Elin Wägner

Elin Wägner (1882-1949) brukar räknas till de så kallade Tiotalisterna, med sitt samhällsfokuserade författarskap. Wägner var även verksam som journalist. Till hennes mest kända och uppskattade skönlitterära verk hör bl.a Norrtullsligan och Pennskaftet, men hon har även gått till historien för sitt engagemang för kvinnlig rösträtt, för Fredsrörelsen och för att hon var med och grundade Rädda Barnen 1919. Wägner blev 1937 ledamot av Samfundet De Nio. 1944 blev hon ledamot av Svenska Akademien. Wägner avsåg 1930 att färdigställa en novellsamling. Då detta blev omöjligt på grund av sjukdom lät hon sammanställa ett urval av sina kortare texter – “spaltbitar”, som Wägner själv benämner dem – publicerade i den av Frisinnade kvinnors riksförbund utgivna veckotidningen Tidevarvet. Urvalet bestod av de texter vilka enligt författaren själv ”behållit en smula giltighet även sedan tidningspappret gulnat”.Till denna nyutgåva har även fogats Wägners tal vid inträdet i Svenska Akademien 1944. Där talade hon kring sin föregångare på stol nr 15, filosofen och författaren Hans Larsson.

Elin Wägner (1882-1949) brukar räknas till de så kallade Tiotalisterna, med sitt samhällsfokuserade författarskap. Wägner var, förutom författare, även verksam som journalist. Till hennes mest kända och uppskattade skönlitterära verk hör bl.a Norrtullsligan och Pennskaftet, men hon har även gått till historien för sitt engagemang för kvinnlig rösträtt, för Fredsrörelsen och för att hon var med och grundade Rädda Barnen 1919. Wägner blev 1937 ledamot av Samfundet De Nio. 1944 blev hon ledamot av Svenska Akademien. 1919 reste Wägner runt i det krigsdrabbade Europa. Hon valde att stanna i Wien till sommaren 1920 och skrev där ett stort antal artiklar om efterkrigstiden i Tyskland och Österrike. Bland annat skildrar hon hur krigsförlusten och det man ansåg som ett orättvist fredsavtal givit upphov till en stark, växande önskan om hämnd. Dessa gripande och oroväckande artiklar fick sedan, i omarbetad form, ligga till grund för romanen Den förödda vingården, som utgavs 1920.

Elin Wägner (1882-1949) brukar räknas till de så kallade Tiotalisterna, med sitt samhällsfokuserade författarskap. Wägner var även verksam som journalist. Till hennes mest kända och uppskattade skönlitterära verk hör bl.a Norrtullsligan och Pennskaftet, men hon har även gått till historien för sitt engagemang för kvinnlig rösträtt, för Fredsrörelsen och för att hon var med och grundade Rädda Barnen 1919. Wägner blev 1937 ledamot av Samfundet De Nio. 1944 blev hon ledamot av Svenska Akademien. Natten till söndag (1926) har hämtat inspiration från ett verkligt rättsfall. Romanen handlar om en friherrinna och änka, vars dotter och svärson önskar få henne omyndigförklarad. Skälet är dels att man anser henne slösa bort arvet efter maken, dels att ryktet gjort gällande att hon roat sig med olika män på ett otillbörligt sätt. Friherrinnan lämnar den mindre stad där hon bor och flyttar in i en lägenhet i Stockholm. Därifrån inleder hon kampen mot sin familj. Boken fick goda recensioner då den gavs ut, trots att innehållet var kontroversiellt – gifta kvinnor hade endast betraktats som juridiskt myndiga sedan 1921.

Elin Wägner (1882-1949) brukar räknas till de så kallade Tiotalisterna, med sitt samhällsfokuserade författarskap. Wägner var, förutom författare, även verksam som journalist. Till hennes mest kända och uppskattade skönlitterara verk hör bl.a Norrtullsligan och Pennskaftet, men hon har även gått till historien för sitt engagemang för kvinnlig rösträtt, för fredsrörelsen och för att hon var med och grundade Rädda Barnen 1919. Wägner blev 1937 ledamot av Samfundet De Nio. 1944 blev hon ledamot av Svenska Akademien. Norrtullsligan (1908) är berättelsen om fyra lågavlönade kvinnliga kontorister som tillsammans delar två hyrda rum på Norrtullsgatan i Vasastan, Stockholm. Boken är skriven i humoristisk kåseriform, men avhandlar seriösa frågor om kvinnors situation på arbetsmarknaden, såsom att kvinnor erhåller lägre lön än män för samma arbetsuppgifter, samt att kvinnor tvingades betala skatt – samtidigt som de saknade rösträtt. För att höja sin lön beslutar några av kontoristerna att genomföra en strejk...

