Stanislaw Lem

A six-man crew crash-lands on Eden, fourth planet from another sun. The men find a strange world that grows ever stranger, and everywhere there are images of death. The crew's attempt to communicate with this civilization leads to violence and to a cruel truth-cruel precisely because it is so human. Translated by Marc E. Heine. A Helen and Kurt Wolff Book

Classic speculative fiction with a comedic approach Conjuring worlds in which robots are kings and Earthlings exist on the fringes of the universe, Stanislaw Lem's anachronistic fairy tales and science fiction parables envision knights who fight for the favor of a mechanical princess, a computer that can create anything (so long as it begins with the letter n), and a human astronaut who goes undercover on a planet ruled by robots. In celebrated translations by Michael Kandel, these stories highlight age-old human weaknesses—vanity, jealousy, cowardice, and cruelty—while tickling the reader with layered humor ranging from satire to wordplay to slapstick. Lem's oblique approach to indicting aggression and totalitarianism helped him avoid censorship while living under a restrictive government during the Cold War. Originally published in Polish in the 1950s and '60s, the stories in this collection both evoke the concerns of the era and foresee today's technological capabilities as well as society's response.

Solaris

90 classic titles celebrating 90 years of Penguin BooksJourney into space with Polish scifi master Stanislaw Lem. The whimsical time-loops of Ijon Tichy’s cosmic adventure in ‘The Seventh Voyage’ are reminiscent of Douglas Adams, while the spectral whispers haunting Pirx the Pilot as he navigates his spaceship to Mars in ‘Terminus’ echo the author’s masterpiece Solaris. Finally, ‘The Mask’ introduces a perfect robot assassin and asks, can AI fall in love, or refuse its programming? What if the target of its affections is also its prey?

Tema etogo sbornika - slijanie cheloveka i mashiny, iskusstvennyj razum i ego vzaimodejstvie s chelovecheskim, a takzhe vse, chto vytekaet iz etogo vzaimodejstvija: esteticheskie paradoksy i juridicheskie problemy, oshibki i kurezy. Legko li zhivuju ideju zagnat v glukhoj ugol dogmy? Sposoben li robot obmanut cheloveka? V chem sosredotocheno istinno chelovecheskoe - v mysli? V instinktivnom postupke? V kakom-to iz organov? S nepodrazhaemoj virtuoznostju Lem razvivaet eti temy, ispolzuja vsju dostupnuju emu palitru - ot tverdoj NF do pogranichnykh zhanrov, ot estetskoj vychurnosti do sarkazma, perekhodjaschego v fars.

En av de stora science fiction-klassikernaKris Kelvin anländer till forskningsstationen på den havstäckta planeten Solaris bara timmar efter att en av dess tre invånare oförklarligt har avlidit. Han varnas av de andra: Ser du någon som inte är vi, gör då ingenting, gå inte till angrepp. Förbryllad över varningen gör sig Kelvin hemmastadd, men inser snart att den väldiga oceanen utanför rymmer ett mysterium långt större än han kunnat föreställa sig. Solaris är en roman om minne och skuld, om människans vilja att förstå och oförmåga att handskas med det okända. Romanen har filmatiserats tre gånger, varav Andrej Tarkovskijs film från 1972 har kommit att betraktas som ett mästerverk. I översättning av Johan Malm, med ett nyskrivet förord av författaren och kritikern Torbjörn Elensky. STANISLAW LEM [1921-2006], född i Lwów i dåvarande Polen, nuvarande Ukraina, räknas till 1900-talets stora science fiction-författare. Solaris [1961] är hans mest kända roman och betraktas som en av de stora SF-klassikerna.

