Dag Solstad

Do exactly what you want, thatâ??s my ideaâ?¦the drama exists in his voiceâ?? Lydia DavisArmand is a diplomat rising through the ranks of the Norwegian foreign office, but heâ??s caught between his public duty to support foreign wars in the Middle East and his private disdain of Western intervention.

Dag Solstad gick bort 14 mars 2025. Efter sig lämnade han sin mest personliga roman skriven för att ges ut efter hans död. I Äntligen! Lyckan. ser Dag Solstad tillbaka på sin barndom och på det som har format honom som person. Det är mer direkt och personligt än någonsin förr, öppet och sårbart skrivet. Romanen rör sig mellan konkreta barndomsbilder och reflektioner kring minnets osäkerhet, där det som inte sägs ofta blir lika betydel­sefullt som det som berättas. Det handlar om hur han som elvaåring upptäcker att han är kommunist och genast förstår att han inte kan berätta det för någon, det är ett grymt svek, särskilt mot pappan – hans stora idol. Om hans komplexa relation till brodern Cato och sin mamma och hur han blir mobbad i skolan efter pappans död. Men också om kärleken till sin fru, Therese Bjørneboe, och hur bokens tillkomst i mångt och mycket är sprungen ur hans kärlek till henne. Han menar att lycka inte är något enkelt mål, utan snarare något flyktigt – en möjlig känsla som anas i kärleken. Äntligen! Lyckan. är en storartad sista bok av en författargigant som aldrig slutade överraska. Det är en uppgörelse med det förflutna och en stillsam, existentiell avslutning på ett långt författarskap.

Dag Solstad gik bort 14. marts 2025. Han efterlod sig manuskriptet til en sidste roman, omhandlende et af livets og litteraturens tungeste emner i al sin lethed: lykken. Endelig! Lykken. er en roman om Solstads barndom i Sandefjord, om kommunister i kælderen, nazister i nabohuset og kapitalen i forældrenes kolonialforretning. Om farlige skolegårde, nervepirrende skakkampe i aftenradioen og om alt det, som ikke står helt klart halvfjerds år senere. Det er en undersøgelse af tid, af hukommelsen og dens svigt og af de minder, som fylder sindets sendeflade, når man engang skal herfra.

Bjørn Hansen, 77 år, en olding nærmest, bor alene i en ettroms leilighet på Grønland. Nyheter interesserer ham ikke lenger. I frykt for å gå glipp av dødens alvor griper han til sine himmelske forestillinger og samtaler med dem som har gått foran ham.En dag banker svigerdatteren på Bj. Hansens dør. Med seg har hun Bj. Hansens barnebarn Wiggo, som skal begynne å studere ved Universitetet i Oslo, og som hun har bestemt at skal bo på hybel hos sin farfar.Dette er Solstads 19. roman, og den tredje romanen om Bjørn Hansen. Med det blir trilogien om kemneren fra Kongsberg stående som et av Solstads hovedverk.

Irr! Grønt! er Solstads debutroman. Geir Brevik er fra Holmestrand og kommer til Oslo som nyutdannet lærer. Han beveger seg i utkanten av studentmiljøet på Blindern, og får kontakt med en gammel klassekamerat. Gjennom vennen blir han kjent med Benedikte Vik, som er vakker, velkledd og sikker, samt Benediktes venninne Brit, som er blek og fargeløs i forhold, og det utvikler seg en trekanthistorie som grenser mot et identitetseksperiment. Romanen demonstrerer hvordan Geir Brevik bevisst velger å opptre fordekt og forkledd framfor åpnet og ærlig - i forhold til sin lærergjerning og i forhold til Benedikte Vik - og boken kan leses som en studie i spill og roller. For Irr! Grønt! mottok Solstad Kritikerprisen, og ble også nominert til Nordisk råds litteraturpris for første gang.

I denne romanen, som består av forfatterens fotnoter til en roman som ikke er skrevet, er Armand V. hovedperson. Midt på 1960-tallet ankommer Armand og hans beste venn, Paul Buer, Oslo og universitetet på Blindern. De er oppvokst i den samme byen langs Oslofjordens vestside. Paul Buer havner blant realistene, Armand hos filologene. Paul Buer blir meteorolog, radikaleren og EEC-motstanderen Armand gjør karriere som diplomat og ambassadør i verdensmetropoler. Den usvikelig lojale ambassadøren Armand V. ikler seg rollen med en viss distanse, han er i sitt indre en illojal tjener for sitt land, om enn ikke i det ytre. For Armand V. fotnoter til en uutgravd roman ble Solstad tildelt Brageprisen i 2006.

