Ernst Jünger

Den här volymen ät ett bidrag till förståelsen av nihilismen som ett viktigt uttryck för den moderna epoken, såväl filosofiskt, litterärt som politiskt. Två texter presenteras; Jüngers Över linjen och Heideggers svar på denna skrift Om varafrågan.

In his war diaries "In Stahlgewittern" (1920) and "Der Kampf als inneres Erlebnis" (1926), J nger glorified the war as a mythical natural event, from which he saw a "new steel-hard blow of man entering the present". From the horror of the trenches to the sound and fury of the battlefields on the Western front, J nger celebrates war as a total event belonging to our nature. For him, Man is not destroyed but created by war; he is measured by his capacity to endure pain and sacrifice - if war brings cruel death, it also brings the re-birth of a new Man and of a new world.

När På marmorklipporna gavs ut i Tyskland strax före andra världskrigets utbrott 1939 var det många som förvånades över att romanen hade lyckats passera den totalitära statens hårda censur. Sedan dess räknas den till en av den tyska 1900-talslitteraturens klassiker både som allegorisk motståndsroman och en vändning i Ernst Jüngers författarskap. Handlingen är förlagd till ett idylliskt landskap, där ondskan och brutalitetens slumrande krafter hotar tillvaron för huvudpersonen och hans bror, vilka har dragit sig tillbaka för botaniska och litterära studier i ett eremitage beläget på marmorklipporna ovan staden Stora Marina. Mot bröderna står den fruktade överjägmästaren, en jovialisk men brutal härskarnatur som lånar drag både av Stalin och Göring, och vars olycksbådande makt sakta sprider sig i det land som omger dem. På marmorklipporna skildrar i drömska bilder en kulturs sammanbrott vilken kultur som helst och hur människovärdet ständigt hotas av våldets och den råa maktens lockelser. Som sådan kan romanen lika gärna läsas som en parabel över vår egen tid, som över Europa på andra världskrigets rand.

V nashi dni my s udivleniem nabljudaem, kak u ljudej vnov probuzhdaetsja magicheskoe soznanie. Prichina prosta - nesmotrja na vse kazhuschiesja dostizhenija nauki, my tak i ne priblizilis k ponimaniju osnov bytija. Tem vremenem zhizn na planete kardinalno menjaetsja, i v nastojaschij moment vse my - svideteli i uchastniki protsessov, ne imejuschikh analogov ni v istorii, ni v doistoricheskom vremeni. Zemlja prishla v dvizhenie i menjaet svoju strukturu. I chelovek, umnejshij ee syn, stoit na poroge velikoj transformatsii, pered stenoj novogo vremeni, pri vide kotoroj myshlenie v kategorijakh progressa terjaet vsjakij smysl. "Nastupila polnoch istorii; probilo dvenadtsat, i my vgljadyvaemsja v temnotu, gde namechajutsja kontury grjaduschego".

Ernsta Jungera vsegda interesovali paradoksy materialnogo suschestvovanija i problemy odinochestva cheloveka v industrialnom obschestve. Eti temy nashli otrazhenie v "Probleme Aladdina" - allegoricheskom, filosofsko-poeticheskom romane, otnosjaschemsja k pozdnemu periodu tvorchestva avtora.V poiskakh luchshej zhizni soldat iz Vostochnoj Germanii Fridrikh Baro dezertiruet na zapad i volej obstojatelstv nachinaet zanimatsja pokhoronnym biznesom. Dela postepenno idut v goru, i Fridrikh ponimaet, chto stal chastju bolshogo kommercheskogo predprijatija, kotoroe unizhaet dostoinstvo umershego i prevraschaet ego v elementarnuju edinitsu statistiki.Baro blizok k bezumiju, dengi ne prinosjat emu radosti, nerazreshimoj dlja nego stanovitsja, kak on sam ee nazyvaet, "problema Aladdina": obladaja ogromnoj vlastju, Baro ne mozhet najti ej pravilnoe primenenie...