Ijon Tikhij, ustav ot svoikh puteshestvij, otpravljaetsja na otdykh v pastoralnuju Shvejtsariju, rasschityvaja nasladitsja bezdelem sredi bukolicheskikh vidov. Priglashennyj sluchajnym znakomym na ekskursiju po Institutu Istoricheskikh Mashin, on poluchaet khronogrammu - strannyj vyzov iz buduschego. Pravitelstva dvukh sopernichajuschikh gosudarstv s planety Entsija trebujut v ultimativnoj forme, chtoby Ijon pribyl k nim i razvejal lzhivye izmyshlenija, opisannye v 14-j glave ego "Dnevnikov" - o kurdljakh, sepulenii i tomu podobnom. V sluchae otkaza oni grozjat uzhasajuschimi posledstvijami kak dlja Ijona, tak i dlja vsej Zemli. Chto zh, znamenitomu puteshestvenniku ne vpervoj razvjazyvat mertvye uzly protivorechij i prichesyvat vzdyblennye grivy razdorov!

Stanislav Lem - polskij fantast, filosof, vchenij-futurolog, jakij zrobiv svoji pershi kroki na ukrajinskikh zemljakh. Jogo knigi perekladeni bilshe nizh 40 movami, a kilkist prodanikh primirnikiv perevischila poznachku v 25 miljoniv kopij. Najshirshomu kolu chitachiv Stanislav Lem vidomij jak avtor "Soljarisa", ale v dorobku pismennika je velichezna kilkist inshikh, ne mensh vartisnikh naukovo-fantastichnikh romaniv, povistej, opovidan, p'jes, a takozh literaturnikh mistifikatsij (na kshtalt ogljadiv neisnujuchikh knizhok) i publitsistichnikh tvoriv. Ostannim chasom zavdjaki zusilljam ternopilskogo vidavnitstva "Navchalna kniga - Bogdan" z'javilisja chislenni perekladi Lema ukrajinskoju. Do rechi, vidani tvori dostupni nashomu chitachevi v trokh variantakh - u dovoli serjoznikh tomakh zibrannja pid nazvoju "P'jatiknizhzhja Lemove", okremimi knizhechkami z seriji "Gorizonti fantastiki" ta v kishenkovomu formati z seriji "Majestat slova". Vidannja Lema ukrajinskoju - tse vagomij krok u protsesi aktualizatsiji naukovo-fantastichnoji polskoji literaturi, jaka, bezsumnivno, suttjevo vidriznjajetsja vid zhanrovikh analogiv Zakhodu. Okremi tvori Stanislava Lemi podibni do futurologichnikh doslidzhen, z jakikh skladajetsja tsila sistema ujavlen pro majbutnje svitu i dolju ljudstva v modernizovanij realnosti. Pismennik navit udavavsja do khudozhnogo modeljuvannja jmovirnikh zustrichej iz pozazemnimi tsivilizatsijami, zokrema, vin zobrazhaje kontakt z inoplanetnoju rasoju i pokazuje odin z mozhlivikh variantiv rozvitku podij u takij situatsiji v romani "Edem", napisanomu 1959 roku.

"Soljaris". Odno iz samykh populjarnykh proizvedenij mirovoj literatury, povestvujuschee o vstreche chelovechestva s inym razumom.Perevedennyj bolee chem na tridtsat jazykov i posluzhivshij osnovoj dlja mnozhestva filmov, spektaklej, radiospektaklej, a takzhe dlja baleta i opery, etot roman stal svoeobraznoj vekhoj v istorii NF, posle kotoroj uzhe nevozmozhno bylo pisat o kontakte s inoplanetjanami v legkomyslennom tone besshabashnogo avantjurnogo prikljuchenija.V sbornik takzhe voshli "Krysa v labirinte", "Edem", "Nepobedimyj", "Glas Gospoda" - romany, demonstrirujuschie raznye grani tvorchestva velikogo polskogo pisatelja.

Bringing his twin gifts of scientific speculation and scathing satire to bear on that hapless planet, Earth, Lem sends his unlucky cosmonaut, Ijon Tichy, to the Eighth Futurological Congress. Caught up in local revolution, Tichy is shot and so critically wounded that he is flashfrozen to await a future cure. Translated by Michael Kandel.