Adept er den vakreste rødhårete hingst jeg har sett. Og så suveren den var. Den visste hva den var verdt. I hesteringen på Jarlsberg foran det Skandinavisk Grand Prix den skulle delta i, dette var sannsynligvis i 1957, framførte den et triumferende vrinsk, som lød så høyt at jeg aldri har hørt maken! Ennå lyder det for mitt øre og vil lyde der så lenge jeg er i bevissthet om at jeg er i live.Tolv år gammel får Dag Solstad jobb med å løpe med resultatlister ved Jarlsberg travbane, og blir med det bitt av travbasillen. I En sann svir! følger vi Solstads lidenskap for sporten, der han mener å finne det sanne klasseløse samfunn. Vi tas med på oppturene og nedturene til legendariske hester som Frances Bulwark, Steggbest, Sugarcane Hanover, Gentle Star, Jens og Leif Protector, Toyota Moulin og Rex Rodney, med slektstavler og rundetider, kusker og eiere. Vi blir vitne til hans første kyss og er med til en takterrasse i Sorrento der han mange år senere skriver Professor Andersens natt. Som ingen andre får Dag Solstad travsporten til å fremstå som en kunstart, skildret med smittende kjærlighet og entusiasme. Dette er boka for alle dem som elsker trav, og for dem som trodde de aldri ville la seg oppsluke av sporten.

25. september-plassen er en kollektivroman som skildrer en familie i to generasjoner. Romanen forteller om skotøyarbeideren Håkon Nyland og hans tre sønner som jobber på byens sagbruk, og om deres private og politiske drømmer. Gjennom denne familien skildrer Solstad samfunnsutviklingen i Norge fra krigen og fram til EF-avstemningen i 1972. 25. september-plassen er en av de viktigste romanene fra 1970-årene, og da den kom ut i 1974 utløste den en voldsom debatt. Boken er blitt karakterisert som et av høydepunktene blant de sosialrealistiske romanene fra denne perioden, men den er samtidig farget av modernismens menneskebilde og virkelighetsoppfatning, og skaper slik en dyp gjenklang til Solstads tidligere romaner.

En februardag i 1970 vender den 28 år gamle forfatteren Arild Asnes hjem etter et opphold i Spania. Arild Asnes er uavhengig sosialist, men blir overbevist om at Norge er et usedvanlig ekkelt land, og han opplever et stadig ubehag ved å leve i en verdens frieste nasjoner, der en hver form for opprør blir umulig. Denne konflikten fører ham inn i en eksistensiell, kunstnerisk og politisk krise, og full av tvil og ambivalens søker han etter et nytt språk så vel som et nytt politisk ståsted."Arild Asnes, 1970" er en av de mest omdiskuterte norske romanene siden krigen. Etter at den utkom høsten 1971, raste det en opphisset debatt om den i presse og tidsskrifter i nærmere ett år. Den ble utskjelt og tiljublet, slaktet og lovprist. Romanen tok liv av to falske og seiglivet myter: At norsk skjønnlitteratur ikke makter å fenge folk, og at den politiske roman skulle mangle kunstneriske kvaliteter.

Bjørn Hansen-trilogien samlet i én bok!Om Ellevte roman, bok atten:En morgen i slutten av august står Bjørn Hansen på Kongsberg jernbanestasjon og venter på sønnen sin. Han er blitt femti år, og det er fire år siden han forlot Turid Lammers, kvinnen som i sin tid var årsaken til at han reiste fra kone og barn og flyttet til Kongsberg for å følge «drømmen om stjålen lykke». Men heller ikke møtet med sønnen fyller Bjørn Hansens tilværelse med det innhold som han lengter etter, og i protest mot livet tenker han ut en plan for å virkeliggjøre sitt store Nei.«suverent gjort ... ei av dei mest fantastiske skildringar i norsk litteratur av forholdet mellom far og son, grufull i sin gjennomreflekterte ynde»Otto Hageberg, AftenpostenOm 17. roman:I 17. roman møter vi Bjørn Hansen igjen. Han er blitt pensjonist og har for lengst sonet ferdig en fengselsdom for forsikringssvindel. Siden har han prøvd å gå under jorda, og forbli der, i stillhet, så godt det lar seg gjøre. Men så bestemmer han seg for å ta kontakt med sønnen, som han ikke har sett på femten år.«en av mine faste kandidater til Nobelprisen»Nils Schwartz, ExpressenOm Tredje, og siste, roman om Bjørn Hansen:En dag banker svigerdatteren på Bj. Hansens dør. Med seg har hun Bj. Hansens barnebarn Wiggo, som skal begynne å studere ved Universitetet i Oslo, og som hun har bestemt at skal bo på hybel hos sin farfar.Dette er Solstads 19. roman, og den tredje romanen om Bjørn Hansen. Med det blir trilogien om kemneren fra Kongsberg stående som et av Solstads hovedverk.«Dag Solstads siste bok er en fulladet litterær energibombe!»Sindre Hovdenakk, VG

