observationer, skönlitteratur och en mängd andra material gör kulturforskarna Billy Ehn och Orvar Löfgren överraskande tolkningar av vardagens mikrodramer. När ingenting särskilt händer är en bok som ger nya perspektiv på en kanske alltför välbekanta tillvaro. Författarna skriver lättillgängligt och roande och boken lämpar sig för den kulturintresserade läsaren samtidigt som den erbjuder helt nya redskap för både forskare och studenter. BILLY EHN är professor i etnologi vid Umeå universitet. ORVAR LÖFGREN är professor i etnologi vid Lunds universitet. Författarna har ett långvarigt samarbete bakom sig och har tidigare utgivit bland annat Kulturanalys: ett etnologiskt perspektiv (1982), Vardagslivets etnologi reflektioner kring en kulturvetenskap (1996) och Hur blir man klok på universitetet? (2004).

Have you ever heard of the cream effect or witnessed the power of cultural backdraft? Have you watched the slow process of fossilisation or used the tactics of cultural stealth? You might be waiting for just the right word to describe what you have seen and done. This collection revitalises the study of the cultural processes of stability and change. The 25 essays invent new processes for a rapidly changing world. They illustrate how different perspectives enrich cultural analysis and add a bit of playfulness and experimentation to a longstanding academic issue. The authors -- from anthropology, European ethnology, sociology and cultural studies -- are peeking into blind spots and looking under the furniture in order to understand why and how some kinds of social life become visible, while so many others remain unseen. This book will inspire researchers and students to develop new approaches in cultural analysis.