Malaja proza Stanislava Lema - tselaja rossyp fantasticheskikh, filosofskikh i grotesknykh sjuzhetov, v kotorykh podnimaetsja mnozhestvo tem: ot zlokljuchenij bezdarnykh pravitelstvennykh chinovnikov do razrabotki bakteriologicheskogo oruzhija i kontakta s inoplanetnym razumom. V etu knigu voshli izbrannye rasskazy 1924 - 1945 godov, a takzhe sborniki "Sezam" i "Vtorzhenie s Aldebarana".

V etot dvukhtomnik voshla unikalnaja po svoemu zamyslu i obemu monografija, issledujuschaja mnozhestvo problem, voznikajuschikh pri soprikosnovenii fantastiki - bezgranichnoj igry voobrazhenija i futurologii - nauki, otvetstvennoj za kazhdyj svoj postulat.

"Kiberiada" (1964 - 1976) - odin iz samykh populjarnykh tsiklov Stanislava Lema. Glavnye geroi etikh rasskazov i povestej - kiberneticheskie uchenye-izobretateli Trurl i Klapautsij, vechnye soperniki, vyjasnjajuschie, kto iz nikh luchshij tvorets vo Vselennoj. Skonstruirovannye imi mashiny chrezvychajno uprjamy, kaprizny, opasny i nepredskazuemy, i potomu nashi uchenye postojanno popadajut v lovushki, iz kotorykh ne tak-to prosto vybratsja. Blestjaschie lingvisticheskie shutki, intellektualnye izdevki, zhonglirovanie paradoksami - vse eto "Kiberiada"!Perevodchik: Legeza Sergej Valerevich, Borisov V.

"Skazki robotov", napisannye i opublikovannye Stanislavom Lemom v 1963 - 1965 godakh, povestvujut o voobrazhaemoj psevdosrednevekovoj vselennoj, gde mesto ljudej zanimajut roboty. Oni mechtajut i vljubljajutsja, sovershajut podvigi i delajut drug drugu melkie pakosti - toch-v-toch kak predstaviteli chelovechestva. Rasskazy byli perevedeny na 18 jazykov, a takzhe udostoilis neskolkikh radiopostanovok i dvukh animatsionnykh ekranizatsij.Perevodchik: Borisov V., Legeza Sergej Valerevich, Dushenko K.

Pered vami - "literaturnye apokrify" Stanislava Lema. Predislovija k nenapisannym knigam, retsenzii na nesuschestvujuschie romany, ironicheskie psevdonauchnye lektsii, vydumannye ot nachala do kontsa. Proizvedenija filosofskie, zabavnye, beskonechno originalnye - i, po-lemovski, nepodrazhaemo ostroumnye!

I en fjern kant av verdensrommet ligger planeten Solaris. Overflaten er dekket av en mystisk, flytende substans som kan anta de mest utrolige former. Dette oseanet har gitt grunnlag for myriader av teorier om intelligent liv, og i over hundre år har forskere fra jorden forsøkt å løse Solaris' gåte. Psykologen Kris Kelvin ankommer forskningsstasjonen på Solaris og oppdager raskt at det ikke bare er den vanlige besetningen som befinner seg om bord. Stasjonen er hjemsøkt av skapninger som synes å ha opphav i besetningens minner. Kelvin blir selv konfrontert med en naturtro kopi av sin avdøde kone, Harey. Kan det være oseanet som frembringer disse såkalte «gjestene», og i så fall, hvorfor? Kultklassikeren «Solaris» fra 1961 er en psykologisk thriller, en tragisk kjærlighetshistorie, en vitenskapssatire og en elegi over menneskets ensomhet i universet. Romanen innbyr til refleksjoner omkring menneskets plass i universet og om hvordan man kan forstå en utenomjordisk eksistens som er radikalt forskjellig fra alt vi kjenner fra før.