En av Dag Solstads främsta romaner i efterlängtad nyutgåva! Elias Rukla är en lätt alkoholiserad gymnasielärare i femtioårsåldern. När boken börjar håller han en engagerad föreläsning om Ibsens Vildanden för sin klass. För Rukla är detta en pjäs som ställer livsavgörande aktuella och existentiella frågor. Men från klassen hörs bara en tung suck. Ibsen, vem bryr sig? När lektionen är slut konstaterar Rukla resignerat men utan överraskning att han talat för döva öron. När han ska gå hem och försöker fälla upp sitt paraply ute i regnet på skolgården misslyckas det totalt. Då brister allt för Rukla. Han slår sönder paraplyet, vrålar mot de omkringstående och öser grova invektiv och könsord över en elev. Rukla faller. Som han själv ser det är yrkeskarriären över. Eftersom han inte har någon framtid kan han nu bara se tillbaka och han försöker värdera sitt tidigare liv.Genans och värdighet är en av Dag Solstads främsta romaner. Den rymmer ett oförglömligt personporträtt, men också en diagnos av ett samhälle så präglat av likgiltighet och individualism att det gemensamma samtalet blivit meningslöst och kulturen en tom fras."Den är helt otrolig." Stormens utveckling, Liv Strömquist

Dag Solstad är tillbaka, bättre än någonsin och det är även hans älskade antihjälte, den före detta stadskamrern i Kongsberg, Bjørn Hansen. Bjørn Hansen, 77 år, har för länge sedan sonat sitt straff för bedrägeri efter att han låtsats vara förlamad. Nu lever han ett isolerat liv i Oslo som en dödsmärkt man, omgiven av sina böcker. Men en dag knackar hans svärdotter på dörren och meddelar att Bjørn Hansens sonson Wiggo, som han aldrig träffat, nu ska börja studera litteratur i Oslo och flytta in hos sin farfar. Tredje, och sista, romanen om Bjørn Hansen har fått strålande recensioner i Norge och trilogin har betecknats som Dag Solstads viktigaste verk. Ordfront gav ut de tidigare Elfte romanen, artonde boken och 17:e romanen i en dubbelutgåva 2012."det upprepas ju ständigt att i riktigt god litteratur görs läsaren till medskapare. Ingen annanstans blir hen det i så hög grad som i Solstads till synes enkla romaner med ett minimum av dramaturgi och som går att läsa i en sittning eller två. Björn Hansen är alls inte ett tomt skal att fylla, men tolkningarna av hans liv och förehavanden styrs av läsarens egna erfarenheter, tankar och samhällssyn. Om någon romanfigur öppnar upp för samtal och diskussioner över krogbord och bokklubbsträffar så är det Björn Hansen. Man blir aldrig klar med honom. Vågar vi hoppas på att få höra Dag Solstads namn en torsdag i oktober nästa år?" Sydsvenskan, Torbjörn Flygt"Ett drag som utmärker Solstads romaner är att stort och smått behandlas på samma sätt. (...) Medan de flesta romaner idag tecknar en viss individs medvetande i tron att det är särskilt intressant, är det som om Solstad säger att individen inte är intressantare än något annat. Det är ganska befriande. Även om Solstads huvudpersoner som Bj. Hansen är särlingar med en fri vilja, så framstår de också alltid som effekter av större krafter." Aftonbladet, Sven Anders Johansson"Allt detta berättas på en melodiös prosa som välver sig fram. De långa meningarna är uppdelade i bisatser, som ett musikstycke med omtagningar. (...) Ju mer jag läser om Bjørn Hansen, desto starkare känner jag den högst förbjudna önskan att bli honom, i varje fall lite grann. Och seriöst, vem har inte klantat till det ibland? Många av oss har nog en Bjørn Hansen inuti, vilket gör oss mänskliga. Det är kanske även därför som Solstads prosa fångar, lever om och berör på djupet." Svenska Dagbladet, Cecilia Hansson"Och det märkvärdiga med Solstad ligger just i hur han förenar det universella (längtan efter mening och samhörighet) med det partikulära (i efterkrigstidens norska medelklass)." Dagens Nyheter, Rebecka Kärde