Odno iz znakovykh proizvedenij poslevoennoj Germanii i luchshij roman Ernsta Jungera. Istoriko-filosofskaja pritcha, dlja uvlekatelnosti chtenija zavualirovannaja pod antiutopiju. Gorod-gosudarstvo Evmesvil - odin iz poslednikh oplotov porjadka i zakonnosti na oblomkakh unichtozhivshej sebja chelovecheskoj tsivilizatsii. V nem tsarit svoboda nravov, naselenie blagodenstvuet. Oppozitsiju zdes predpochitajut ne karat, a prikarmlivat, a intelligentsiju v prjamom smysle pokupajut pri pomoschi materialnykh blag. Za eto ej prikhoditsja plat

Krigsdagböcker i urval är en nyutgåva av Ernst Jüngers dagböcker från 1939 till 1948. De beskriver hans liv före krigsutbrottet, men utspelas till stora delar i Paris där han var stationerad under andra världskriget. En fascinerande läsning som beskriver det parisiska kulturella livet under de fyra ockupationsåren. Daniel Pedersen har skrivit ett nytt efterord till boken.

I stålstormen, utgiven i Tyskland första gången 1920, är ett av de främsta litterära monumenten från första världskrigets malströmmar. När frontofficeren Ernst Jünger (1895 1998) sammanställde sina dagboksanteckningar från skyttegravsstriderna på västfronten i Frankrike och Belgien från januari 1915 till augusti 1918 var syftet att ge massakern en ärlig gestaltning och en djupare mening. Med kylig närvaro och detaljrikedom registreras ­krigets förluster och ohyggliga dimensioner parallellt med ­äventyrslystnaden, den preussiska disciplinen och det kamratskap som var dess underliggande drivkrafter. Denna nya utgåva, har ny omslagsillustration och görs i vackert halvklotband i linje med förlagets övriga titlar av Ernst Jünger.

Now in a new translation, an imaginative, darkly radiant fable about a pair of brothers, formerly warriors, whose idyll is shattered by an enroaching fascistic force. Set in a world of its own, Ernst J nger's On the Marble Cliffs is both a mesmerizing work of fantasy and an allegory of the advent of fascism. The narrator of the book and his brother, Otho, live in an ancient house carved out of the great marble cliffs that overlook the Marina, a great and beautiful lake that is surrounded by a peaceable land of ancient cities and temples and flourishing vineyards. To the north of the cliffs are the grasslands of the Campagna, occupied by herders. North of that, the great forest begins. There the brutal Head Forester rules, abetted by the warrior bands of the Mauretanians. The brothers have seen all too much of war. Their youth was consumed in fighting. Now they have resolved to live quietly, studying botany, adding to their herbarium, consulting the books in their library, involving themselves in the timeless pursuit of knowledge. However, rumors of dark deeds begin to reach them in their sanctuary. Agents of the Head Forester are infiltrating the peaceful provinces he views with contempt, while peace itself, it seems, may only be a mask for heedlessness. Tess Lewis's new translation of J nger's sinister fable of 1939 brings out all of this legendary book's dark luster.

Kniga, iskljuchitelnaja po znachimosti dlja evropejskoj literatury - i kak odin iz luchshikh obraztsov nemetskojazychnogo modernizma, i kak odna iz samykh jarkikh antiutopij XX veka. Roman, v kotorom v polnoj mere otrazilos kriticheskoe otnoshenie avtora k idejam natsional-sotsializma.Strannoe gosudarstvo Bolshaja Bukhta, suschestvujuschee slovno by vne prostranstv i vremen i kak by zastyvshee v realijakh pozdnego Srednevekovja. Gosudarstvo, suschestvovavshee dostatochno blagopoluchno, poka k vlasti ne prishel tsinichnyj, umnyj i zhestokij Starshij Lesnichij, bolshe vsego na svete nenavidjaschij krasotu, poskolku imenno v nej on vidit esteticheskoe vyrazhenie svobody.Teper khoda sobytij uzhe ne ostanovit. Bezymjannyj rasskazchik i ego brat, ukryvshis na mramornykh utesakh, vedut soprotivlenie, pytajas protivostojat razrusheniju kultury dlja grjaduschego ee vozrozhdenija...