/LÄTTLÄST/Inget blir som man tänkt sig! Så känner Pegg, en ung kvinna från Linköping. Hennes föräldrar har dött och hon måste flytta till Stockholm för att ta jobb på ett kontor. Det är i början av 1900-talet. Lönen är låg och många ser ner på kvinnor som arbetar. Pegg flyttar in hos tre andra kontorsflickor. De kallas för Ligan och bor vid Norrtull. I den lilla lägenheten i Stockholm skämtar, längtar, kämpar, svälter, blir de förälskade, jobbar över, dricker pilsner och tar pulver mot huvudvärken. Norrtullsligan är hennes dagbok. I den berättar hon allt, med både humor och ilska. Genom boken löper konflikten mellan viljan att bli gift och slippa slitet, och viljan att vara självständig och bli tagen på allvar. Samtidigt är Norrtullsligan full av humor, och trots att över 100 år gått sedan Elin Wägner skrev sin debutroman är igenkänningen stor. Den har bearbetats till lättläst av Cecilia Davidsson. Lättlästnivå: 5(1 är lättast och 6 svårast)

Om längtan och saknad, starka familjeband och laddade möten handlar de fyra novellerna i denna ask, skrivna av några av Sveriges största och mest älskade författare. Alla kämpade de mot något: kvinnans underordnade ställning eller samhällets krav och förväntningar - men också mot sina egna inre demoner. Novellerna är små lysande pärlor, eleganta prov på deras författarskap, och ett måste för alla litteraturälskare - inte minst för dem som ännu inte har stiftat bekantskap med dessa svenska klassiker.Asken innehåller: Elin Wägner - De blå silkesstrumpornaAgnes von Krusenstjerna - Snigeln och flickanStig Dagerman - Snöblandat regn Moa Martinson - Fjäderbrevet"Det här är så förtätat om längtan, om splittrade familjer, om fattigdom och om flykt att man inte kan undgå att känna hur Dagermans ord, som så ofta, går rakt in i vår nutid, rakt in i novembers snöblandade regn, i mörkret, bland människor på flykt mot stängda gränser." Skånska DagbladetNovellix ger ut stora läsupplevelser i litet format! En novell per bok, och alltid med originalomslag av svenska formgivare, illustratörer och konstnärer. Novellerna säljs både styckvis och förpackade i fina presentaskar.

Författaren och journalisten Elin Wägner var en viktig föregångare i den svenska kvinnorörelsen. Hon gick i bräschen för kvinnlig rösträtt, och hennes verk genomsyras tydligt av hennes politiska idéer inom feminism och fredsarbete. Wägners novell De blå silkesstrumporna handlar om Bjutti som har köpt ett par nya silkesstrumpor, alldeles himmelsblå sådana. Hennes väninna Marie med sina egna bruna blir förstås avundsjuk men snabbt visar det sig att de gamla bruna strumporna räddar henne från att få sin framtid omkullkastad. I De blå silkesstrumporna speglas Elin Wägners samhällskritik gentemot en mansdominerad värld. Med bitsk humor skildrar Wägner kvinnors ständiga kamp. Novellen är hämtad ur novellsamlingen Spinnerskan (1948).Han är ute på spår efter dem, viskade hon, så lågt att jag knappast hörde det. I morse kom han in i rummet, där jag sitter, och vi flög alla upp och stid vid våra platser i väntan på att han skulle passera. Men han gick inte igenom utan snusade som en setter, som fått upp ett spår, och så stannade han vid mitt bord och tittade först neråt golvet och sen rakt i ansiktet på mig och så sa han: Hör nu fröken, brukar ni gå i himmelsblå strumpor?“Även Elins Wägners De blå silkesstrumporna pulserar av stridslystnad och har också en härligt humoristisk berättarstil […]” - Gunilla Wedding, Skånska DagbladetNovellix ger ut små, snygga böcker i vykortsstorlek med en novell per bok. Både klassiker och nyskrivet - allt ifrån Virginia Woolf till Håkan Nesser! Samtliga böcker med originalomslag av svenska formgivare, illustratörer och konstnärer. Novellix-novellerna säljs både styckvis och förpackade i fina presentaskar. Stora läsupplevelser i ett litet format.

...utmärkt som avstamp för engagerande feministisk diskussion. - Ida Westin, Tidningen Kulturen Boel Hackmans utmärkta kommentar kan gärna läsas som lärorik introduktion. - Elisabeth Hermansson, Bibliotekstjänst Elin Wägners debutbok "Från det jordiska museet" kom ut 1907 och har sedan dess aldrig tryckts om - förrän nu. Vid 25 års ålder gör Elin Wägner (1882-1949) sin litterära debut. Redan etablerad som en av Sveriges första kvinnliga journalister publicerar hon en samling skisser och noveller under titeln "Från det jordiska museet". Med skarpt kritisk och ironisk blick skildrar den unga Wägner sin omvärld i en brytningstid då det moderna samhället växer fram. Originalutgåvan från 1907 har försetts med ett förord där Elsie Johansson gör en personlig läsning av verket. I en avslutande kommentar spårar Boel Hackman återkommande teman i Elin Wägners författarskap.

Elin Wägner (1882–1949) var under första hälften av 1900-talet en av Sveriges ledande romanförfattare. Till hennes viktigaste verk hör förutom Pennskaftet romaner som Åsa-Hanna, Dialogen fortsätter och Vinden vände bladen. Elin Wägner började sin bana som journalist och drogs snart in i kampen för kvinnlig rösträtt. Det feministiska engagemanget präglar hela hennes produktion och kombineras i den unika pamfletten Väckarklocka med både pacifism och en ovanligt tidig miljömedvetenhet. Hon invaldes i Svenska Akademien 1944. Romanen Pennskaftet (1910) ger en oöverträffad inblick i arbetet för kvinnlig rösträtt. Kring Pennskaftet, den unga kvinnliga journalisten, och gruppen med rösträttsaktivister aktualiseras en rad frågor om kvinnornas situation i det dåtida samhället. Slagfärdigt och tankeväckande diskuteras här inte bara yrkesarbete och ekonomisk självständighet, politisk aktivism och social gemenskap utan också frågor som rör moral, erotik och kärlek. Introduktion av akademiledamoten Horace Engdahl. Kommentarer och ordförklaringar av Helena Forsås-Scott.