Elin Wägner

Alkuper isen j ljenn s. Kustannusyhti Megali on erikoistunut historiallisten teosten painamiseen suurikokoisina, jotta n k vammaisten olisi helpompi lukea niit .

Alkuper isen j ljenn s. Kustannusyhti Megali on erikoistunut historiallisten teosten painamiseen suurikokoisina, jotta n k vammaisten olisi helpompi lukea niit .

Njut av Elin Wägners känslostarka novell Löftet tillsammans med en kopp Skogens skatter från halländska Nabo – ett svart te med smak av björnbär, hallon och jordgubbar.– Vad i Jesu namn vill han? Hon kände hans blick tvärt genom ögonlocken. Då slog hon upp dem och satte ett par stora, lugna, frågande blå ögon i hans. Han rodnade plötsligt, en ny stämning kom upp och med darrande läppar viskade han: – Min lilla kära hustru!I novellerna Löftet och Aldrig så lite man inte är gift gestaltar Elin Wägner två kvinnors tankar och ifrågasättande av äktenskapet, både om att vara i det och utanför det. Vad har en kvinna rätt till i ett äktenskap och hur blir hon bemött om hon valt bort äktenskapet och skapar sig ett eget liv? Är hon livegen bara för att hon ingått äktenskap? Och om hon inte får synas finns hon då? Wägner var författare, journalist och feminist, hon skrev i flera tidningar och argumenterade för kvinnors rätt att välja själv. Rätten till sin egen sexualitet, rätt att rösta och rätt att leva sina liv som de vill. Hennes romaner och noveller kretsar kring dessa teman.

- Se mig nu i ögonen.Som på skämt knep hon ihop dem med en kokett och trotsig grimas. Men därunder tänkte hon: - Vad i Jesu namn vill han?Hon kände hans blick tvärt genom ögonlocken. Då slog hon upp dem och satte ett par stora, lugna, frågande blå ögon i hans. Han rodnade plötsligt, en ny stämning kom upp och med darrande läppar viskade han: - Min lilla kära hustru!I novellerna Löftet och Aldrig så lite man inte är gift skildrar författaren Elin Wägner två kvinnors ifrågasättande av äktenskapet - både av att vara i det och utanför det. I dessa, liksom i många andra av den tongivande feminist­ens verk, handlar det om kvinnors rätt till frihet - i hemmet såväl som i samhället - och inte minst till att få leva sina liv som de vill.

Ett blad dras från blommans mitt - ett i taget. Älskar, älskar inte … Om svaret kunde fås av en lek hade dessa noveller aldrig skrivits. För det är inte lätt alla gånger att veta vad man känner. Eller tänker, eller vill. Det här är en ask om kärleken. Den frågande, förvånande, förvirrande och fängslande. Och om kvalen som kommer därtill.I fyra noveller fångas tankar om kärlekens roll. Om kvinnlig frigörelse eller underkastelse, av fyra stora svenska författare. Alla skrevs de för över hundra år sedan, men är lika aktuella idag. Att älska - eller inte - det är frågan.Asken innehåller fyra böcker:Anne Charlotte Leffler - BarnetVictoria Benediktsson - En realistElin Wägner - Löftet och Aldrig så lite man inte är giftAlfhild Agrell - Skymning och Födelsedagskakan

Pennskaftet berättar om arbetet för kvinnlig rösträtt i början på 1900-talet i Sverige. Vi får följa den unga journalisten Pennskaftet och de andra rösträttskvinnornas kamp. Kampen för att få samma rättigheter som männen är lång och svår. Men kvinnorna är övertygade om att de förr eller senare ska lyckas.Allt är dock inte politik i kvinnornas liv. Där finns också vardagens bekymmer och glädjeämnen. Där finns vänskap, gemenskap och kärlek. Elin Wägner var under första hälften av 1900-talet en av Sveriges ledande romanförfattare. Hon började sin bana som journalist och drogs snart in i kampen för kvinnlig rösträtt. Det feministiska engagemanget präglar hela hennes produktion. Klassiker ger en djupare förståelse för vår tid och kan användas i undervisningen. Under konceptet Tidlösa berättelser ger vi ut lättlästa versioner av klassiker och sagor som är just tidlösa. Tack vare det kan alla elever oavsett läsförmåga läsa samma berättelse, men i olika utgåvor.