Rundt om planeten Solaris svæver en rumstation. Da videnskabsmanden Kris Kelvin ankommer for at studere det hav, der dækker dets overflade, møder han en fremmed verden med en egen bevidsthed, der tilsyneladende kan kommunikere med rumstationens forskere ved at trænge ind i deres bevidsthed og materialisere deres egne dybe fortrængninger. Solaris handler om mødet med det fremmede og menneskets kamp for at kommunikere med andre livsformer. Den polske forfatter og satiriker Stanislaw Lem (1921-2006) har skrevet nogle af science fiction-genrens mest ambitiøse romaner, og Solaris er hans mesterværk. Bogen blev filmatiseret af Andrej Tarkovskij i 1971 og igen af Steven Soderberg i 2002.

Luna, prevraschennaja v set ispytatelnykh poligonov dlja evoljutsionirujuschikh boevykh mashin, vnushaet zemljanam trevogu. Pravda li, chto poligony obedinilis, i sputnik Zemli prevratilsja v gigantskij superkompjuter, zamyshljajuschij nedobroe? Pravitelstva raznykh stran obespokoeny tem, chto v ljuboj moment mozhet nachatsja vtorzhenie na roditelskuju planetu. Ijon Tikhij otpravljaetsja na razvedku...

Kosmicheskij krejser "Nepobedimyj", tekhnicheski sovershennyj korabl, prizemljaetsja na planete Regis III. Zadacha ego ekipazha - razobratsja v prichinakh ischeznovenija predyduschej zemnoj ekspeditsii, vysadivshejsja god nazad na etoj strannoj zemle, gde zhizn tak i ne vybralas iz okeana, a susha predstavljaet soboj bezmolvnuju pustynju... Stanislav Lem, voshedshij v istoriju fantastiki blagodarja udivitelno pravdopodobnym izobrazhenijam kontaktov chelovechestva s inymi tsivilizatsijami, v ocherednoj raz predlagaet nam sjuzhet, v kotorom psikhologicheski tochnye nabljudenija sosedstvujut s filosofskimi problemami. Imeet li pravo komandir riskovat svoimi podchinennymi? Sopostavima li tsena pobedy s tsenoj chelovecheskoj zhizni?Perevodchik: Gromova A.

"Soljaris" - besspornaja vershina tvorchestva Stanislava Lema, proizvedenie, povlijavshee na razvitie nauchnoj fantastiki XX veka, v tom chisle i na russkuju fantastiku. Roman dvazhdy ekranizirovan, po nemu byli postavleny radiopesy, spektakli - i dazhe balet! Itak, chto zhe takoe Soljaris? Beskrajnij mysljaschij okean, presledujuschij neponjatnye cheloveku tseli, tonchajshij kamerton, preobrazujuschij ljudskie chuvstva v materialnuju formu? Voploschennyj koshmar psikhologa ili dukhovnyj tselitel? So dnja publikatsii knigi proshlo bolshe 50 let, a ee chitateli vse tak zhe prodolzhajut zadavatsja voprosami, otvety na kotorye nevozmozhno poluchit, ne zagljanuv v svoe sobstvennoe serdtse."Edem" - udivitelnyj splav dinamichnogo boevika, sotsialnoj dramy i zhestkoj antiutopii - mozhno smelo postavit v odin rjad s takimi klassicheskimi proizvedenijami nauchnoj fantastiki, kak "451o po Farengejtu" Reja Bredberi i roman Dzhordzha Oruella "1984"."Sredi zvezd nas zhdet neizvestnoe!" - fraza Lema, stavshaja krylatoj, imeet oschutimo gorkij privkus razocharovanija. Protsess poznanija neset v sebe jadovitoe jadro, i prisuschij chelovechestvu gumanizm okazyvaetsja bessilnym pri stolknovenii s chuzhdym inoplanetnym razumom na prekrasnoj i tainstvennoj planete Edem...