Najvidomisha kniga Ernsta Jungera V stalevikh grozakh ("In Stahlge-wittern"), jaka maje pidzagolovok Zi schodennika komandira udarnoji grupi, bula vpershe opublikovana 1920 r. koshtom avtora j uprodovzh kilkokh rokiv stala bestselerom. Tse, mozhlivo, najdokladnisha, najpravdivisha, najvazhlivisha kniga pro Pershu svitovu vijnu. Forma schodennika vijavilasja pri tsomu adekvatnim zasobom peredachi frontovikh vrazhen: reguljarni j tochni, khocha j fragmentarni notatki utvorjujut vreshti-resht bagatomanitnu j vrazhajuchu vojennu mozajiku, jaka ne mogla b buti perekonlivishoju. Kniga Jungera V stalevikh grozakh pereduje najznamenitishomu nimetskomu antivojennomu tvorovi, romanovi Erikha Mariji Remarka Na Zakhidnomu fronti bez zmin (1928/29). Dlja jogo avtora tsja kniga bula vzirtsem, i v opublikovanij 1928 roku statti vin khvaliv jiji za te, scho vona pokazuvala vojennij dosvid "bez usjakogo pafosu" i z "nalezhnoju ob'jektivnistju": "tochno, serjozno, silno j z narostajuchoju naprugoju, azh poki v nij i spravdi ne znajshlo svogo virazhennja suvore oblichchja vijni, zhakhittja materialnoji bitvi j nezmirna, vsepoglinajucha sila vitalizmu sertsja". Sogodni Remark sformuljuvav bi tse, ochevidno, inakshe; ale te, scho vin todi visloviv, lishajetsja nezminnim i sogodni: proniklive j neschadne, vodnochas spovnene strazhdan i frivolne, tak samo shokujuche, jak i vrazhajuche zobrazhennja vijni slid viznati pismennitskim dosjagnennjam i dokumentatsijeju epokhalnoji dispozitsiji ta dosvidu, navit jakscho do vijni stavitisja z vidrazoju.PerekladachJurko Prokhasko

One of the great war memoirs, a worldwide bestseller published shortly after the end of World War I, Storm of Steel is a memoir of astonishing power, savagery, and ashen lyricism. It illuminates not only the horrors but also the fascination of total war, as seen through the eyes of an ordinary German soldier.Young, tough, patriotic, but also disturbingly self-aware, Ernst J nger exulted in the Great War, which he saw not just as a great national conflict but also-more importantly-as a unique personal struggle. Leading raiding parties, defending trenches against murderous British incursions, simply enduring as shells tore his comrades apart, J nger keeps testing himself, braced for the death that will mark his failure. His account is ripe for rediscovery upon the centennial of the Battle of the Somme-a major set piece in Storm of Steel-and a bracing read for fans of Redeployment and American Sniper.

Under Weimarrepublikens andra krisperiod, strax före börskraschen 1929, utkommer den första versionen av Det äventyrliga hjärtat det handlade då om en handbok för preussiska anarkister , den krigstraumatiserade generation som inte fann sig till rätta i moderniteten och den bräckliga demokratin. År 1938 utkommer emellertid den föreliggande, starkt reviderade utgåvan i Tyskland nu skriven inifrån en kapprustande diktatur, och en kontinent på randen till ett nytt världskrig. I drömsekvenser, filosofiska reflexioner om tiden och naturen, samt med en stereoskopisk njutning markerar boken en vändning i Ernst Jüngers författarskap. Den är samtidigt även ett mytologiskt och arketypiskt fundament till den kända motståndsromanen På marmor­klipporna, som utkom året därpå. Från en förlorad postering ser författaren undergångens och förstörelsens flammor avtecknas vid horisonten, och öppnar med hjälp av symboliska och poetiska nycklar dörren till det intellektuella motståndets väg. Ernst Jünger (1895 1998) tillhör den tyska litteraturens mest omdiskuterade och fascinerande namn. På nära håll, men med ofta kylig distans, skrev han i dagböcker, romaner och essäer om det omvälvande tjugonde århundradet: från första världskrigets skytte­gravar fram till Tysklands återföre­ning.