Elin Wägners bortglömda men blixtrande intressanta roman Kvarteret Oron i nyutgåva med efterord av Boel Hackman. Den tjugoåttaåriga friherrinnan Brita Ribing är nybliven änka. Hennes man baronen gick bort efter att i sin alkoholism vanskött slottets finanser så till den grad att hon nu står utblottad. Hon är tvungen att flytta till ett enklare boende, till ett litet hyresrum i stan (i Kvarteret Oron) där hennes nya liv börjar, ett liv bland ensamstående, kontorsarbetande kvinnor. Det blir ett knapert liv, helt utan den lyx hon är van vid. Hon som hennes nya omgivning uppfattar som en "överklasshoppa", hon som varit van vid smördegssnäckor med hummerstuvning och fisksufflé med bourgogne flyttar nu in i ett påvert litet rum, snarast "ett bås", bland andra "självförsörjande" - alltså bland kvinnor som inte har en man som försörjer dem utan måste hitta ett (alltid lika skriande underbetalt) arbete som knappt räcker till husrum och brödföda. Det är Stockholm 1918. I Ryssland har revolutionen störtat tsaren och adeln, i Sverige är de besuttna rädda för revolution även här. Första världskriget har mullrat inpå knutarna i fyra år och bland annat inneburit allmän oro och ransoneringar - boken är i förbifarten också en lysande tidsskildring. Men totalt pank är friherrinnan dess bättre inte. Det visar sig att slottets alkoholförråd omfattande 20 000 flaskor starksprit av utsökta märken faktiskt tillhör henne. Plötsligt är hon en uppvaktad kvinna. Affärsmännen flockas kring Brita. De är mycket ivriga att få göra affärer med henne. Elin Wägners roman Kvarteret Oron (som utkom första gången 1919) är både en underhållande skröna och en träffsäker samtidssatir. Det är en glädje för Bakhåll att nu kunna ge ut denna bortglömda men storartade roman i nyutgåva, med efterord av Wägnerkännaren Boel Hackman. Elin Wägner föddes i Lund 1882 och dog i Småland 1949. Hon författade mer än trettio romaner. Hon invaldes i Svenska Akademien fem år före sin död. Bakhåll har tidigare publicerat två av hennes romaner i nyutgåvor - Norrtullsligan och Pennskaftet - båda är fina representanter för hennes innehållsrika författarskap. Det är, i högsta grad, även den här. Elin Wägners roman Kvarteret Oron. ISBN 978-91-7742-584-7. Högkvalitetspapper, sydda ark, mjuka pärmar med flikar, 176 sidor.

Det är tidigt 1900-tal och lärarinnan Cecilia blir av en kollega indragen i kampen för kvinnlig rösträtt. Hon är till en början skeptisk men snart tänds en glöd inom henne. I samma veva träffar hon Barbro "Pennskaftet" Magnus som även hon blivit en stark pådrivare av rösträttsrörelsen. Som ung kvinna och journalist sticker hon ut i den mansdominerade tidningsvärlden. Dessutom har hon ett i högsta grad okonventionellt förhållande med arkitekten Dick. Det unga paret har inte råd att gifta sig, men ändå bor de tillsammans och har en fysisk relation. Och allt eftersom tiden går förändrar deras förhållande hur Dick ser på världen - något som till slut ger honom mod att ställa sig emot allt han lärt sig. -