Norske forfattere åpner døren til sitt hjemmekontor og øser av sin erfaring rundt en arbeidssituasjon som kom brått på mange av oss. Årets gavebok til alle hjemmekontorister, fylt med språklig overskudd, gode råd, personlige historier og morsomme anekdoter. De siste par årene har mange av oss jobbet mye hjemmefra, noe som har brakt med seg brå og omfattende endringer i hverdagsliv og arbeidsrutiner. Men det er én yrkesgruppe som i liten grad har latt seg affisere av denne unntakstilstanden; nemlig forfatterne. For dem er hjemmekontortilværelsen den normale, da kun et fåtall av dem lever opp til den romantiske forestillingen om den rotløse bohemen som bærer med seg sine skriveredskaper og dikter overalt. I denne boken åpner flere av våre fremste forfattere døren til sitt hjemmekontor, hvorfra de øser av sin erfaring med en arbeidssituasjon som kom brått og uventet på oss andre. Boken er redigert av Lars Saabye Christensen, og inneholder bidrag fra Vigdis Hjorth, Dag Solstad, Agnes Ravatn, Kjartan Fløgstad, Olaug Nilssen, Jan Kjærstad, Selma Lønning Aarø, Cecilie Enger og Thorvald Steen.

Det er blitt sagt om Dag Solstads artikler at de kan leses som dagbøker i klassisk forstand. Flere av tekstene i "Artikler om litteratur 2015-2021" har også preg av memoarer. Solstad skriver med stort overskudd og humør, om en drøm, om det norske språk og om «reisen gjennom, og til, mitt norske vesen». Og han skriver om litteratur, om sitt forhold til Knut Hamsun og hvordan det i den sekstenårige Hamsun-leseren Dag Solstad oppsto en hemmelig drøm om å bli forfatter, om Fernando Pessoa, Thomas Mann og Olav Duun, og om Selma Lagerlöfs roman "Gösta Berlings saga". I et forord til Albert Camus' "Myten om Sisyfos" jakter han på seg selv som ung leser og reflekterer over hva det var med ikke bare Camus, men også Kafka, som ble så betydningsfullt for ham rundt den tiden han debuterte som forfatter. I tillegg er flere store intervjuer med i denne boka, der Solstad bl.a. tenker høyt rundt omkring sitt eget forfatterskap og om hvordan hver ny roman er en ny begynnelse. Til sammen danner disse tekstene en slags litterær selvbiografi. Fra forskjellige kanter sirkler de inn Solstads litterære virke og hans tenkning rundt litteratur. Tekstene er rause, skarpe og engasjerte, og kampvillige når det trengs..

Nothing in Elias' measured life, in his whole career as a teacher of literature, in his marriage to the 'indescribably beautiful' Eva, foreshadowed the events of that apparently ordinary day. He makes sure he has his headache pills and leaves for work as he has done every morning for the past twenty-five years.He is only too familiar with his pupils' hostile attitude both to his lectures and to himself, but today he feels their impatience, their oafishness, more painfully than ever before and, after their ritually dismissive and bored response to his passionate lecture on Ibsen's The Wild Duck, he reaches a point of crisis.Elegant, pocket-sized paperbacks, VINTAGE Editions celebrate the audacity and ambition of the written word, transporting readers to wherever in the world literary innovation may be found.

Bj rn Hansen, a respectable town treasurer, has just turned fifty and is horrified by the thought that chance has ruled his life. Eighteen years ago he left his wife and their two-year-old son for his mistress, who persuaded him to start afresh in a small, provincial town and to devote himself to an amateur theater.In time that relationship also faded, and after four years of living alone Bj rn contemplates an extraordinary course of action that will change his life forever. He finds a fellow conspirator in Dr. Schi tz, who has a secret of his own and offers to help Bj rn carry his preposterous plan through to its logical conclusion. But the sudden reappearance of his son both fills Bj rn with new hope and complicates matters. The desire to gamble with his comfortable existence proves irresistible, however, taking him to Vilnius in Lithuania, where very soon he cannot tell whether he's tangled up in a game or reality. Dag Solstad won the Norwegian Critics Prize for Literature for Novel 11, Book 18, a concentrated uncompromising existential novel that puts on full display the author's remarkable gifts and wit.