De unga kvinnorna Elisabeth, Eva, Baby och Emmy bor ihop i en lägenhet i på Norrtullsgatan i Stockholm. Medan deras jämnåriga vänner gifter sig och skaffar barn, sliter medlemmarna i Norrtullsligan på sina kontorsarbetsplatser. Där får de dåligt betalt och tvingas utstå de manliga kollegornas sexuella trakasserier. I sin lägenhet om kvällarna möts de fyra vännerna för att med sarkastisk humor diskutera orättvisor, möjligheterna till bättre arbetsvillkor och drömmar om en bättre, mer jämlik framtid. Norrtullsligan är Elin Wägners debutroman, och berättelsen publicerades ursprungligen som följetong i Dagens Nyheter med titeln Elisabeths krönika.-

Elin Wägners roman Pennskaftet, i nyutgåva med efterord av Ulrika Knutson, handlar om journalisten Barbro (som kallas Pennskaftet) och hennes kamp för kvinnlig rösträtt. Pennskaftet är en eldsjäl. Hon är ung och stark och optimistisk. Med sin journalistik vill hon uträtta stora saker, hon vill upphäva orättvisorna, hon vill förändra världen. Hennes kvinnliga kamrater är lika beslutsamma, men det är svårt att hålla fanan högt i en tid när så många i deras omgivning - både män och kvinnor - är fullkomligt oförstående inför tanken på kvinnlig rösträtt. Då gäller det att bita ihop och fortsätta framåt, något som Pennskaftet är mästare i, att bita ihop. Hon arbetar på Frisinnade Morgontidningen i Klarakvarteren. Hon jäktar mellan redaktionen och kamplokalen för rösträtten. "Hon var klädd i en lång mörkblå journalistrock, rak och snäv som ett pennfodral." På huvudet en eldröd hatt, en så kallad "kvällskråka, varur ett par mycket illfundiga ögon tittade fram". Hon uppvaktas av den unge arkitekten Dick som först tror att hon är en lättfärdig flicka, men strax får klart för sig att hon är raka motsatsen: Hon är karaktärsfast och ihärdig. En verklig kämpe. Målmedveten. Disciplinerad. Ändå är hon öppen för kärlek: När hon och Dick blir ett par är de "oskiljaktiga som ett andpar om våren". Pennskaftet är en roman om politisk kamp men också om privatliv och om kärlek. Som Ulrika Knutson skriver i sitt efterord: "Elin Wägner lägger allt krut på att verkligen skildra de svenska suffraget­terna som 'sanna kvinnor', med kärlekssorg och brustet hjärta. De drömmer om man och barn och vackra hattar." "Elin Wägner föddes i Lund 1882 och dog i Småland 1949. Hon var författare, feminist och fredsaktivist. 1944 valdes hon in i Svenska Akademien, som andra kvinna efter Selma Lagerlöf. Hon provocerade ofta sin samtid." Pennskaftet utkom första gången 1910. Med tiden har boken blivit en feministisk klassiker. Romanen Pennskaftet av Elin Wägner med efterord av Ulrika Knutson (som utkommit med biografin Den besvärliga Elin Wägner). ISBN 978-91-7742-560-1. Mjuka pärmar med flikar, högkvalitetspapper, sydda ark, 240 sidor.

Elin Wägner (1882-1949) brukar räknas till de så kallade Tiotalisterna, med sitt samhällsfokuserade författarskap. Wägner var, förutom författare, även verksam som journalist. Till hennes mest kända och uppskattade skönlitterära verk hör bl.a. Norrtullsligan och Pennskaftet, men hon har även gått till historien för sitt engagemang för kvinnlig rösträtt, för fredsrörelsen och för att hon var med och grundade Rädda Barnen 1919. Wägner blev 1937 ledamot av Samfundet De Nio. 1944 blev hon ledamot av Svenska Akademien. De fem pärlorna (1927) utspelar sig i ett fiktivt europeiskt land. Amerikanskan Kate Nevinson arbetar som sekreterare för den landsförvisade riksföreståndaren Sebastian Martius – som håller sig gömd i väntan på en revolution. De inleder en hemlig relation och hon dras, genom sin nära kontakt med honom, in i ett politiskt maktspel, där Martius dessvärre drömmer om ett inbördeskrig. Nevinson ställer sig snart frågan vad han är beredd att offra för att återta makten och hur hon ska lyckas hindra honom från att begå ett lönnmord på mannen som berövat honom hans ställning.

Elin Wägner (1882-1949) brukar räknas till de så kallade Tiotalisterna, med sitt samhällsfokuserade författarskap. Wägner var, förutom författare, även verksam som journalist. Till hennes mest kända och uppskattade skönlitterära verk hör bl.a. Norrtullsligan och Pennskaftet, men hon har även gått till historien för sitt engagemang för kvinnlig rösträtt, för fredsrörelsen och för att hon var med och grundade Rädda Barnen 1919. Wägner blev 1937 ledamot av Samfundet De Nio. 1944 blev hon ledamot av Svenska Akademien. Vinden vände bladen (1947) har betraktats som ett av Wägners främsta verk. Här får vi följa två släkter – en fattig och en rik – vars liv har flätats samman. Berättelsen spänner över drygt 1 000 år och inleds med en historisk tillbakablick. I centrum står en händelse från sekelskiftet 1900. En banvakt avlider i samband med att han är på väg att rapportera om brister och oegentligheter inom järnvägsbolaget. Händelsen blir officiellt betraktad som en olycka, men hans familj är övertygad om att han har blivit mördad...

Elin Wägner (1882-1949) brukar räknas till de så kallade Tiotalisterna, med sitt samhällsfokuserade författarskap. Wägner var, förutom författare, även verksam som journalist. Till hennes mest kända och uppskattade skönlitterära verk hör bl.a. Norrtullsligan och Pennskaftet, men hon har även gått till historien för sitt engagemang för kvinnlig rösträtt, för fredsrörelsen och för att hon var med och grundade Rädda Barnen 1919. Wägner blev 1937 ledamot av Samfundet De Nio. 1944 blev hon ledamot av Svenska Akademien. I stridsskriften Fred med jorden (1940) presenterar Elin Wägner tillsammans med politikern, feministen, jordbrukaren och skribenten Elisabeth Tamm (1880-1958) ett program för hur människan bör leva och agera för att åstadkomma ett hållbart samförstånd med jorden. Enligt Wägner och Tamm skulle jorden uppfattas som en levande organism, vilken inte kunde bemästras med brutala mekaniska metoder, utan endast genom mångsidighet och tålamod. Man menade att det gällde att uppnå fred med jorden och att de som var skickade att skapa denna fred var kvinnorna.

Elin Wägner (1882-1949) brukar räknas till de så kallade Tiotalisterna, med sitt samhällsfokuserade författarskap. Wägner var, förutom författare, även verksam som journalist. Till hennes mest kända och uppskattade skönlitterära verk hör bl.a. Norrtullsligan och Pennskaftet, men hon har även gått till historien för sitt engagemang för kvinnlig rösträtt, för fredsrörelsen och för att hon var med och grundade Rädda Barnen 1919. Wägner blev 1937 ledamot av Samfundet De Nio. 1944 blev hon ledamot av Svenska Akademien. Den befriade kärleken (1918) handlar om diktaren Filip Humble och hans omhändertagande och älskade hustru Andrea. Filip ger sig iväg utomlands för att få inspiration till sitt författarskap medan hustrun av ekonomiska skäl måste stanna kvar i Stockholm. Andrea börjar umgås med Filips syster, Mikaela, som driver ett pensionat för nyligen frigivna fångar. Då andra världskriget bryter ut står det klart att Filip och Andrea kommer att tvingas leva åtskilda för lång tid framåt. Andrea börjar söka sin tröst i religionen, vilket riskerar att leda till en splittring mellan makarna.