«Hjemmelagde silderetter, etter arvede oppskrifter, er også blitt virkeliggjort i forbausende store mengder, slik at vi spiser oss ned gjennom mine Partikameraters formødres tryllerier. Leverposteier er her også, samt intrikate kjøttposteier. Billedskjønne kyllingsalater. Dramatiske små retter i ildfast form. Og en tragisk utseende Jansons fristelse.» Bør ikke den som vil forstå Solstads udødelige karakterer - T. Singer, professor Andersen, Bjørn Hansen, gymnaslærer Pedersen - også studere hva og hvordan de spiser? Et uortodokst koldtbord laget av folkelige amatører til et AKP-bryllup på Lillehammer. En norsk julemiddag tilberedt av en enslig professor som forundres over hvor dypt tradisjonen sitter i ham. Rakfisk og rype, øl og dram servert i et muntert middagsselskap for en gruppe venner og vellykkede intellektuelle i 50-årsalderen. Rådyr wienerschnitzel inntatt i kjærlighetens navn på Calle i Larvik Denne boka byr på en smakfull samling av matscener servert av mesteren Dag Solstad. Til inspirasjon, forundring og fornøyelse! Utvalg fra 16.07.41, T. Singer, Irr! Grønt!, Gymnaslærer Pedersen, Professor Andersens natt, Ellevte roman, bok atten, Brød og våpen, 17. roman, Roman 1987 og Tredje, og siste, roman om Bjørn Hansen.

Bjørn Hansen, 77 år, en olding nærmest, bor alene i en ettroms leilighet på Grønland. Nyheter interesserer ham ikke lenger. I frykt for å gå glipp av dødens alvor, griper han til sine himmelske forestillinger og samtaler med dem som har gått foran ham. En dag banker svigerdatteren på Bj. Hansens dør. Med seg har hun Bj. Hansens barnebarn Wiggo, som skal begynne å studere ved Universitetet i Oslo, og som hun har bestemt at skal bo på hybel hos sin farfar. Dette er Solstads 19. roman, og den tredje romanen om Bjørn Hansen. Med det blir trilogien om kemneren fra Kongsberg stående som et av Solstads hovedverk.

Bjørn Hansen er 77 år, nærmest en olding. En gammel stivnakke med dårlig hørelse. Han bor alene i en tarvelig etværelses lejlighed på Grønland i Oslo, mens hans tilværelse stille og roligt lakker mod enden. Nyheder interesserer ham ikke længere. Hans liv centrerer sig omkring en omfattende bogreol som er ordnet systematisk. Af frygt for at gå glip af dødens alvor, griber han til sine himmelske forestillinger og fører samtaler med sine afdøde forældre, men omgås ikke andre mennesker. Han er med andre ord en gnaven gammel mand hvis liv er kørt af sporet. En dag banker svigerdatteren på døren. Med sig har hun Bj. Hansens sønnesøn Wiggo. Wiggo er 20 år og bogorm og skal begynde at studere litteratur på universitetet i Oslo, og svigerdatteren har besluttet at Wiggo skal bo hos farfaren. De gør plads til en madras ved siden af sovesofaen i den lille lejlighed, og den unge fåmælte Wiggo flytter ind. Wiggos beundrer sin farfar og betragter ham som en slags oprører. Det sætter fut i den gamle, som følger sig ganske oplivet. En dag får Wiggo en kæreste, en succesfuld idrætsstjerne-blogger som også læser litteraturvidenskab. Hvordan Bj. Hansen møder sit endeligt skal ikke afsløres her, blot at dette vitterlig ér den ”Tredje, og sidste, roman om Bjørn Hansen”. Dette er Dag Solstads 19. roman, og den tredje roman om Bjørn Hansen. Hermed vil trilogien om kommunaldirektøren fra Kongsberg blive stående som Solstads hovedværk. ”Et højdepunkt i Solstads forfatterskab … virtuos og gribende.” Stavanger Aftenblad ”Dag Solstads seneste bog er en fuldt opladet energibombe! Han holder sit eget høje niveau hele vejen igennem.” VG Denne bog er oversat af Sara Koch.