Elin Wägner (1882-1949) brukar räknas till de så kallade Tiotalisterna, med sitt samhällsfokuserade författarskap. Wägner var, förutom författare, även verksam som journalist. Till hennes mest kända och uppskattade skönlitterära verk hör bl.a. Norrtullsligan och Pennskaftet, men hon har även gått till historien för sitt engagemang för kvinnlig rösträtt, för fredsrörelsen och för att hon var med och grundade Rädda Barnen 1919. Wägner blev 1937 ledamot av Samfundet De Nio. 1944 blev hon ledamot av Svenska Akademien. Romanen Silverforsen (1924) kan beskrivas som ett både allvarligt och humoristiskt drama med en rapp dialog som driver handlingen framåt – mot ett för läsaren överraskande slut. I fokus för berättelsen står prästgården, där prästen Gabriel, hans syster Virginie samt deras åldrade mor bor. Där huserar även fosterdottern Gudrun med man och dotter. Bakom de stängda dörrarna rasar flera konflikter, varav den mest centrala är det faktum att fosterdottern har varit otrogen mot sin man. Snart uppdagas otrohetsaffären...

Penwoman is the classic novel about the Swedish women's suffrage movement. Originally published in 1910, this was Elin Wägner's second novel. Having begun her career as a journalist, she went on to become one of Sweden's leading writers, her prolific output developing radical feminist and feminist-pacifist tendencies. The novel, whose central character is a young female journalist, offers exceptional insights into the dedicated work and strong sense of sisterhood uniting a group of women campaigning for suffrage. But it also explores a range of other issues affecting the situation of women in Sweden at the time, from the role of paid work to matters of morality, eroticism and love. The refreshingly disrespectful and witty style has helped make the novel one of Wägner's most enduringly popular.

Elin Wägner (1882-1949) brukar räknas till de så kallade Tiotalisterna, med sitt samhällsfokuserade författarskap. Wägner var, förutom författare, även verksam som journalist. Till hennes mest kända och uppskattade skönlitterära verk hör bl.a. Norrtullsligan och Pennskaftet, men hon har även gått till historien för sitt engagemang för kvinnlig rösträtt, för fredsrörelsen och för att hon var med och grundade Rädda Barnen 1919. Wägner blev 1937 ledamot av Samfundet De Nio. 1944 blev hon ledamot av Svenska Akademien.Vändkorset blev en stor framgång när den kom 1935. Romanen är en förtätad, dramatisk berättelse. Den utspelar sig under några få dagar i Gåtatorp och skildrar ett antal konfliktfyllda relationer med bl.a. passion, otrohet och självmordsförsök. Romanen visar även på Wägners intresse för trosfrågor och motsättningen mellan gammalt och nytt – skildrat genom paret Odelman, där mannen är kyrkoherde och hans fru läkare. Mannen, med sin konservativa religiösa tro, drömmer om en ny väckelse, något som hans vetenskapligt orienterade, religiöst tvivlande hustru saknar förståelse för.

Elin Wägner (1882-1949) brukar räknas till de så kallade Tiotalisterna, med sitt samhällsfokuserade författarskap. Wägner var, förutom författare, även verksam som journalist. Till hennes mest kända och uppskattade skönlitterära verk hör bl.a Norrtullsligan och Pennskaftet, men hon har även gått till historien för sitt engagemang för kvinnlig rösträtt, för fredsrörelsen och för att hon var med och grundade Rädda Barnen 1919. Wägner blev 1937 ledamot av Samfundet De Nio. 1944 blev hon ledamot av Svenska Akademien. De självbiografiskt färgade romanerna Genomskådad (1937) och Hemlighetsfull (1938) kan ses som författarens feministiska svar på den på 30-talet populära självbiografiska utvecklingsromanen.Båda romanerna ger, utöver huvudpersonens liv, även delvis en bild av Sverige vid den här tiden. Genomskådad är en i många stycken underhållande roman fylld av ironi, samtidigt som den bjuder en närgången beskrivning av en barnafödsel, en kvinnas möte med erotiken, åldrandet och döden.